Vi i Demokraterna har vid upprepade tillfälle i debattartiklar och politiska yrkanden hävdat att det måste ske en förändring när det gäller uppföljning av barn och unga som blivit omhändertagna för samhällsvård, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraterna skriver, Barn behöver trygga hem, inte ceremoniella ursäkter

I GP den 3 april kunde vi läsa om personer som kräver ersättning i miljonklassen för en förlorad barndom. En av personerna i artikeln har genom sin uppväxt engagerat sig i frågan om barns rättssäkerhet. Hon uttalar bland annat ”Dessvärre ser jag mönstret vid omhändertagande gå igen. Många barn far illa”.

Det är socialtjänstens brist på systematik i sin hantering av de familjehemsplacerade barnen som är det stora problemet slog prof. Bo Vinnerljung fast redan 2010. Barn som vistas i familjehem eller på institution har generellt sämre hälsa och klarar sig sämre i skolan.

Under ceremoniella former i Stockholms stadshus 2011 bad staten officiellt om ursäkt till de som tidigare och fram till dess blivit vanvårdade under sin uppväxt. Staten lovade 250 000 kronor till varje person som under sin uppväxt i samhällsvård blivit vanvårdad. Tyvärr måste vi på goda grunder konstatera att någon förändring till det bättre inte ägt rum sedan dess. I en senare forskningsrapport från 2018 visar professor Vinnerljung på i stort sett samma resultat som vid undersökningen 7 år tidigare.

Vi i Demokraterna har även lagt ett gemensamt yrkande i stadens samtliga socialnämnder där vi kräver förändringar i uppföljningssystemet. Vi anser att man måste börja lyssna på barnen och ungdomarna själva. Det i sin tur kan med lätthet sammanställas och ge en god bild över barnen och ungdomarnas egen inställning och upplevelse av deras institution- eller familjehemsplacering.

Barnens situation avgörande
I barnkonventionens tolfte artikel framgår det att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva. Även den nya socialtjänstlagen, som förväntas träda ikraft 2023, trycker extra hårt på att den enskilda barnets/ungdomens talan tas tillvara för utformandet av den aktuella insatsen. Att följa upp hur barnet/ungdomen upplever sin situation som samhällsomhändertagen är naturligtvis av allra största vikt för utformandet av placeringen.

Först när dessa viktiga och helt avgörande frågor kan besvaras behöver inte barn/ungdom bli nya offer i Ivo:s (Inspektionen för vård och omsorg) statistik. Vi behöver inte heller planera för nya ceremoniella evenemang där staten ber om ursäkt till de barn och ungdomar som blivit vanvårdade i samhällsvården under sin uppväxt. Vi Demokrater kräver helt enkelt en förändring. Hur svårt kan det vara och hur länge skall vi behöva vänta?

Jessica Blixt (D) kommunalråd
Kjell Larsson (D) ledamot socialnämnden Sydväst
Peter Svanberg (D) ledamot socialnämnden Hisingen
Gunnar Barrvik (D) ledamot socialnämnden Nordost
Per Holm (D) ledamot socialnämnden Centrum

Länk till artikeln i GP >>

En ny älvförbindelse från Lindholmen till Linnéplatsen kommer att förbättra Göteborgs kollektivtrafik. Men trafiknämndens utredningsarbete går i otakt med omvärlden. Flera frågeställningar måste nu redas ut för att inte riskera förseningar och kunna påskynda utbyggnaden, skriver Henrik Munck (D), Suzan Gelesits (D) och Martin Wannholt (D).

Efter flera års utredning ska Trafiknämnden den 18 mars besluta om trafikprojektet med den så kallade Lindholmsförbindelen ska gå vidare mot projektering och därefter byggas till en kostnad av totalt cirka 6 miljarder kronor. Ett av Göteborgs största trafikprojekt under 2000-talet.

Men flera frågeställningar måste redas ut innan man kan ge projektet grönt ljus. En av de mest känsliga delarna i projektet är tunnelmynningen i slänten nedanför Naturhistoriska muséet i Slottsskogen.

Göteborgs park- och naturnämnd skriver om tunnelmynningen i sitt remissvar att ”Förvaltningens viktigaste synpunkt är att föreslagen utformning för Linnéplatsen inte är möjlig utifrån påverkan på Slottsskogens parkmiljö”. Man skriver vidare att alternativ för att låta tunneln gå djupare och under mark även vid Slottsskogens entré bör undersökas i första hand, och att man i andra hand förordar en ny tunneldragning som helt undviker Linnéplatsen.

Planerna krockar
En orsak till det stora ingreppet vid Linnéplatsen är att Trafikkontoret planerar för en spårväg på Övre Husargatan. Men i byggnadsnämndens slutliga utkast för Göteborgs nya översiktsplan planeras Övre Husargatan för mer stadsliv, något som vi Demokrater delar.

