Budgetförslag för Göteborgs stad 2026

Den 27 oktober presenterade Demokraterna tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag för Göteborgs Stad 2026. Tillsammans erbjuder vi ett alternativ som förmår prioritera förskolan, skolan och valfrihet i omsorgen. En politik för tillväxt, inte bara för företagen, utan också för göteborgarna. En politik som står för trygghet, ordning och reda, för öppenhet och transparens och där alla goda krafter tas till vara. En politik där vi städar bort kommunalt slöseri och onödiga politiska satsningar som inte ger göteborgarna nytta.

Fokus på förskola och skola
Under årets budgetpresentation fick Demokraternas gruppledare Martin Wannholt välförtjänt uppmärksamhet för sitt tydliga fokus på satsningarna på en halv miljard extra till förskolan och skolan. Satsningen ska framförallt gå till att minska barngrupperna storlek, öka andelen förskollärare och för att rädda välfungerande småskolor från S, V och MP:s nedläggningar. Det var också det som lyftes fram i GPs artikel om budgeten, där Martin citerades om just dessa frågor.

I vårt budgetförslag lägger vi betydligt mer resurser på barn och elever än det rödgröna styret (S, V, MP):

  • 274 miljoner kronor extra till förskolan (124 mnkr mer än S, V och  MP)

  • 269 miljoner kronor extra till skolan (129 mnkr mer än S, V och MP)

  • 400 miljoner kronor i en kommuncentral pott för välfärdens kärna och försörjningsstöd (S, V och MP har endast 286 mnkr)

Vi gör samma förstärkning till äldreomsorg och utbildningsnämnden som S, V, MP-styret, men vi använder pengarna bättre och skär bort onödiga uppdrag, projekt och utgifter.

Ordning och reda i stadens ekonomi
För att skapa utrymme för våra satsningar minskar vi kommunalt slöseri och avvecklar rödgröna projekt som inte gynnar göteborgarna.

  • 2 % effektivisering i de tekniska nämnderna

  • 1 % effektivisering inom funktionsstöd, socialnämnderna och liknande verksamheter

Det är fullt möjligt att prioritera kärnverksamheten om man vågar välja bort det som inte är kommunens uppdrag.

Trygghet och skattesänkning
Vi gör en större satsning på trygghet i hela staden, för att göteborgarna ska känna sig säkra på gator, torg och i kollektivtrafiken.

Dessutom sänker vi kommunalskatten med 13 öre, motsvarande 245 miljoner kronor. Det är första steget mot en stad där göteborgarna får behålla mer av sina egna pengar.

Vi väljer bort rödgröna symbolprojekt
För oss handlar politik om att ta ansvar för göteborgarnas vardag. Inte om att finansiera symboliska projekt. Bland de satsningar som vi inte prioriterar finns bland annat:

  • 165 mnkr till stadsmiljönämnden för bland annat mer cykel och försvårad biltrafik
  • 15 mnkr för arbetstidsinnovationer (7-timmars arbetsdag)

  • 15 mnkr för klimatinnovationer i fastighetsutveckling

  • 13 mnkr för yrkesväxlingsspår

  • 9 mnkr för sommarlovspengar till utsatta barnfamiljer

  • 8 mnkr för 7-timmarsdag inom förskolan

  • 5 mnkr för gratis mensskydd i grundskola och gymnasium

  • 5 mnkr för att öka valdeltagandet

  • 4 mnkr för nytt aktivitetshus i Biskopsgården

  • 4 mnkr för minskad trafik i centrala Göteborg

  • 2 mnkr för fler badbussar

  • 1 mnkr för gratis Styr & Ställ för nyinflyttade

Och mycket mer.

