På GP debatt – Slöseri med hitte-på-möten

ARTIKEL I GP 2018-06-12:

Skattepengar ska inte bekosta onödiga och meningslösa politiska möten. Det är illa att Göteborgsregionens politiker nu fördubblar möten som i stället skulle kunna avskaffas, skriver Henrik Munck (DEM).

Kommuner samarbetar med varandra genom kommunalförbund. I Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samarbetar 13 kommuner kring bland annat utbildning, miljö och trafik. En förbundsstyrelse med representanter från kommunerna utgör den politiska ledningen.

Men utöver denna styrelse finns också ett förbundsfullmäktige med hela 97 ordinarie ledamöter och 97 ersättare. Fullmäktigemötena innehåller bara formalia och avgjorda ärenden, och kan närmast liknas vid en begravning. Allt är redan bestämt och efter ceremonin så samlas man kring en måltid och kaffe.

Mötena är dessutom kostsamma med alla politikers arvoden och tjänstemännens löner och förberedelser till mötena.

Jonas Ransgård (M) och Ann-Sofie Hermansson (S) har nu, av nya formaliaskäl, drivit igenom att dessa meningslösa fullmäktigemöten ska hållas dubbelt så ofta. Med dubbelt så höga kostnader.

Ransgårds och Hermanssons hantering av mötena
innebär ett direkt slöseri med våra skattepengar.

Detta är illa. Och än värre med tanke på att lagen medger att helt avskaffa dessa meningslösa möten. Exempelvis Boråsregionens kommunalförbund sköter verksamheten politiskt helt utan några rituella fullmäktigemöten. Men i Göteborg vill politikerna tydligen hålla meningslösa och kostsamma möten.

På frågan om det verkligen är motiverat att fördubbla fullmäktigemötena så framkom på förbundsstyrelsen den 1:e juni att de ledande politikerna i presidiet hade övervägt detta. Men presidiets lösning var att i stället ”hitta på något nytt mötesinnehåll” så att mötena inte framstår som lika meningslösa.

Direkt slöseri med skattepengar

Ransgårds och Hermanssons hantering av mötena innebär ett direkt slöseri med våra skattepengar. Ledande politiker som slösar riskerar dessutom att skapa en dålig kultur som sprider sig till andra. Något som vi redan haft nog av i Göteborg.

Demokraterna i Göteborg vill att politikernas administration ska halveras för att spara in på onödiga kostnader. Det går att skära ned kraftigt bland de över 1 000 uppdrag som finns för politiker i Göteborg.

Färre politiska möten men i stället med riktigt innehåll kan också vara positiva exempel på effektivitet, vilket kan inspirera andra i kommunen.

Dessa effektiviseringar och mycket annat är en del av Demokraternas plan för att omfördela 1,4 miljarder kronor i nya resurser till välfärden, skolan och trygghet för göteborgarna.

Göteborg är en stad med stora resurser men pengarna måste läggas på rätt saker. Ransgårds och ”Soffans” slöseri med skattepengar måste stoppas.

Henrik Munck (DEM)
ordförande Miljö & Samhällsbyggnad, Göteborgsregionen (GR) styrelseledamot Räddningstjänsten Storgöteborg

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Västlänken stryper den kommunala utvecklingen

ARTIKEL I GP 2018-03-17:
Under lång tid har stadens fackförvaltningar slagit i kapacitetstaket, trots att resurserna utökas hela tiden. Orsak: Västlänken slukar stora resurser. Under tiden kan mycket lite göras åt bristen på förskolor, skolor, äldreboenden och bostäder. Även kollektivtrafiken i Göteborg skjuts på framtiden, skriver Martin Wannholt (DEM).

GP debatt 17 mars 2018

GP debatt 17 mars 2018

Västlänksdebatten är i full gång efter GP:s avslöjande om hitte-på-siffror från Trafikverket, som spridits vidare till allmänheten och näringslivet, främst av socialdemokratiska politiker. Aldrig någonsin har ett så stort skandalprojekt kunnat komma så nära ”mållinjen”, innan skeppet sköts i sank.

På trafiknämnden i tisdags gavs information om att kommunen vikt ned sig mot Trafikverket när det gäller kostnaden för stadens egna personalresurser in i Västlänksprojektet. Stadens uppskattade extra personalkostnader på grund av Västlänken uppgår till 600 miljoner kronor. Trafikverket tar inte ens tio procent av denna kostnad. Det betyder att över en halv miljard kronor får tas från stadens välfärd rakt in i Västlänkens slukhål. Men det är inte längre de felaktigt tagna kostnaderna som upprör mest.

Stadens uppskattade extra personalkostnader på grund av Västlänken uppgår till 600 miljoner kronor. Trafikverket tar inte ens tio procent av denna kostnad.

Många viktiga satsningar
Vi skulle behöva omprioritera många fler av stadens planerare i olika befattningar till att planera mer av förskolor, skolor och äldreboenden. Till att planera fler bostäder. Till att bygga ut spårvägen med Operalänken. Till att bygga ett nytt mot för att förena Lundby med Lindholmen och stödja näringslivets framgångsrika utveckling. Till att planera en riktig kollektivtrafikförbindelse över/under älven mellan broarna. För att nämna några av alla de viktiga och lönsamma satsningar som behövs i vår stad. Inte till en obsolet omvägstunnel till Haga med miljöförstöring och som inte ger resandeökning. Eller en kraftigt fördyrad jippolinbana som kan stå färdig tre år efter jubileumsfesten när alla gått hem. Eller till en försenad och fördyrad renovering av Vasabron, i syfte att kunna köra tunga transporter med Västlänksmassor.