Men problemen slutar inte där.

I förslaget till ny översiktsplan anges att en förlängning av Chalmerstunneln via Medicinareberget till Linnéplatsen skulle ”kunna öka kapaciteten och korta restiderna betydligt”. Trafiknämnden kommenterar detta med att ”Dock så hanteras inte hänsynstagande till ett sådant eventuellt projekt inom ramen för Lindholmsförbindelsen”.

Trafiknämnden är alltså på väg att besluta om en tunnelmynning och ett stort spårkryss där park- och naturnämnden planerar för att istället ytterligare försköna Slottsskogens entré. Trafiknämnden är också oenig med byggnadsnämnden kring den fortsatta stadsutvecklingen i området.

Vi i Demokraterna vill att oenigheten inom stadens organisation reds ut innan projektet kring Lindholmsförbindelsen ges grönt ljus i trafiknämnden. Frågeställningarna kring Slottsskogen, Linnéplatsen och Övre Husargatan behöver ges mer underlag. Innan skarpa beslut fattas.

Saknas trafikanalyser
Utöver Slottsskogsproblemet saknas också en grundläggande trafikanalys kring hur nya kollektivtrafiklinjer från Biskopsgården, Eriksberg och Volvo Lundby via Lindholmsförbindelsen skulle kunna ge kortare restider för många göteborgare.

Vi vill påskynda kollektivtrafikutbyggnaden i Göteborg, och om möjligt tidigarelägga Lindholmsförbindelsen. Detta gör det än mer angeläget att utredningsmaterialet i detta skede blir bättre förankrat och genomarbetat vad gäller genomförbarhet, och att trafiklösningen i slutänden verkligen kommer ge stor nytta för göteborgarna i vardagen.

Henrik Munck (D), kommunalråd
Suzan Gelesits (D), ledamot park- och naturnämnden
Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare

Länk till artikeln i GP >>

Demokraterna vänder sig mot att övriga partier i Göteborg inte efterfrågat resultat av socialtjänstens insatser. Vi vill se en bättre redovisning av vilken betydelse de olika stöd- och hjälpinsatserna resulterar i för den enskilde socialhjälpstagaren.

Demokraterna skriver i GT om ett förändrat uppföljningssystem i Göteborgs socialnämnder.

Vi vill helt enkelt få klarhet i om de insatser som ges är effektiva och i vilken grad de faktiskt bidrar till att avhjälpa brister i utsatta människors livssituation. En stor andel av de insatser socialtjänsten beslutar om hänger samman med ”köp av tjänster”. Det innebär att vård, behandling och liknande insatser inte sker i kommunens egen verksamhet utan upphandlas av privata aktörer och statliga institutioner. Här lämnar bristen på uppföljning och beställarkompetens mycket i övrigt att önska. Hur skall vi kunna skilja de sämre leverantörerna av vård och behandling från de som levererar goda insatser med hög kvalitet?

Vi kunde för några veckor sedan se ett inslag i Uppdrag granskning om ett ungdomshem för flickor, drivet av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Ungdomshemmets målgrupp var flickor mellan cirka 13 till 18 år med en mycket trasslig och traumatisk uppväxt och bakgrund. Reportaget var en skakande berättelse om kränkning, förnedring, våld och sexuellt utnyttjande av de barn som vid olika tillfällen vistats på ungdomshemmet. I programmet intervjuades flera barn och unga vuxna som på ett sakligt och förtroendegivande sätt kunde redogöra för sina upplevelser. Det är tragiskt att det ännu en gång ska krävas grävande journalistik för att missförhållanden bland barn som är placerade på institutioner ska uppmärksammas. Sedan UG:s avslöjande är det aktuella ungdomshemmet stängt, vilket kan känns som en tröst. Frågan inställer sig dock, finns det fler barn och unga som far illa?

Den statliga utredningen om vanvård i den sociala barnavården (SoU 2011:6) initierades först efter att människor berättat i medier om sina erfarenheter av övergrepp och misshandel från sin tid i barnhem eller fosterhem. Utredningen konstaterade att två tredjedelar av de placerade barnen vittnade om att de utsattes för övergrepp och försummelse under sin tid i den sociala barnavården. Även resultaten från de kommuner som bedrivit systematisk uppföljning av placerade barn mellan åren 2018 – 2020 genom metoden ”Uppföljning av barn och Unga” (UBU) är nedslående. Drygt en tredjedel av barnen som varit placerade hos SiS, uppger att de blivit kränkta under placeringstiden.