Läs hela M, D, L och KD:s budgetförslag för Göteborgs stad 2026 här >>

Skrivet i media:
Artikel i GP – De vill sänka skatten och stoppa ”vänsterprojekt” i Göteborg >>
Artikel i DN – S nobbar ombildningar av hyresrätter i förorten >>

Vi kräver att Trafikverket betalar skadestånd

Västlänken är Göteborgs största svindleri

Patienterna drabbas – låt medicinsk kompetens styra vården

Västra Götalandsregionens (VGR:s) sjukvård styrs av politiker och administratörer medan personal med medicinsk kompetens hålls utanför.Resultatet blir en växande byråkrati, dyra felinvesteringar och patienter som får vänta i onödan. Nu krävs ett rejält omtag där administrationen måste bantas och där vården ska styras av dem som kan sjukvård.

I GP den 23 augusti skrev Emelie Hultberg, Västra Götalands läkarförening och Carina Iloson, Sveriges läkarförbund, om den gradvisa nedmonteringen av läkarkompetens i Västra Götalandsregionens sjukvårdsledning det senaste decenniet, ett problem Demokraterna länge påtalat. När statsepidemiolog Magnus Gisslén nyligen avgick med hänvisning till bristande medicinsk kompetens i ledningen, var det väntat. Systemet kan liknas vid ett fotbollslag med tio tränare som aldrig spelat fotboll.

Regionfullmäktige i VGR har 149 ledamöter och ca 100 ersättare men få deltar aktivt i diskussionerna. Budgetfrågor debatteras flitigt medan få reflekterar över vilken vård man får för pengarna. Politiker beställer vård av sig själva när de beställer av de nio styrelserna, fem sjukhusstyrelser samt styrelser för Närhälsan, Regionhälsan, Habilitering och hälsa och Tandvård. Styrelserna är nämligen paradoxalt nog också bemannade av politiker. Det blir som att äga ett bageri, beställa en tårta av sig själv och sedan gå ut i media och klaga på smaken.

Politiker ska beställa vård men när politiker även tar plats på andra sidan bordet, i utförandet av sjukvården, tillför de inget värde. De politiska styrelserna är därför överflödiga. Eftersom många politiker saknar både sjukvårds- och ledarskapskompetens hamnar det faktiska inflytandet hos administratörerna, som styr genom rapporter och presentationer medan vårdens expertis hålls utanför.

Samma mönster syns i primärvården. Av drygt 200 vårdcentraler i VGR drivs ungefär hälften privat. I SKR:s patientenkät återfinns 73 av de 100 vårdcentraler med mest nöjda patienter i landet, bland de privata. En förklaring kan vara att privata verksamheter präglas av kortare beslutsvägar och avsaknad av politisk ledning.

Pengar som ska gå till verksamheten äts upp av en växande administration och beslut som tas utan medicinsk förankring. Nya befattningar som strateger, planerare och utvecklingsledare växer, samtidigt som vårdnära administration vältras över på läkare och sköterskor och tar tid från det de är bäst på – nämligen att vårda patienter.

När medicinsk expertis inte får inflytande i större beslut, blir risken för allvarliga misslyckanden påtaglig. Ett tydligt exempel på detta är införandet av journalsystemet Millennium. Systemet har visat sig vara svårhanterligt, patientfarligt och olämpligt för svenska förhållanden. En av anledningarna är sannolikt att det ursprungligen togs fram för amerikansk privatvård med fokus på fakturering och inte för effektiv patientvård eller för vår struktur med en stor primärvård. Trots den totala budgeten på 5,5 miljarder kronor för hela implementeringen i VGR, ledde projektet till ett fullständigt haveri vid införandet i södra Älvsborg. Först efter massiva påtryckningar från läkare pausades systemet.

I Sverige låter vi inte fritidspolitiker styra polis eller militär eftersom det kräver specialistkunskap för att fungera effektivt och säkert. Pandemin visade tydligt att sjukvården fungerar bättre när medicinsk expertis står vid rodret. Vi behöver säkerställa att patienterna får maximalt med sjukvård för pengarna. Det krävs medicinsk kompetens och ledarskapserfarenhet för att urskilja det viktiga och skala bort det som inte bidrar till patientvården, för att säkerställa en trygg och effektiv vård.