Slagit i kapacitetstaket
Under lång tid har stadens fackförvaltningar slagit i kapacitetstaket, trots att resurserna utökas hela tiden. Senast nu i onsdags vid kommunstyrelsens informationsmöte fick vi detta bekräftat ännu en gång. Krisen i förskolan och skolan kommer att öka, på grund av stadens resursbrist. Redan i dag går 4 500 förskole- och skolelever i Göteborg i tillfälliga baracker. Enligt lokalansvariga kommer många fler elever tvingas göra samma sak, det vill säga gå igenom förskola och delar av sin skolgång i temporära baracker. En stor anledning är planeringen av Västlänken. Det projekt som enskilt drar mest resurser i hela staden. Ovanpå allt detta:

Ändå framhärdar Bo Larsson från Trafikverket inför stadens trafiknämndspolitiker att det, om operatörerna vill, går att köra dubbelt så många tåg med Västlänken. Hur var det nu han sa – ”det är svårt att förklara för dem som inget begriper”.

På trafiknämnden i tisdags påstod Bo Larsson (Trafikverkets projektledare för Västlänken), att det skulle gå att köra dubbelt så många tåg till och från Göteborg om Västlänken byggs. Inte i en avlägsen framtid 100 tilläggsmiljarder senare, utan direkt efter invigning av den. Hur många tåg som skulle köras berodde enligt Bo Larsson enbart på vad tågoperatörerna ville. Hur är det möjligt med ett sådant påstående? Alldeles nyligen har det tydligt framgått i GP, med direkta citat från Trafikverkets kapacitetsexperter, att det är ”parkeringskapaciteten” vid Centralstationen som utökas, men att det inte kan gå fler tåg förrän banorna in till Göteborg byggts ut.

Invaggats i felaktiga siffror
Trafikverket har efter GP:s avslöjanden också lokalt känt sig tvungna att producera ett internt PM, för att tillsända inte minst verkets generaldirektör, som också invaggats i de felaktiga siffrorna. I dokumentet framgår tydligt att det inte blir några fler tåg med mindre än att omkringliggande system byggs ut enligt den politiska visionen ”Målbild Tåg 2035”. I den framgår merparten av de tilläggsinvesteringar om 100 miljarder kronor som skulle behövas.

Ändå framhärdar Bo Larsson från Trafikverket inför stadens trafiknämndspolitiker att det, om operatörerna vill, går att köra dubbelt så många tåg med Västlänken. Hur var det nu han sa – ”det är svårt att förklara för dem som inget begriper”.

Att det inte kan gå fler persontåg är således klart, men det gäller också godstågen. Om det de facto fanns en tydlig miljönytta med Västlänken, som Trafikverket påstår med extra godståg direkt efter invigningen, skulle Trafikverket naturligtvis visa detta på sin hemsida. Men trots att de utlovat underlaget till GP så kommer inget sådant. Alla utom dem som förespråkar Västlänken förstår redan varför. Det blir inga extra godståg på grund av att Västlänken invigs. Därmed faller också påstådd miljö- och klimatnytta.

Utsläppen kommer att öka
I centrala Göteborg sker omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen för kväveoxider i luften. Normen är till för att skydda människors hälsa och det är viktigt att minska utsläppen av denna anledning. Skulle Västlänken byggas kommer utsläppen i stället att öka med betydligt fler överskridanden. Detta strider mot gällande miljölagstiftning, såväl Sveriges som EU:s, och leder till ännu sämre hälsa. Det går inte att hitta något giltigt undantag i den svenska lagstiftningen eller EU-direktivet, vare sig för mark- och miljödomstolen i Vänersborg eller för politiska prestigeprojekt.

Land ska med lag byggas. Hur länge ska drömmen om Västlänkens magiska effekter hållas vid liv hos det politiska teatersällskapet i Göteborg?

 

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Företagare, engagera er politiskt och gör upp med Göteborgsandan!

Demokraterna vill göra upp med Göteborgsandan.

I dagens GP har Demokraterna en debattartikel där vi uppmanar näringslivet i Göteborg att engagera sig politiskt och bli valbara till de kommunala bolagens styrelser. Vi ser det som ett sätt att komma till rätta med den mygelkultur som råder inom delar av förvaltningar och bolag. Får vi Demokrater inflytande efter valet vill vi få med övriga företagsvänliga partier att stödja vår linje. På sikt kommer det att förbättra företagsklimatet i Göteborg och bidra till att Göteborgsandan står för något betydligt positivare än mygel och inkompetens.
/Jan-Olof Ekelund


ARTIKEL I GP 2018-03-15:
Företagsklimatet i Göteborg hör till de sämsta i landet. Staden rankas på plats 206 av landets kommuner och plågas återkommande av mygelaffärer eller vanskötsel av de kommunala bolagen. Nu uppmanar Demokraterna i Göteborg det lokala näringslivet att engagera sig politiskt och göra upp med Göteborgsandan, skriver bland andra Anna-Karin Hammarstrand (DEM) och Martin Wannholt (DEM) .

Det är ingen tvekan om att de sämsta sidorna av Göteborgsandan lever kvar i stadens bolag och förvaltningar. Ledande kommunalråd har i början av året fått lämna sina poster eller helt enkelt tröttnat på sitt uppdrag. För det är tyvärr så verkligheten sett ut under många år. Göteborg, med svenskt rekord i antalet kommunala bolag, har styrelser som enbart består av förtroendevalda och där lång och trogen tjänst inom partierna kan belönas med styrelseuppdrag oavsett krav på specialistkunskaper.

Ett av Demokraternas vallöften är att minska antalet kommunala bolag och i de kvarvarande bolagen vill vi bereda plats för styrelsemedlemmar från näringslivet och universitetsvärlden.

Ett av Demokraternas vallöften är att minska antalet kommunala bolag och i de kvarvarande bolagen vill vi bereda plats för styrelsemedlemmar från näringslivet och universitetsvärlden. Därför uppmanar vi det lokala näringslivet att börja engagera sig politiskt. Det måste inte vara i Demokraterna även om initiativet kommer från vårt parti. Det viktiga är att partierna i Göteborg får tillskott av erfarna företagare och att de kan dela med sig av sina kunskaper om de blir utsedda till styrelsemedlemmar i kommunala bolag.