Placeringar av barn på institution är kostsamt. Dyra blir de först om insatsen inte får avsedd resultat. Än värre som i det aktuella fallet där barn utsätts för kränkningar, förnedring och sexuellt utnyttjande.

Göteborgs socialtjänst är en av de aktörer som genom åren köpt tjänster av det aktuella ungdomshemmet. För insatsen har Göteborgs stad betalat en dygnskostnad mellan 8 300 – 8 600 kronor per dygn. Lågt räknat har varje placering kostat Göteborgs stad 257 300 kronor i månaden eller drygt 3 miljoner per år.

Vi är nog alla överens om att omsorg för samhällets mest utsatta måste få kosta. Att det förekommer vanvård av barn och att socialtjänsten brister i uppföljningen av placeringarna, kommer vi dock aldrig att acceptera.

Göteborgs stad köper varje år in vård för barn och unga för hundratals miljoner kronor. Från SiS köptes vård för cirka 170 miljoner kronor under 2019. Det är anmärkningsvärt att stadens ledning saknat intresse för vilken betydelse dessa miljoner har haft för de enskilda hjälpsökande individerna och vilka resultat som uppnåtts ur individens perspektiv.

Svaren på frågorna får vi emellertid vänta på tills socialtjänsten implementerar systematisk uppföljning på individnivå. Då blir de hjälpsökande själva den viktigaste källan för den information som behövs för att skydda utsatta barn från vanvård och samtidigt uppnå goda resultat inom socialtjänsten.

Demokraterna vill göra skillnad genom att driva riktningen mot en resultatstyrd socialtjänst där uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet är i fokus.

Jessica Blixt (D)
Oppositionsråd i Göteborg

Kjell Larsson (D)
Ledamot socialnämnd Sydväst

Gunnar L. Barrvik (D)
Ledamot socialnämnd Nordost 

Peter Svanberg (D)
Ledamot socialnämnd Hisingen 

Per Holm (D)
Ledamot socialnämnd Centrum

Marco Fredin (D)
Sakkunnig individ och familjeomsorg 

Länk till artikeln i GT >>

Göteborg behöver ett skönhetsråd. Varför det? – är det inte ”bra som det är ” – kanske många nu tänker. Vi måste få ordning på vår stad. Vi ser en stad rivas i bitar och slumpen verkar göra valen – vi tycker Göteborg förtjänar bättre, skriver bland andra Irène Sjöberg Lundin, Demokraterna.

Iréne Sjöberg Lundin, Karin Lindberg och Per Anders Örtendahl skriver på GP debatt om att Göteborg behöver inrätta ett skönhetsråd.

Vi tycker att människorna i Göteborg förtjänar en stad som andas kultur och kunskap. En stad man som göteborgare känner sig stolt och lycklig över att både vara, och leva i. Ett Skönhetsråd handlar inte bara om arkitektur – det handlar om hela känslan i stadsrummet – om detaljerna och om helheten. Och detta går att göra bättre.

• Det handlar om att koppla ihop då och nu.
• Det handlar om att ta vara på kunskap.
• Det handlar om att lyssna in göteborgarna.

Ges möjlighet att tycka
Vi Demokrater är övertygade om att ett Skönhetsråd skulle kunna bli göteborgarnas ” egna” extra ögon. Det är vi, människorna som bor och lever i Göteborg, som ska ges möjlighet att få tycka. Det är inte politikerna och arkitekterna som ska ” bestämma”, utan det är människorna, göteborgarna som ska ges möjlighet att få påverka.

Skönhetsrådets medlemmar skulle kunna nomineras av till exempel bildningsförbund, arkitektsamfund, konstnärsföreningar, Vitterhetsakademin med flera organisationer. Skönhetsrådets ställning inom förvaltningen beslutas av Kommunfullmäktige. Skönhetsrådets arbete skall vara öppet för insyn, och vara lyssnande gentemot göteborgarna.

Det är inte politikerna och arkitekterna som ska ” bestämma”, utan det är människorna, göteborgarna som ska ges möjlighet att få påverka

Mark Isitt har formulerat tankar runt ett Skönhetsråd, på ett mycket bra sätt: ”Ett Skönhetsråd medvetandegör medborgarna om de lokala kulturvärdena. Man är kulturmiljövårdare. Man debatterar planerade byggnadsverk- inte utifrån om de är höga eller låga, eller om de är ritade i ny eller gammal stil – utan utifrån om de förädlar eller förfular”.

Vi vill med emfas få påpeka att allmänheten måste ges möjlighet att få insyn och ges delaktighet i hur stadens gestaltning utformas. Utformning av torg och allmänna platser – hur vill vi att det ska se ut på exempelvis Götaplatsen, Brunnsparken och Skanstorget? Kunskap om historia – och koppla ihop historiken med framtiden.