Vi Demokrater vill avveckla de politiskt tillsatta sjukvårdsstyrelserna och låta medicinsk kompetens styra verksamheten och leverera beställd sjukvård. Vi vill minska den centrala administrationen, som ska stötta i stället för att styra verksamheten. Den vårdnära administrationen ska utgå från de medicinska behoven och svara mot det verksamheten efterfrågar.

Växande vårdköer och en vårdgaranti som inte längre kan uppfyllas orsakar onödigt lidande och är ett stort svek mot patienterna. Fokus måste ligga på att erbjuda nödvändig vård och därför måste regionerna aktivt söka efter tillgängliga platser när den egna kapaciteten inte räcker till. Det innebär att man måste se utanför den egna organisationen, även hos andra regioner och deras upphandlade leverantörer. Genom en bättre samverkan, ibland till och med över landsgränser, kan vi inte bara säkerställa att patienterna får vård, vi kan också öka sannolikheten att hålla budgeten på sikt.

Detta borde vara en självklar drivkraft för alla sjukvårdspolitiker, oavsett partitillhörighet. Vårdpersonalen gör redan ett fantastiskt jobb men om vi inte agerar och gör ett ordentligt omtag riskerar vi ännu större personalbrist och ännu sämre tillgänglighet i sjukvården. Patienter och vårdpersonal förtjänar en sjukvård som styrs av kunskap, inte av byråkrati och politisk passivitet. Västra Götaland skulle kunna bli ett föredöme för hela landet. Både patienterna och vårdpersonalen förtjänar bättre.

 

Demokraternas representanter för sjukvård:

Alexander Lisinski, leg. läkare

Jörgen Isgaard, leg. läkare

Mariette Höij, leg. sjuksköterska

Ulla Nathorst-Westfelt, leg. läkare, styrelsen D

Thomas Hedberg, företagsledare, styrelsen D

GP Debatt – Ingen flicka i förskolan ska tvingas bära slöja

Förskolan ska vara en fristad från förtryck, men i våra förskolor finns flickor som redan i förskoleåldern förväntas dölja sig bakom en slöja. Det är dags att sätta barnens rättigheter före vuxnas påbud. Därför har Demokraterna lagt en motion i Göteborgs kommunfullmäktige om att utreda ett förbud mot slöja på barn i förskolan, skriver tre politiker från Demokraterna.

Förskolan är den första delen av vårt utbildningssystem. Här ska alla barn mötas som just barn, inte som bärare av vuxenvärldens idéer om kön, religion eller heder. Läroplanen är tydlig: förskolan ska motverka traditionella könsmönster och verka för jämställdhet. Ändå ser vi hur små flickor redan i 1–5 års ålder blir påtvingade symboler som markerar kön och sexualitet.

Slöjan är ett könsbundet plagg som enbart bärs av flickor. Den signalerar blygsamhet och en förväntan om att flickor ska skydda sig från mäns blickar. När detta förs över på små barn skickas två budskap som aldrig kan tillåtas: att flickor redan i tidig ålder bär ansvar för att dölja sina kroppar och att män i grunden är ett hot. Det innebär en motbjudande sexualisering av små barn. Dessa föreställningar har ingen plats i ett fritt och jämställt samhälle. Demokraterna kommer aldrig att acceptera att slöjan används som ett uttryck för tvång eller förtryck. Vi står upp för flickors och kvinnors frihet i alla åldrar.

I Sverige har vi de senaste århundrandena gjort en lång resa där kyrkans och religionens makt över det världsliga har tryckts tillbaka och där de individuella fri- och rättigheterna har satts i främsta rummet. Många strider har tagits för barns rättigheter, för att öka jämställdheten och för att stärka homosexuellas rättigheter. Sverige är i dag ett sekulärt demokratiskt samhälle där religionen har anpassats och förpassats till det privata. Svensk lag och individuella fri- och rättigheter står alltid över alla tänkbara formuleringar i bibeln, koranen eller andra religiösa skrifter. Det har varit en lång och mödosam kamp att få bort osunda seder och värderingar i Sverige. Nyanlända kulturer har inte varit med om denna anpassning och vi behöver därför driva samma process igen.