Resa mot botten

Förra året rankades Göteborg på plats 206 bland landets 290 kommuner när det gällde bra företagsklimatet enligt svenskt Näringslivs årliga undersökning. 2009 var placeringen på plats 100 så utvecklingen har gått åt fel håll under ett antal mandatperioder. Den låga rankingen förklaras med att många företag upplever att kommunens tjänstemän visar svagt intresse för att underlätta företagandet. Det gäller inte minst inom välfärdssektorn men även andra områden som stadsutveckling och infrastruktur. Exempelvis tar handläggning av detaljplaner och bygglov längre tid i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö.

Även en jämförelse med de statliga bolagen är relevant. I dessa bolag är det en praxis med styrelsemedlemmar som inte är knutna till något parti utan är efterfrågade på grund av sin kompetens. Får vi Demokrater inflytande efter valet, så vill vi få med oss övriga företagsvänliga partier att stödja vår linje. På sikt kommer det att förbättra företagsklimatet i Göteborg och bidra till att Göteborgsandan står för något betydligt positivare än mygel och inkompetens.

Anna-Karin Hammarstrand (DEM)
företagare och ledamot Demokraterna styrelse

Thomas Hedberg (DEM)
företagare och ledamot Demokraternas styrelse

Jan-Olof Ekelund
företagare och medlem Demokraterna

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Barn och natur, eller en ny kinesisk mur?

ARTIKEL På GP.SE 2017-12-15

Vi är många som stöttar Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Men att tillmötesgå den kinesiska statens önskemål om att bygga ett inhägnat konsulat i ett av Göteborgs mest värdefulla naturområden vid entrén till Delsjön är något helt annat. En olämpligare tomt är svår att hitta. Vad tänker politikerna på? skriver bland andra Martin Wannholt (DEM).

Kinesiska generalkonsulatet har till Göteborgs stad lämnat in en ansökan om att få bygga bort den fina entrén till Delsjön via Stora Torp. Ängen och ädellövskogen ska bebyggas och stängslas in. Om ansvariga politiker vill Göteborg och våra kinesiska relationer väl, skulle ett tydligt svar kommit med vändande post: ”Tack för Er ansökan om att erhålla markanvisning. Valt område är och ska vara naturområde och är inte aktuellt för bebyggelse. Välkomna in med ny ansökan på annan plats.”

Men i stället går stadens politiker vidare med förslaget och driver upp det för beslut i Fastighetsnämnden nu på måndag, alldeles före jul. Ingen vacker julklapp till de 80 barnen på det nyinvigda bostadsområdets förskola. Eller för alla de barn som går på föräldrakooperativet Småfröna. Miljön, kulturen, barnens stora utflyktsmål och äganderätten kastas överbord. Och likabehandlingen. Och ett jämlikt Göteborg. Och hästarna. Allt det härliga och viktiga som gör vårt vackra Göteborg attraktivt skall nu raseras. Allt för att blidka en ansökan som aldrig borde skickats in.

Får inte stängslas in
I förslaget står det som är brukligt vid konsulat: Verksamheten behöver avgränsas från omgivande markområden. Höga murar och stängsel med andra ord. Barnens gröna ytor, där förskolor och skolor har avslutningar, brännboll och lek i stadsnära vacker natur skall bort. Upp med stängsel. Större okunskap och historielöshet får man leta efter – i gällande detaljplan för Stora Torp står det till och med inskrivet, att området inte får stängslas in. Området fullständigt sjuder av friluftsliv sommartid.

Så vad sysslar våra politiker med? Vad gör Alliansens företrädare i fastighetsnämnden och BRG? Eftersom förslaget är med på listan nu på måndag och det inte hörts något i media från ansvariga politiker om detta, finns ju anledning till att tro att Alliansen stödjer förslaget. Och tänkt släppa igenom det genom att stödja socialdemokraterna. Varför har det ens öppnats upp för ett beslut?

Alla de som nu flyttat in i det nya bostadsområdet, har köpt sina lägenheter där närheten till grönområdet bakom, var en starkt tilltalande och prishöjande faktor. Hur kan man från stadens sida ens få för sig att lura sina egna medborgare, för att bygga ett konsulat?

En björntjänst
Vi är många som stödjer Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Från Demokraternas sida har vi dessutom föreslagit att knyta ihop Lindholmen Science Park med Lundby genom ett nytt mot över Lundbyleden, för att ge underlag för ännu mer av investeringar och fler företag.

Men att blanda ihop detta med kinesiska statens önskemål om en tomt för att bygga ett nytt konsulat, känns långsökt. Och en olämpligare tomt är svårt att hitta.

Hade någon tjänsteman i kommunen förstått hur man bygger relationer, hade de naturligtvis i lugn och ro avrått från ansökan och förklarat för kineserna hur allvarligt motstånd förslaget skulle få. Och förstått att det vore att göra de kinesiska relationerna en björntjänst, att ens utsätta dem för de påhopp de nu kommer få. Och långa överklagandeprocesser, där barn och natur ställs mot stängsel och betong.
Gissa vem som vinner?

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande Demokraterna i Göteborg

Veronica Öjeskär (DEM)
projektledare, ledamot Demokraterna i Göteborg

Thomas Hedberg (DEM)
vd Cellmark, ledamot Demokraterna i Göteborg

Mariette Risberg (DEM)
sjuksköterska, ledamot Demokraterna i Göteborg

Lasse Lindberg (DEM)
programledare, medlem Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln på GP.SE >>


Tillägg 2017-12-20
Den 20 december skickade Demokraterna in följande motion till kommunfullmäktige:

Motion om att utöka naturreservatet Delsjöområdet

Viljan från miljökunniga att utöka skyddet för Delsjöområdet har pågått länge. Senast var det Länsstyrelsens förslag för drygt tio år sedan om att utöka naturreservatet i Delsjön. Trots att stor hänsyn togs till befintlig och möjlig ny friluftsverksamhet med tillhörande bebyggelse, avslogs förslaget. Kommunstyrelsen ansåg att skyddet istället kunde stärkas med kommunala instrument t ex detaljplan, översiktsplan, kommunalt reservat och/eller områdesbestämmelser.
Nu blev det inte bara nej till utökat statligt skydd. Något utökat kommunalt skydd syns ännu inte till. Tvärtom utsätts ett av stadens finaste naturområden för ett ständigt naggande i kanten. Senast var försöket med att inhägna och bebygga Stora Torp. Men trycket är hårt från alla tre kommunerna som gränsar in i Delsjöområdet att exploatera ytterligare. Det är nu dags att säkra gränserna för att ge ett utökat skydd av de grön- och naturområden som omger naturreservatet.
Göteborgs stad behöver därför ta initiativ till att snarast utöka det statliga naturreservatet och ge erforderligt skydd till framtida generationer. Det är viktigt att staden representeras av hög kompetens och förståelse för områdets stora miljö- och friluftsvärden, varför park- och naturförvaltningen bör vara stadens samordnare i framdrift av ett utökat skydd. Gärna i samarbete med viktiga miljögrupper, t.ex. Naturskyddsföreningen och föreningen Trädplan Göteborg.

Förslag till beslut i Kommunfullmäktige:
Att återuppta arbetet med Länsstyrelsen i Västra Götalands tidigare förslag (2007) till utökning av det befintliga naturreservatet i Delsjöområdet.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att leda och samordna stadens arbete, tillsammans med Partille och Härryda kommun, för ett utökat skydd av Delsjöns naturskyddsområden samt grön- och naturområden.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att återkomma med förslag till budget och tidsplan för arbetet.

På GP debatt – Rea inte ut Rannebergen – låt de boende ta över

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

ARTIKEL I GP 2017-12-07

Att sälja ut hyresgästernas och stadens tillgångar till reapris, som i Rannebergen, ökar inte jämlikheten i Göteborg, tvärtom, skriver kommunalråd Martin Wannholt, Demokraterna i Göteborg.

Göteborg behöver bygga fler bostäder. Många bostäder. För detta krävs fler byggbara detaljplaner och att staden inte försenar bostadsbyggandet genom bristande planering. För att klara bostadsmålet och stoppa nettoutflyttningen av barnfamiljer från Göteborg, behöver också småhusbebyggelsen släppas fram. I Angered och Nordost byggs nu 1 500 bostäder i olika faser. Vi var flera som kämpade för detta i fastighetsnämnden förra mandatperioden, frukten ser vi nu. Tyvärr är flera områden av polisen bedömda som särskilt utsatta. Lövgärdet är ett av Göteborgs sju särskilt utsatta områden, där våldskapitalet innehavs av kriminella krafter.

Göteborgs stads kommunfullmäktige har tidigare beslutat att ge Förvaltnings AB Framtiden i uppdrag att öka sin byggtakt till 1 400 lägenheter per år, för att staden ska dra sitt strå till stacken. Bolaget har denna mandatperiod försetts med markanvisningar motsvarande drygt 5 000 möjliga lägenheter. Byggandet går dock långsamt. Och det är dyrt. Bolaget hävdar att de behöver göra monstruösa hyreshöjningar (3,5 procent) och dessutom kräva aktieägartillskott för att klara en ökad byggtakt.

Frågan som hyresgäster i allmännyttan, skattebetalare i Göteborg och vi förtroendevalda bör ställa oss är; om Förvaltnings AB Framtiden och dess kommunala byggherrebolag inte kan bygga bostäder utan att ta andras pengar, är de då en lämplig aktör? Eller är det snarare en komplettering av styrelsen, med professionella styrelseledamöter, som behövs?

En oren och hafsig affär
Lämpligheten kan också ifrågasättas när det dansar in en oren, hafsigt hopklistrad socialdemokratisk bytesaffär på kommunfullmäktiges bord. Tre politiska farbröder (herr röd, herr blå och herr grön) i AB Framtidens presidium, utan erfarenhet av komplicerade fastighetsaffärer, skall göra affär med ett framgångsrikt börsnoterat fastighetsbolag, Victoria Park. Affären skulle bestå i att kommunen får köpa byggrätter i Lövgärdet, om Victoria Park får köpa 289 lägenheter från allmännyttan. Och vad blir resultatet? Jo, fina lägenheter i vackra Rannebergen ska nu reas ut för 571 000 kronor styck, inklusive parkering och mark. Detta utan att hyresgästerna till samma ”marknadspris” får möjligheten att bilda förening och att direkt sänka sina boendekostnader vid ett övertagande till denna låga prisnivå. Med ett pris på 8 850 kronor per kvadratmeter för lägenheterna, är detta nog all-time-low i närtid.

Enkelt uttryckt kan man säga att köparen betalar för marken, plan- och anslutningskostnader, byggherrekostnad samt kostnader för gata och parkering. Sedan får köparen större delen av fastigheterna gratis. Nästan som att stjäla godis från ett barn. Samma bolag köpte nyligen större lägenheter i Bergsjön (samma ålder/renoveringsskick) för 12 500 kronor per kvadratmeter. Med hänsyn till storlek och läge borde ju lägenheterna i Rannebergen ligga 30 procent över detta pris, inte som nu, 30 procent under.

Men byggrätterna i Lövgärdet, säger vän av ordning, där gör väl ändå AB Framtiden en bra affär? Nej. För att få bygga hyresrätter i Lövgärdet är det ingen på marknaden i dag som är villig att betala över 1 000 kronor kvadraten för en byggrätt. Inte heller byggrätt för bostadsrätter betingar något större värde i Lövgärdet, eftersom möjligt försäljningspris ligger på en relativt låg nivå.

Lägger en död hand över området
Hela skälet till affären är dessutom felaktig. Det går naturligtvis att förverkliga byggrätterna i Lövgärdet utan desperata bytesaffärer. Antingen bygger de som innehar byggrätterna eller så säljs de till högstbjudande till någon som vill bygga. Att lägga en död hand över befintliga byggrätter i en växande stad med enorm bostadskö, trångboddhet och social utsatthet, finns inte på kartan. Det vore ett strategiskt självmål, som jag vet att inte någon långsiktig bostadsaktör som vill växa i Göteborg skulle göra.