Ointresse eller rädsla
Demokraterna beklagar Alliansens motvilja då de avslog vår motion i Kommunfulllmäktige. Om det handlar om ointresse eller kanske rädsla att tappa kontrollen vet vi inte, men vi kan inget annat än beklaga. Kanske det handlar om ren och skär okunskap.

Vi är övertygade om att hela vår stad, alla som bor i vår stad – behöver en positiv utveckling efter Västlänkens härjningar. Vår stad som just nu består av gropar, nedsågade träd, söndertrasade vägar i och med detta omoderna Västlänksbygge – som vi i Demokraterna djupt beklagar – ja, vi behöver få känna hopp och framtidstro för vårt älskade Göteborg.

Ett Skönhetsråd skulle råda bot på detta. Med örat mot göteborgarna, med kunskap om vår stads historia och med nyfikenhet mot framtidens arkitektur och byggande.

Irène Sjöberg Lundin (D) ledamot i Kommunfullmäktige och Kulturnämnden

Karin Lindberg (D) ledamot i Kommunfullmäktige

Per Anders Örtendahl (D) ledamot i Kommunfullmäktige

Länk till artikeln i GP >>

Under det senaste året har minst nio barn från Göteborg förts utomlands av hedersrelaterade anledningar. Redovisningen om hur många barn som försvunnit från Göteborg har initierats av Demokraterna och påvisar nu ett haveri som bekräftar våra farhågor, skriver bland andra Jessica Blixt, Demokraterna.

Jessica Blixt, Ulf Boström och Martin Wannholt skriver om barn som förs utomlands av hedersrelaterade anledningar.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtyck redovisade i oktober att antalet barn som förts utomlands ökat dramatiskt i år. Under perioden juni till september har antalet barn som förts utomlands mer än fördubblats från föregående år. Statistiken bygger på samtal som inkommit till deras orostelefon och kan inte ses som en fullständig statistik för landet. Kompetensteamet har uppmanat kommuner att ta fram och redovisa antalet försvunna barn, vilket Göteborg nu gör på initiativ av Demokraterna.

Måste agera
En ny lagstiftning om utreseförbud, i syfte att skydda barn från könsstympning eller barnäktenskap, gäller från den 1 juni i år. Socialtjänsten kan ansöka om utreseförbud för dem man anser är i riskzonen att föras ut ur landet. Nationella kompetensteamet har, trots lagstiftningen, registrerat att 41 barn från Sverige förts utomlands mellan juni och september i år. Det är alarmerande, särskilt med tanke på pandemins resebegränsningar. Detta visar att kommuner och berörda myndigheter måste agera vid minsta misstanke om att ett barn riskerar att bortföras.

Från Göteborg har minst nio barn försvunnit. Det finns anledning att skriva minst, då redovisningen inte bygger på en djupare utredning, utan är en sammanställning av svaren från en ”enklare enkät” som skickats ut till socialtjänsten.

Polisen behöver få kännedom om ett bortfört barn för att kunna inleda en förundersökning och hjälpa barnet

Sammanställningen visar att det rör sig om fem flickor och fyra pojkar. I tre fall finns uppgifter om att syftet var ”uppfostring”, vilket oftast berör pojkar. För de övriga barnen saknas uppgifter om anledning till bortförandet. Av de nio barnen har fyra återkommit till Sverige, varav ett barn med hjälp av myndigheter. Pojkar tillåts i regel att återvända efter en tids ”uppfostring”, medan flickor som ofta gifts bort har minimala möjligheter att återvända hem utan hjälp.

Det är alarmerande att det i redovisningen framgår att endast ett av nio bortförda barn har polisanmälts. Polisen behöver få kännedom om ett bortfört barn för att kunna inleda en förundersökning och hjälpa barnet. Det innebär också att den eller de som fört bort barnet inte kan lagföras för eventuellt brott, vilket även minskar möjligheten till att skydda syskon.

Att inte ens ett konstaterat försvunnet barn polisanmäls visar hur extremt utsatta barn och unga som lever i en hederskontext är. Att orsaken till försvinnandet uppges vara okänt i sex av nio fall, är sannolikt en följd av bristande utredning, dokumentation och avsaknad av polisanmälan.

Det kan tyvärr återigen konstateras att det finns stora brister i arbetet med att skydda hedersutsatta i Göteborg. Att barn förs utomlands är illa nog. Att avstå från att ge polisen möjlighet att utreda varför barnet är försvunnet och se över alla tänkbara kanaler för att hjälpa det hem är oförsvarbart. Barn och unga måste garanteras säkerhet och trygghet.

Jessica Blixt (D), kommunalråd

Ulf Boström (D), ledamot kommunfullmäktige

Martin Wannholt, (D) partiledare och kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>