Det underlättar att det idag finns bättre lagstiftning som försvarar både barns och kvinnors rättigheter. Barnkonventionen, som är svensk lag, fastslår att barnets bästa alltid ska komma först. Artikel 14 säger att barn har rätt till religionsfrihet, men också att denna rätt inte får utövas på ett sätt som skadar barnet. Ett barn i förskoleåldern kan inte förstå eller välja att bära slöja. När vuxna beslutar att små barn ska täcka sig är det en form av tvång. För oss Demokrater är det självklart att göra allt vi kan för att sätta stopp för detta.

Slöjan är inte bara en religiös symbol, den kan också vara ett uttryck för hedersförtryck. När flickor förväntas täcka sitt hår för att skydda familjens heder är det början på samma kontroll som senare i livet kan växa till långtgående begränsningar. Förskolan ska vara en fristad där barnen får andas frihet, inte en plats där förtryck normaliseras. Demokraterna vågar säga nej där andra sviker.

Vi är medvetna om att svenska domstolar tidigare har underkänt kommunala beslut om slöjförbud, men dessa domar har rört äldre elever och vuxna. Förskolan är en annan kontext. Här handlar det om små barn som saknar möjlighet att göra självständiga val. Europadomstolen har också i flera fall slagit fast att inskränkningar i religionsfriheten kan vara berättigade när det handlar om att skydda barn och främja jämställdhet. Demokraterna vill pröva frågan på ett rättssäkert sätt, med barnens bästa i centrum.

Motståndare till vår motion varnar för att ett förbud kan leda till att vissa föräldrar väljer religiösa privata alternativ eller håller sina barn hemma. Den risken finns, men den kan aldrig väga tyngre än barns rätt att slippa bära symboler som begränsar deras frihet. Förskolan finns för barnen, inte för att vuxna ska kunna upprätthålla hedersnormer eller religiösa påbud.

Barnens tid i förskolan går aldrig i repris. De första åren är avgörande för deras utveckling, självkänsla och känsla av frihet. Vi kan inte acceptera att flickor redan i denna ålder görs ansvariga för vuxnas föreställningar om kön och sexualitet. Göteborgs Stad får inte bidra till att legitimera och normalisera detta.

Att utreda ett förbud är inte ett angrepp på religionsfriheten för vuxna, det är ett försvar för barns rättigheter och förskolans uppdrag att stå upp för jämställdhet och barns lika värde.

Den som värnar barns lika värde kan inte säga nej till vår motion. Demokraterna tar ställning för alla flickors rätt till frihet och jämställdhet – oavsett kulturell bakgrund. Vems sida väljer du?

Jessica Blixt (D), Göteborgs kommunfullmäktige och förskolenämnden

Lisbeth Sundén Andersson (D), Göteborgs kommunfullmäktige

Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare

 

 

GP Debatt – Låt inte Sankt Sigfrids plan förstöras av femvåningshus i betong

Stadsutvecklingsförslaget som nu ligger på bordet för Sankt Sigfrids plan är ett typexempel på hur man förstör en vacker stadsdel med ogenomtänkta byggprojekt. Den gröna porten till Örgryte hotas av 20 meter höga sten- och betongkvarter, parken vid Danska vägen tas i anspråk och trafiken förvärras i ett redan belastat område. Detta är inte stadsutveckling – det är en förvanskning av Göteborg som måste stoppas.

Sankt Sigfrids plan har länge utgjort entrén till trädgårdsstaden Örgryte och är kulturhistoriskt värdefull enligt stadens bevarandeprogram. Här lade bland andra Albert Lilienberg grunden för idealen ljus, luft och grönska. Att ersätta denna miljö med slutna kvarter, en skövlad park och ökad trafik är ett oacceptabelt ingrepp som vittnar om total ignorans för göteborgarnas önskemål.