Vi är många i kommunfullmäktige som i kväll yrkar avslag på denna orena fastighetsaffär. Men jag har också skickat in ett yrkande om återremiss, där berörda kommunala styrelser får chansen att göra rätt i stället – omförhandla affären beträffande byggrätterna i Lövgärdet utan koppling till lägenheter i Rannebergen. Och att bjuda in berörda hyresgäster till dialogmöte.

Hjälp att ta över bostäderna
Göteborg är en ojämlik och starkt segregerad stad. Med dagens bostadspriser är de flesta med lägre inkomster tvingade att bo hela livet i hyresrätt eller flytta långt utanför Göteborg. Hyresrätten är alltid dyrare än eget ägande och värdeutvecklingen går till fastighetsägaren i stället för den enskilda människan. Tänk om stadens politiker, oavsett vänster eller höger, kunde se värdet för stadens utveckling och stabilitet, om vi aktivt hjälper våra hyresgäster att ta över sina bostäder. Även en förtidspensionär med låg inkomst och svårighet att få lån, skulle kunna vara med. Detta genom att tillåta variation för hur mycket av en skuld som läggs hos den enskilde respektive hos föreningen. Den sänkta boendekostnaden kan läggas in som amortering i föreningen och alla boende är med på värdeutvecklingen. HSB har varit föregångare med att testa detta.

Att sälja ut hyresgästernas och stadens tillgångar till reapris ökar inte jämlikheten, tvärtom. Framgångsreceptet för ökad jämlikhet i våra förorter heter svensk grundlag, trygghet, arbete, bostad och utbildning. Men radarparet Lars Johansson (S) och Ann-Sofie Hermansson (S) tar i stället den socialdemokratiska reabilen ut till Rannebergen. Tyvärr väljer alliansen att tyst och stilla åka med i bak- sätet. Vi känner igen det från ett annat tilltänkt större projekt i vår stad.

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd
ordförande Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Svartkontrakten frodas i det rödgrönas Göteborg

ARTIKEL I GP 2017-10-18

Den rödgröna minoriteten vill utreda hur man ska motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Samma politiker och tjänstemän säger samtidigt nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner, skriver Martin Wannholt och Ulf Boström, Demokraterna i Göteborg.

Bostadsbristen håller tyvärr i sig i vår stad. Eller som det uttrycks i stadens senaste uppföljningsrapport; Bostadsmålet bedöms till: Ingen måluppfyllelse, trots många insatser. Internbråk mellan Göteborgs kommunala förvaltningar och kommunala bolag sker öppet i media. Trafikkontorets ledning lägger alla kraft på att planera ett tilltänkt byggande av en meningslös tågtunnel, men klarar inte av att bygga kommunal infrastruktur för att öka bostadsproduktionen. Tids- och pengaslöseriet med de tusen tillfälliga bostäderna i dyra moduler har efter kontakt med verkligheten stoppats (utom 57 stycken kommunala som, om de inte också stoppas, kommer vinna pris som Sveriges dyraste bostäder). Utflyttningen av dubbelarbetande barnfamiljer fortsätter. Ojämliken i staden har fortsatt öka under mer än ett kvarts sekel.

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

Det rödgröna minoritetsstyret klarar inte av uppgiften att öka bostadsproduktionen. Samtidigt och som en följd av detta skenar stadens kostnader för socialt boende: från 615 miljoner kronor 2014 till 819 miljoner 2016. I år lär stadens kostnader för socialt boende passera en miljard kronor.

Samtidigt ökar bostadsproblemen, främst i våra särskilt utsatta områden där demokratin och tryggheten redan är satt på undantag. Många skötsamma människor som vill komma in i vårt samhälle, fastnar hos kriminella uthyrare på en starkt begränsad bostadsmarknad. Ockerhyror och ”förmedlingsavgifter” försvårar integrationen, många hamnar i stället i skuldfällan. Den utbredda trångboddheten försvåras ytterligare, främst för barn och ungdomar. Otillåten andrahandsuthyrning, handel med hyreskontrakt och bedrägerier är vardagsmat, speciellt i våra särskilt utsatta områden. Att lära sig trixa med ekonomiskt bistånd har för en del blivit en accepterad livsstil. Tilliten till det offentliga och myndigheter försvinner.

Störningsjouren framgångsrik

I Göteborg arbetar bland annat Störningsjouren med dessa frågor. Bara under de senaste två åren har de lyckats få loss nästan 400 lägenheter som hyrts ut olagligt. Störningsjourens arbete är framgångsrikt och kan fortsätta utvecklas. Stadens, polisens med fleras stöd härtill kan utökas och kompletteras.

Den rödgröna minoriteten har nu lagt ett yrkande i kommunstyrelsen om att låta stadsledningskontoret utreda och ta fram åtgärder för att motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Problemet är att stadens rödgröna politiker och ledande tjänstemän säger nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner. Att då starta en ny utredning när det mesta kokar ned till att komplettera stadens riktlinjer och införa tydliga rutiner, hjälper inte utsatta människor här och nu. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt genom kostsamma utredningar. Den rödgröna majoriteten i Södertälje kommun har infört tydliga riktlinjer för ekonomiskt bistånd för boendekostnader, hem-besök samt väl utarbetade och fungerande skriftliga rutiner för hembesök.

Kontrolleras ordentligt

När en person begär ekonomiskt bistånd för hyra vid ett andrahandskontrakt i exempelvis Södertälje, kontrolleras detta genom att begära in förstahandskontraktet, andrahandskontraktet och hyresvärdens godkännande av andrahandskontraktet. Kommer inte dessa dokument in, så avslås ansökan. Det krävs också medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd och att hyrans rimlighet kan säkerställas. Ges inte medgivande kan ansökan inte behandlas vilket också resulterar i avslag. Hembesök genomförs alltid. Även Migrationsverket och Försäkringskassan kräver intyg vid andrahandskontrakt för utbetalning av bostadsbidrag. I Göteborg däremot vill den rödgröna politiken inte se någon kontroll huruvida kontraktet är äkta och godkänt av hyresvärden. Inget medgivande krävs och inga hembesök genomförs.