Stadsutvecklingsförslaget som presenterats innebär bl.a. att fem våningar höga hyreshus, som kommer påminna om gamla öststaters massiva betongkomplex, byggs mitt på Sankt Sigfrids plan. Dessa höghus skulle fullständigt bryta mot områdets unika karaktär och smälter inte in i den miljö som göteborgarna vill värna. Men problemen slutar tyvärr inte vid estetik: Miljöförvaltningen har varnat för att parken inte bör bebyggas, och området är markerat som skyfallsområde i stadens översiktsplan. Vid ett hundraårsregn riskerar delar av Sankt Sigfrids plan att stå under en halvmeter vatten, vilket gör hårdgöring av ytorna både oansvarigt och direkt farligt.

Trafiken blir heller inte bättre. Spårvägens vändslinga måste flyttas ut i rondellen för att ge plats åt husen – en dyr och riskfylld åtgärd som skapar större problem för spårvagnar, bussar och bilar. Samtidigt kommer lokal näringsverksamhet hotas, däribland den välkända Fiskaffären, av nedläggning. Därtill saknar projektet lokal förankring. De boende har gång på gång påtalat sin oro för exploateringen, men deras röster har ignorerats.

Detta är samma okänslighet som Socialdemokraterna har uppvisat över hela staden när de i tvångsblandningens namn velat ställa höga hus intill villor. De rödgröna har också försökt driva exploatering i en mängd viktiga park- och naturområden. Önneredsvägen, Skattegårdsvägen, Påvelundsparken, Ramberget och inte minst de höga kommunala punkthusen i Överåsparken är några exempel. Vi Demokrater har lagt förslag om att avbryta eller ge ny varsam inriktning för projektförslagen och ofta lyckats få med oss en majoritet i nämnderna.

Vi kräver nu att förvaltningen drar tillbaka de nuvarande planerna för Sankt Sigfrids plan och återkommer med nya förslag som tar hänsyn till boende, områdets karaktär, grönområden och bättre trafiklösningar.

Platsen är i behov av utveckling, men det måste ske med sunt förnuft och lokal förankring. Att bygga bort grönområden, kulturmiljöer och försämra kollektivtrafiken är oacceptabelt. Vi säger ja till en vacker och levande stad – men nej till exploateringar som skadar kulturarvet, trafikflödet och göteborgarnas livskvalitet.

Sankt Sigfrids plan bör vara en grön port till Göteborgs centrum och trädgårdsstaden Örgryte, med grönska, småskalig handel och fungerande trafiklösningar. Parken ska bevaras och stärkas, fiskaffären kan kompletteras med fler lokala företagare, och vändslingan förbättras så att spårvägstrafiken fungerar smidigt. På så sätt kan Sankt Sigfrids plan bli en vacker entré till Göteborg.

Martin Wannholt (D) partiledare Demokraterna

Lisbeth Sundén Andersson (D) vice ordförande kommunfullmäktige

Rädda Sankt Sigfrids plan!

Det så kallade stadsutvecklingsförslaget för Sankt Sigfrids plan, som nu är uppe för beslut i stadsbyggnadsnämnden, är ett utmärkt exempel på hur man kan förstöra vår vackra stad.
❌ Förslaget innebär att Sankt Sigfrids plan blir helt sönderexploaterat och att den vackra parken mot Danska vägen skövlas och bebyggs med 15-20 meter höga betongelement.
❌ Förslaget ger en sämre kollektivtrafik och skapar än mer trafikkaos för bussar och bilar.
Vi Demokrater vill i stället:
🟡 Se en grön port till centrala Göteborg och till trädgårdsstaden i Örgryte.
🟡 Utveckla parken och komplettera fiskaffären med några ytterligare småbutiker.
🟡 Förbättra den befintliga vändslingan för att lösa spårvägstrafiken utan att skapa trafikkaos.

Ökad trygghet i Göteborg – motion från Demokraterna

Kriminalitet, parallellsamhällen och otrygghet har blivit vardag i Göteborg.

Det vill Demokraterna ändra på.

Det behövs ett batteri av kraftfulla åtgärder för att vända på utvecklingen.

En väl utvecklad Områdessamverkan mellan Göteborgs Stad, fastighetsägare, polis och andra aktörer är central arbetet för att säkerställa säkra, trygga och attraktiva platser och områden där människor bor och verkar.

Demokraternas har därför lagt en motion om att Göteborgs Stad ska förbättra och utöka arbetet med Områdessamverkan. Göteborgs Stad måste ser till att fler områden blir tryggare genom gen denna typ av samverkan.

 

Kommunfullmäktige, Göteborgs Stad, 2025

 

Motion av Patrik Höstmad (D) om ett mer
systematiskt och aktivt arbete inom brottsförebyggande och trygghetsskapande Områdessamverkan

Göteborgs Stad behöver tillsammans med de goda krafterna i samhället mer systematiskt och aktivt kraftsamla kring det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2021–2026 beskriver att alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. En väl utvecklad Områdessamverkan är central i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet för att säkerställa säkra, trygga och attraktiva platser och områden där människor bor och verkar.

Områdessamverkan innebär att staden, fastighetsägare, polis och andra aktörer går samman i en fristående, icke vinstdrivande organisation för att ta gemensamt ansvar i ett geografiskt område. Även begreppen platssamverkan och Business Improvement District (BID) används för Områdessamverkan. Syftet är att skapa tydligare villkor och bättre förutsättningar för aktörerna i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Vanligt är en organisering med samverkan genom en ideell förening. Områdessamverkan innebär informationsutbyte, samverkade planer och olika former av insatser där alla bidrar för att öka attraktivitet och trygghet, hantera sociala utmaningar och hindra kriminell aktivitet. Det kan bland annat innebära åtgärder som att hindra kriminalitet i lokaler och offentliga miljöer, att upprusta och utveckla byggnader och offentliga miljöer så att de är attraktiva och trygga samt att organisera trivselskapande aktiviteter. Fastighetsägarna – offentliga (kommun, region och stat), privata och bostadsrättsföreningar – är nyckelaktörer med sina fastighetsrelaterade verktyg för att
kunna mota kriminell verksamhet.

Områdessamverkan lyfts tydligt det nationella brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet. Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5) understryker att Områdessamverkan i första hand ska bygga på frivillighet, men förslår samtidigt en lagstiftning för att kunna säkerställa en långsiktig och förutsebar finansiering för samverkan. Platssamverkan beskrivs som mycket viktigt även i regeringens skrivelse Ny strategi för levande och trygga städer (Skr. 2024/25:96).

Områdessamverkan är ett väl beprövat arbetssätt som är rapporterat och beforskat, framför allt internationellt. Där samverkan har fungerat bra kan tydliga positiva förändringar observeras och aktörerna får tillgång till verktyg för att hantera problem, som de annars inte kan göra något åt. Exempel på organisationer med olika former av plats- eller områdessamverkan i Göteborg är Avenyföreningen, Citysamverkan, BID Gamlestaden, BID Kville, Innerstaden Göteborg, Bergsjön 2031, (B)id Stigberget, BID Frölunda Tynnered, Lövgärdet (avtal med 2 fastighetsägare), Fastighetsägarnätverk Långgatorna-Järntorget och Bo Bra i Biskopsgården 2.0.

De olika samverkansorganisationerna har vuxit fram ad hoc vid olika tidpunkter utan någon övergripande styrning från Göteborgs Stad. Det har gjort att samverkansformerna ser olika ut och att stadens engagemang varierar – allt från att betala in föreningsavgift och bidra med omfattande personella resurser till att helt tacka nej till att vara en aktiv medlem. I det trygghetsskapande och brottsförebyggande programmet nämns platssamverkan kort som ett verktyg, men utan att ge någon utvecklad vägledning. Vissa av stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag och insatser riktas enbart mot de kommunägda fastigheterna, trots att många göteborgare även påverkas av kvaliteten i förvaltning hos privata fastighetsägare.