Drabbar de mest utsatta

När det gäller inneboendekontrakt har Södertälje på motsvarande sätt tydliga riktlinjer och rutiner för att demokratiskt och pragmatiskt kontrollera inneboendekontrakt; genom hembesök, mantalsskrivningen och medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd. I Göteborg genomförs tyvärr inte detta. Det drabbar de som redan har minst tillgång till trygghet, bostad, utbildning och arbete. De som är hänvisade till en av Göteborgs stad dåligt kontrollerad marknad av svarta och illegala kontrakt.

Forskning visar att alla vinner på en mer jämlik stad. Stadens undfallenhet vad gäller att kontrollera försörjningsstöd bidrar tyvärr inte till att öka jämlikheten. Vi har därför i kommunstyrelsen för Demokraternas räkning föreslagit att avslå yrkandet om ännu en tidsödande och kostsam utredning. I stället föreslår vi att skyndsamt komplettera Göteborgs stads riklinjer och rutiner i enlighet med Södertäljes mer humana och framgångsrika modell.

Martin Wannholt (DEM)

kommunalråd

Ulf Boström (DEM)

integrationspolis

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Västlänkens klimatskuld kan aldrig kompenseras

 

ARTIKEL I GP 2017-09-05

Trafikverkets klimatkalkyl för Västlänken går inte ihop. Koldioxidutsläppen vid anläggandet av tågtunneln kommer aldrig att kunna kompenseras i driftskedet, skriver Peter Danielsson, Föreningen Nej till Västlänken och Martin Wannholt, Demokraterna i Göteborg.

Trafikverket, regeringen och många av Göteborgs politiker anser att Västlänken är en bra investering för att minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Efter att frågan om utsläpp av koldioxid från anläggandet av Västlänken uppmärksammats, har Trafikverket angett att koldioxidsutsläppen uppgår till i storleksordningen 300 000 ton. Dessa utsläpp ska enligt Trafikverket återvinnas genom minskade utsläpp under 15 års drift av Västlänken genom minskad bil- och lastbilstrafik.

I det underlag som Trafikverket ingav 2012 till regeringen när man prövade tillåtligheten för Västlänken (att man får bygga järnvägstunneln) påstods att utsläppen av koldioxid skulle minska med 40 000 ton per år. Detta enbart genom minskad biltrafik då fler bilister skulle börja pendla med tåg.

Bara en tiondel som utlovats

Trafikverket genomförde bara ett år senare en simulering för att beräkna överflyttat resande från bil, buss och flyg till tåg. Denna simulering bygger på att kapaciteten att köra fler tåg ökar med Västlänken. Resultatet anger att utsläppsreduktionen från överflyttad persontrafik blir 4 000 ton per år, det vill säga endast en tiondel av vad som tidigare utlovats.

En besvärande omständighet är att den tillkommande kapaciteten för fler persontåg som Västlänken påstås medföra, redan i dag kan klaras med den befintliga centralstationen. Det blir därför ingen ökad turtäthet till följd av Västlänken och därmed inte heller någon mätbar överflyttning till tåg från andra trafikslag.

Bortser från teknikutvecklingen

Trafikverket har i sin kalkyl lagt in att det skulle vara oförändrade utsläpp per bil under 60 år framåt. Antagandet att teknikutvecklingen av fordon upphör efter år 2030 och att vi då skulle gå in i en fas med 60 år helt utan teknikutveckling, förefaller främmande. Givetvis kommer en omfattande teknikutveckling för att minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp att ske genom ökade lag- och konsumentkrav även efter år 2030.

Trafikverket är inte konsekventa i sina beräkningar. När Förbifart Stockholm fick tillåtlighet antog man att utsläppen från vägtrafiken skulle minska med cirka 80 procent under 15 år, från år 2020 till 2035. Dessa uppgifter var något som regeringen vid prövningen av Förbifart Stockholm framförde som en anledning till att tillåtlighet skulle ges. Regeringen lyfte dessutom fram att målsättningen var att vägtrafiken skall vara koldioxidneutral redan 2030 och Sverige som helhet år 2050.

En glädjekalkyl

Vi ifrågasätter varför Trafikverket och även regeringen anser att vägtrafiken inte skulle minska sina utsläpp vid prövningen av Västlänken. Rimligen skall likvärdiga förhållanden gälla alla prövningar av infrastrukturprojekt. Västlänken blir därmed en glädjekalkyl även när det gäller klimatutsläpp. Men Västlänken skall trumfas igenom till varje pris oberoende av hur mycket felaktiga fakta som måste åberopas till dess försvar.

Eftersom Västlänken inte leder till något minskat bilåkande, försöker Trafikverket i stället räkna hem klimatkalkylen genom färre lastbilstransporter genom överföring av mer gods till tåg. När det gäller minskade utsläpp från godstrafik så är argumentet att godstrafik på lastbil kan flyttas över till godståg genom att kapacitet frigörs i Gårdatunneln, då pendel- och regiontåg kommer att gå i Västlänken.

Begränsad kapacitet söderut

Trafikverkets argument bygger på att ytterligare sju godståg per dygn kan trafikera Gårdatunneln när Västlänken är färdigställd. Men detta kan ske redan i dag. Det finns till och med ledig kapacitet under maxtimmarna när flest tåg passerar Gårdatunneln. Den begränsande faktorn är i stället spåren söder om Göteborg som har mycket begränsad kapacitet att hantera fler tåg, ett förhållande som Västlänken inte förbättrar. Därmed ger Västlänken inte heller några klimateffekter från överföring av godstrafik.

I klimatkalkylen för Västlänken ingår inte heller de koldioxidutsläpp som uppkommer från den ökade trängseln i trafiken som byggnationen skulle ge upphov till. Det trafikkaos som ombyggnaden av Åkareplatsen medfört (till en tillfällig bussterminal) är en liten västanfläkt i förhållande till vad som väntar om Västlänken skulle byggas.