Det kan finnas skäl till variation i organiseringen av samverkan utifrån områdets lokala förutsättningar. Dock har avsaknaden av en övergripande styrning medfört att det snarare är tillfälligheter än systematik bakom val av organisationsform och hur mycket staden engagerar sig. När stadens förvaltningar och bolag arbetar osammanhängande och oförutsägbart försämras förutsättningarna för fastighetsägare, polisen och andra aktörer att starta upp och engagera sig i Områdessamverkan.

Göteborgs Stad behöver därför utveckla ett mer samlat arbetssätt för Områdessamverkan
inom staden och mellan staden, polisen, fastighetsägare och övriga aktörer. Det finns behov av ett utpekat ansvar och en samordnande roll med uppdraget att systematisera och driva utvecklingen av Göteborgs Stads arbete med Områdessamverkan. Ett sådant ansvar och en sådan funktion skulle till exempel kunna vara placerad i en socialnämnd för att ligga nära verksamheten eller hos stadsledningskontoret, till exempel avdelningen för brottsförebyggande och trygghet, motiverat av avdelningens kompetens och att flera nämnder och bolag berörs. Lämplig placering behöver utredas.

Vid framgångsrik Områdessamverkan tenderar till exempel narkotikaförsäljning, ordningsstörningar och skadegörelse flytta till närliggande områden. Därför är det viktigt att det skapas en kontinuerlig väv av Områdessamverkan över större områden där alla bidrar i sin närmiljö. Med anledning av detta är det viktigt att Göteborgs Stad arbetar aktivt med att engagera fastighetsägare och övriga civilsamhället till etablering av Områdessamverkan där den inte redan finns.

Syftet med motionen är till att tillsammans med samhällets goda krafter skapa ett tryggare och trivsammare Göteborg.

Förslag till beslut i kommunfullmäktige:

  1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samverkan med socialnämnderna, utreda lämplig placering av ansvar och funktion för samordning, systematisering, kunskapshöjning och ökad framdrift i Göteborgs Stads arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande Områdessamverkan.
  2. Socialnämnderna får i uppdrag att, i samverkan med kommunstyrelsen, arbeta aktivt med ett utåtriktat arbete för att skapa ökat intresse för brottsförebyggande och trygghetsskapande Områdessamverkan inom fler områden samt att stödja etablering av brottsförebyggande och trygghetsskapande Områdessamverkan.
  3. Kommunstyrelsen, socialnämnderna och stadsmiljönämnden får i uppdrag att stötta och medverka i alla de bärkraftiga initiativ till brottsförebyggande och trygghetsskapande Områdessamverkan som initieras av externa aktörer i Göteborg.

Patrik Höstmad (D)

 

Läs mer om Demokraterna – göteborgarnas kunskapsparti.

Sluta tvinga bort barnfamiljerna från Göteborg


Göteborg ska vara en familjevänlig stad med trygga bostäder och en välfärd som fungerar.

Demokraterna vill prioritera bostäder för barnfamiljer.
Vi är också det parti i Göteborg som satsar mest på förskolan och skolan.

Demokraternas förslag:

  • Fler radhus och villor
  • Mindre barngrupper i förskolan
  • Värna små trygga skolor
  • Två lärare i klassrummet
  • Billigare boendeparkering

Nästa år är det val.
Kommunvalet har en direkt påverkan på din vardag.


Rösta på Demokraterna – göteborgarnas kunskapsparti.

…mer information om Demokraterna.

 

 

GP Debatt – Mer måste göras för att förhindra sexuella övergrepp mot barn i Göteborgs skolmiljöer

Vi måste göra allt vi kan för att skydda barn och unga i förskolan, skolan och annan kommunal verksamhet mot sexuella övergrepp. Trots att riskerna är väl kända gör Göteborgs stad långt ifrån vad som krävs. Därför har vi från Demokraterna lagt en motion om kraftfulla åtgärder för att förhindra sexuella övergrepp, skriver Jessica Blixt och Martin Wannholt.