Västlänken ger sammanfattningsvis ett nettotillskott av koldioxid på i princip hela mängden, 300 000 ton, från anläggandet som aldrig kan kompenseras i driftskedet. Skall tunneln dessutom göras någorlunda tät mot inläckage av grundvatten, tillkommer ytterligare minst 100 000 ton utsläpp, enligt Trafikverket.

Den klimatnytta som de minskade koldioxidutsläppen skulle ha medfört, har värderats till cirka 750 miljoner kronor i den samhällsekonomiska kalkylen. De är nu utraderade. I realiteten uppkommer i stället en klimatkostnad på cirka 250 miljoner kronor från anläggandet av Västlänken. Nyttokalkylen försämras då med en miljard kronor från en redan besvärande låg nivå.

Ökar klimatutsläppen

Regeringen har i beslutet att ge tillåtlighet till Västlänken satt som villkor att Trafikverket skall redovisa utsläppen av koldioxid och hur dessa skall minska. Det är mark- och miljödomstolen som skall tolka att detta villkor kan uppfyllas. I ljuset av att utsläppen av koldioxid kommer att öka betydligt blir det svårt för domstolen att ge tillstånd till Västlänken. Vi ställer oss frågan varför ansvariga myndigheter och politiker fortsatt vill investera 20 miljarder kronor i ett projekt som så uppenbart ökar klimatutsläppen.

Peter Danielsson
Föreningen Nej till Västlänken

Martin Wannholt
Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

Replik 20170910, Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig Västlänken Trafikverket >>

Slutreplik 20170920, Varför hemlighålls Västlänkens miljöberäkningar? >>

På GP debatt – Riv Rosenlundsverket och bygg bostäder istället

ARTIKEL I GP 2017-08-20

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år och de kvarvarande delarna som fortfarande fungerar är veritabla miljöbomber. Det är nu ett utmärkt tillfälle att riva det föråldrade verket, ta fram en fossilfri ersättningsplan och i stället bygga bostäder i stadens finrum, skriver Martin Wannholt (DEM) och Jan Jörnmark, docent.

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

Göteborg har ett väl utbyggt fjärrvärmenät som har gett och ger göteborgarna stor miljönytta. I kommande nybyggnationer i Frihamnen och på Lindholmen ser många fastighetsutvecklare kombinationen fjärrvärme och fjärrkyla som ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig. Men vare sig fastighetsägare eller boende vill ha fossileldad värme.

Huvuddelen av fjärrvärmen i Göteborg är spillvärme från Renova och raffinaderierna. Utöver detta har Göteborg Energi samlat på sig ett femtiotal olika anläggningar runt om i staden. Förvånansvärt många är gamla, avskrivna, fossildrivna reliker. Man kan undra varför Göteborg Energi inte skulle kunna göra som övriga fjärrvärmekommuner redan gjort – stänga gamla miljöfarliga oljeanläggningar och bygga förnyelsebara längre ut från stadskärnan.

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år. De två gamla fossildrivna ångblocken har stängts för gott sedan den allvarliga olyckan 2011. De fyra hetvattenpannorna (tre på tjockolja och en på naturgas) är veritabla miljöbomber från 60- och 70-talet. Pumpstationen med tio pumpar har använts som ett uttjatat alibi för att försvara Rosenlundsverkets placering. Men dessa är helt onödiga om bolaget bygger förnyelsebar värmeproduktion på annan plats. Trycksättningen i fjärrvärmesystemet finns redan vid Sävenäs och Rya kraftvärmeverk.

Inga skäl att bevara

Rosenlunds expansionskärl är uråldrigt, kan gå sönder när som helst och behövs inte. Rören med älvvatten till fjärrkylan måste snart läggas om på grund av breddade kajer i planen för Skeppsbron. Byggnaden är dessutom inte klimatsäkrad och tar in vatten vid högt vattenstånd i älven.

Det finns i dag inga sakliga skäl för att låta en gammal industribyggnad uppta ett av stadens främsta finrum. Ägaren, Göteborgs stads kommunfullmäktige, behöver därför ge energibolagets styrelse i uppdrag att ta fram en tydlig fossilfri ersättningsplan för Rosenlundsverket. Det är dags att tacka för gammal värme och i stället välkomna stadsutveckling och miljöansvar.

Planen för Skeppsbron håller nu äntligen på att byggas. Genom att komplettera och upplåta Rosenlundsmarken till bostäder och stadsutveckling, kan Skeppsbron bli så vacker stad vid älven som göteborgarna har rätt att förvänta sig. Med ytterligare 400 bostäder och handel i bottenplan kan kanal- och hamnstråket få nytt liv. Och kommunala Göteborg Energi, som äger marken, kan genom försäljning få loss pengar till rivning, miljösanering och kanske startbidrag till nya miljövänliga anläggningar. Markens värde ligger rimligen mellan sex- och åttahundra miljoner kronor.

Kompensera för misstag

Det gamla värmeverket ger oss dessutom en möjlighet att kompensera för de misstag som begicks under den tidigare planläggningen av Skeppsbron. Planen tog inte bara häpnadsväckande lång tid, den utmärktes också av att rekordfå bostäder kan byggas till rekordhöga kostnader i ett isolerat läge, inklämda mellan nydragna spårvagnsspår och den gamla industrianläggningen. Tar vi bort värmeverket ändras allt detta: Antalet bostäder och verksamhetslokaler kan fördubblas. Dessutom kommer området att hänga ihop med såväl innerstaden som Linnéområdet och de nybyggen som planeras kring Folkets Hus.

För det är svårt att överdriva den strategiska betydelsen av Rosenlund. Göteborg har alltid utmärkts av att olika delar av staden inte hänger ihop. De slutar i ständigt växande trafikapparater eller andra synnerligen ineffektivt använda industri- eller arenaområden. Ett bättre exempel på sådana begränsningar och möjligheter än det gamla slitna och miljöfarliga oljekraftverket är det svårt att hitta. En utveckling av området kommer i stället att innebära att det blir ett folkrikt och intensivt centrum för hela den västra delen av Göteborgs innerstad.

Har missat helheten

Behandlingen av Skeppsbroprojektet och oljepannorna vid Rosenlund har hittills utmärkts av den göteborgska framtidsplaneringens kardinalfel: den har utgått från olika specialintressens krav och begränsningar. Det har gjort både processen utdragen och förkrympt resultaten, samtidigt som ingen sett till den stadsbyggnadsmässiga helheten.

I ett läge där staden växer med nästan tiotusen människor varje år och den kunskapsintensiva industrin förbereder rekordstora investeringar är det inte en hållbar strategi. Att utveckla det före detta Rosenlundverket ger oss därför chansen att göra något unikt: att våga bryta med det gamla och i stället ställa in blicken mot framtiden.

Martin Wannholt (DEM), kommunalråd

Jan Jörnmark, docent och fotograf

Länk till artikeln i GP >>
Replik 20170824, Lotta Brändström, VD Göteborg Energi
Slutreplik 20170828, Wannholt och Jörnmark

Martin Wannholt Gbg Energi 170820

Martin Wannholt besöker Rosenlundsverken.

På GP debatt – Segregation är okunskap

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

BAKGRUND TILL ARTIKEL I GP 2017-07-31

GP Debatt frågade om vi ville medverka med en debattartikel i en artikelserie om vad fullmäktiges olika partier har för politik för att bryta segregationen, arbetslösheten, kriminaliteten, de fallande skolresultaten och trångboddheten i Göteborgs särskilt utsatta förorter. För oss i Demokraterna är detta en av de viktigaste frågorna för stadens utveckling, att vända segregationen.

Debattartikeln i sin helhet, publicerad i GP 2017-07-31:

SEGREGATION ÄR OKUNSKAP

Vi i det nybildade partiet Demokraterna vill återinföra demokratins värdegrund i Göteborg. Sveriges grundlag, vår demokratiska manual, förklarar att det offentliga ansvaret är att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och hälsa.

ÅTERINFÖR KVARTERSPOLISER
Nästan hela världen bor i Göteborg. Det innebär fantastiska möjligheter för vår stad. Men Göteborg, och speciellt våra sju särskilt utsatta områden, lider allvarlig brist på trygghet. Det blir inga fler poliser i Sverige förrän tidigast år 2020, oavsett riksdagsbeslut. Vi kan inte vänta på en framtida trygghet, den behövs nu. Trots statligt ansvar är Demokraterna beredda att säkerställa tillräckligt många kvarterspoliser för att öka tryggheten. Närvarande kvarterspolis krävs för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt ge medborgarna annat skydd och hjälp. Med polisiärt förtroendearbete skapas tillit, vilket hjälper till att trycka tillbaka kriminalitet och icke-demokratiska krafter.

BIDRA ISTÄLLET FÖR BIDRAG
Göteborg ska vara staden där alla har samma rättigheter och möjligheter, men också skyldigheter att efter bästa förmåga vara med och bidra till vårt gemensamma bästa. Utanförskap och arbetslöshet skapar ojämlikhet och sociala klyftor. Det finns flera samhällsnyttiga uppgifter som skulle kunna utföras. Vi vill att den som ansöker om samhällets stöd, också ska vara med att bidra till samhällets bästa.

ÖPPNA FÖR FLER BOSTÄDER
Det är glädjande att det byggs nya bostäder även i våra särskilt utsatta områden. Men det räcker inte. Det behövs fler olika boendeformer och möjligheter till ökat ägande, även för de med lägre inkomster. Fler kloka ombildningar till bostadsrätt eller ägarlägenheter behövs. Pengarna ska återinvesteras i området. Vi behöver också släppa fram små tomter för ökat självbyggeri.

BYGG UT FÖRSKOLAN
Med fler i arbete behövs fler förskoleplatser. Många av de barn som skulle må bäst av att få gå i förskolan, är de barn som idag ges minst tillgång till densamma. Detta är också en stor jämlikhetsfråga i våra utsatta områden.

EN LIKVÄRDIG SKOLA
För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag krävs en god och trygg arbetsmiljö för elever och skolpersonal. Skolorna ska garanteras tillräckliga resurser och enhetliga direktiv, för att ge alla elever samma möjligheter och tillgång till en bra skola. Alla barn måste ges grundläggande kunskaper och förutsättningar att få godkända betyg.

Vi behöver förstå Göteborgs särskilt utsatta områden såsom demokratiskt utsatta områden. Med kunskap och konkreta lösningar kan vi återskapa demokratin att gälla hela Göteborg.

Martin Wannholt (DEM)                                    Ulf Boström (DEM)

Länk till artikeln i GP >>

TILLÄGG TILL ARTIKELN:
P.g.a. det begränsade utrymme vi fick i artikeln vill vi förklara följande gällande återinförande av kvarterspoliser. Demokraternas linje är att kommunen av flera skäl behöver säkerställa en polisiär lokal närvaro dygnet runt i våra särskilt utsatta områden. Detaljer och finansiering kommer finnas i vårt yrkande i kommunstyrelsen om två veckor. Förslaget bygger på ett samarbete med polisen där stadens kvarterspoliser naturligtvis lyder under ordinarie polisorganisation.

 

 

På GP debatt – Kirurgin hotas av personalbrist

Sveriges sjukvård fungerar inte. Det leder till att livsnödvändiga operationer skjuts upp eller ställs in. För att situationen ska förändras behöver personalens förutsättningar snabbt bli bättre, skriver Mariette Risberg, sjuksköterska på Sahlgrenska och styrelseledamot i Demokraterna i Göteborg, på GP debatt.

“För att sjuksköterskorna ska vilja stanna kvar inom vården måste arbetsvillkoren förbättras. Vi måste se över arbetstider för läkare som arbetar dag och sedan dessutom har jour på natten. Vill vi ha en trygg och säker sjukvård så måste det till förändring. Vi kan alla drabbas och bli i akut behov av operation och vi måste tillsammans lösa denna svåra situation”, skriver Mariette.

Läs hela debattinlägget på GP.se här >>

Mariette Risberg GP 2017-07-24

Mariette Risberg