Rapporter om sexuella övergrepp mot barn inom kommunala verksamheter har de senaste åren skakat Sverige. Varje sådan händelse är en tragedi som drabbar det enskilda barnet och dess familj djupt. Dessa fruktansvärda brott undergräver förtroendet för de miljöer som ska vara trygghetens kärna – våra förskolor, skolor och fritidshem. Händelserna påminner oss smärtsamt om att vi måste göra allt vi kan för att förhindra sexuella övergrepp.

Ett uppmärksammat fall i Mellansverige, där en kommunanställd under flera år förgrep sig på förskolebarn trots varningssignaler, har belyst allvarliga brister i hur kommuner arbetar för att förhindra övergrepp. Ett annat fall, där en skolanställd under 2024 dömdes för grovt barnpornografibrott efter att ha smygfilmat över 100 lågstadieflickor, visar att dessa risker är verkliga och kan finnas även i Göteborgs stads egna verksamheter. Det är vår skyldighet att agera kraftfullt för att förhindra att liknande tragedier inträffar i Göteborg.

Kraftfulla åtgärder

På Demokraternas initiativ tog förskolenämnden förra året ett viktigt steg genom att enhälligt ställa sig bakom ett yrkande om att utveckla rutiner för att förebygga sexuella övergrepp i förskolan. Det är glädjande att samtliga partier ställde sig bakom detta förslag, och det visar att vi kan enas i frågor som rör barnens trygghet. Men detta arbete är bara början. För att snabbt ta nästa steg har vi lämnat in en motion till kommunfullmäktige om kraftfulla åtgärder som når bredare för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga. Vår motion handlar inte bara om förskolan utan om att stärka säkerheten i alla verksamheter där barn och unga vistas – från förskolor, skolor och fritidshem till föreningslivet.

De miljöer i Göteborg där barn och unga vistas ska vara trygga och säkra. Det är vår övertygelse att staden behöver vara proaktiv och bygga in säkerhet i alla delar av verksamheterna. Staden måste ha arbetsmetoder som inte bara förebygger övergrepp utan också gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka tecken på att något är fel. Lokaler och utemiljöer där barn vistas behöver utformas med insyn och öppenhet, samtidigt som isolerade utrymmen undviks. Detta handlar inte enbart om praktiska åtgärder utan också om att skapa en kultur där säkerhet och trygghet alltid prioriteras.

En annan viktig del i arbetet är att öka personalens medvetenhet gällande sexuella övergrepp. Vår motion föreslår därför också att personalen ska få utbildning för att öka medvetenheten om hur förövare kan dölja sina avsikter och hur man känner igen varningssignaler. Det är en obekväm sanning att personer med avsikt att utnyttja barn ofta söker sig till sammanhang där barn finns. Genom att ge personalen rätt verktyg kan de upptäcka och agera på signaler och förhindra att övergrepp sker.

Samtidigt är det avgörande att detta arbete bedrivs med respekt för personalens integritet och utan att osakliga misstänkliggöranden uppstår. Det är viktigt att riskbedömningar är sakliga och utgår från insikten att förövare kan vara av vilket kön som helst, samtidigt som alla medarbetare ska kunna känna sig trygga i sin yrkesroll.

Minimera riskerna

Vi står vid ett vägskäl där Göteborgs stad kan välja att bli ett föredöme i arbetet för barns säkerhet. Vår motion är ett viktigt steg mot detta mål, men för att lyckas krävs bred uppslutning från alla partier. Det handlar om att säkerställa att kommunens verksamheter där barn och unga vistas är utformade för att minimera riskerna för sexuella övergrepp och andra former av utnyttjande, och att dessa miljöer är trygga för barn att utvecklas i. Vi har inte råd att vänta – skyddet mot sexuella övergrepp måste vara en självklar grundförutsättning för alla verksamheter som rör barn.

Låt oss tillsammans säkerställa att Göteborg blir en stad där kommunens verksamheter är säkra och trygga, och där varje barn får möjlighet att utvecklas i en miljö som skyddar och stärker dem.

Jessica Blixt (D) Ledamot förskolenämnden, grundskolenämnden samt kommunfullmäktige

Martin Wannholt (D) Kommunalråd och partiledare