En bra sjukvård behöver en effektiv och stödjande administration. Inte en byråkratisk koloss som växer så det knakar. Det är dags att prioritera resurserna inom sjukvården till de medarbetare som har direkt patientkontakt, skriver Demokraterna.

Demokraterna vill omfördela resurserna inom sjukvården och prioritera satsningar på de medarbetare som har direkt patientkontakt. Om större ansvar läggs på ansvarig vårdpersonal kommer organisationerna bli effektivare och få mer tid för patienterna.

Många politiker verka tro att lösningen på problemen är mer pengar. Visst behövs det mer resurser, men det behövs också en fungerande styrning och ledning. Med en tydligare och effektivare styrning blir inte bara sjukvården bättre, den blir också en mer stimulerande arbetsmiljö för personalen.

I dag mäts effektiviteten och kvaliteten i detalj i den del av sjukvården som möter patienterna, men för politisk ledning, styrning och administration är noggrannheten inte lika stor.

En enorm organisation
Sjukvården i Västra Götalandsregionen organiseras genom regionfullmäktige med 149 ledamöter och ett hundratal ersättare. Under sig har man regionstyrelsen med 15 heltidsanställa politiska regionråd, lika många biträdande regionråd samt 29 politiska sekreterare. Under regionstyrelsen hittar vi regionledningen med regiondirektör och tillhörande stab. Ovanstående hanterar naturligtvis också övrig regional verksamhet, men till största delen handlar det om sjukvård.

Utöver det tillkommer ett 20-tal styrelser och nämnder med 357 politiska utnämningar. Dessa leder åtta sjukhus med var sin sjukhusdirektör och stab. I tillägg har vi all annan administration med olika funktioner såsom personalavdelningar, redovisning, finans, etcetera med tusentals personer.

Det är alltså så ledning och styrning ser
ut i dag. Är det någon som tror att detta
är effektivt och att vi mäktar med att ta
bra beslut med en sådan organisation?

Det är alltså så ledning och styrning ser ut i dag. Är det någon som tror att detta är effektivt och att vi mäktar med att ta bra beslut med en sådan organisation?

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, så har antalet chefer, handläggare och administratörer ökat med 35,87 procent under åren 2010–2017. Övriga yrkesgrupper inom sjukvården har ökat med 2,26 procent.

På regionfullmäktigemötet den 29:e januari fanns ett förslag man skulle anta; ”Uppgiftsbeskrivning och arbetsformer för regionfullmäktiges beredning för uppföljning av det politiska arbetet och den övergripande styrmodellen”. Kristallklart, eller hur?

Syftet är att få fram underlag till den politiska organisationen 2023–2026 och bland annat att föreslå alternativ till beställar-utförar-modellen.

2014 påbörjade professor Soller en liknande utredning som presenterades 2017 och innehöll stark kritik mot nämnda beställar- och utförarmodell. Bland annat konstaterades:

Man kan ju fundera kring varför inget
gjorts sedan 2017 och varför man nu skall
vänta ytterligare på en ny utredning.

”En viktig förändring är sannolikt att avveckla utförarstyrelserna och göra sjukhusledningarna direkt ansvariga för verksamheten i förhållande till den beställning som är lagd och för ekonomin i förhållande till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionstyrelsen. Det finns många mycket kritiska röster hos intervjuade politiker och tjänstemän inom regionen till den styrmodell som tillämpas i dag. De kritiska rösterna kommer från alla håll. Styrmodeller i allmänhet förändras i olika riktningar. Förr eller senare krackelerar de och ersätts med någon annan”.

Man kan ju på basis av ovanstående fundera kring varför inget gjorts sedan 2017 och varför man nu skall vänta ytterligare på en ny utredning.

Trots att det redan fanns en utredning som handlade om styrmodeller så var vi Demokrater positiva till studien. Vi föreslog också att gruppen speciellt skulle jämföra styrning, ledning, administrativa kostnader och effektivitet med andra regioner och närliggande länder för att kunna säkerställa att vi har en effektiv organisation som kan serva och leda och stödja dem som arbetar med patienter.

Förslaget gick till votering och avslogs av bland annat Alliansen och V.

För oss i Demokraterna är det nedslående
att en så här viktig fråga får bli taktisk
partipolitik.

Hur skall man tolka detta? Sparbeting och extra åtgärder utfärdas hela tiden till de medarbetare som träffar patienter, men hittills så har oss veterligen inga försök gjorts att kontrollera att ledning, styrning och administration är effektivt utförd. En felaktig organisation kostar inte bara mer pengar utan den tar med största sannolikhet också felaktiga beslut på grund av den komplexa strukturen och den stora andelen beslutsfattare med begränsad specifik kompetens inom sjukvården. Är det enligt Alliansen oviktigt hur sjukvårdens ledning, styrning och administration är organiserad? Vet vi redan bäst själva? Hur vet vi det?

För oss i Demokraterna är det nedslående att en så här viktig fråga får bli taktisk partipolitik.

Alliansen vill uppenbarligen vänta på en
ny utredning och man vill inte veta hur
Västra Götalands sjukvård står sig i
förhållande till andra väl organiserade
verksamheter.

Vi tycker nu att det är dags för ett rejält omtag. Vi vill studera och jämföra kostnader för ledning, styrning och administration inom olika regioner, organisationer och närliggande länder för att vi skall organisera oss på bästa sätt och få så mycket och bra sjukvård som möjligt med en effektiv och stödjande administration.

Utvärdera därefter antalet nämnder, styrelser, ledamöter och administrativ personal och hur organisationen skall se ut. Omfördela resurser till den operativa verksamheten och öka beslutanderätten på avdelningarna som träffar patienterna. Kartlägg rutiner och effektivisera arbetet samt utveckla IT–stödsystemen. Låter tekniskt och tråkigt, men resultatet blir mer resurser, mer tid med patienterna samt roligare arbete.

Alliansen vill uppenbarligen vänta på en ny utredning och man vill inte veta hur Västra Götalands sjukvård står sig i förhållande till andra väl organiserade verksamheter.

Demokraternas kunskapsgrupp har sammanställt ett antal mer konkreta förslag i detalj för att förbättra sjukvården. Ni hittar dem på Demokraternas hemsida.

Hjälp oss effektivisera administration och styrning i Västra Götalandsregionen eller åtminstone fastställa att den är optimal!

Thomas Hedberg (D)
företagare

Mariette Risberg (D)
sjuksköterska

Marianne Berntsson (D)
överläkare

Joakim Rosdahl (D)
civilekonom

Ulla Nathorst Westfelt (D)
överläkare

Georg de Laval (D)
civilingenjör

Gunilla Andersson Gustafsson (D)
filosofie doktor

Martin Wannholt (D)
civilingenjör, gruppledare regionfullmäktige

Länk till artikeln i GP >>

Nu på lördag och söndag 23-24 mars, kommer Demokraterna att samla partistyrelse, kommunfullmäktigegrupp och regionfullmäktigegrupp till en konferens för att gemensamt arbeta med mål och strategier inom organisation och politikutveckling.

Partiledaren Martin Wannholt uttalar sig.
– Det kommer att bli en möjlighet för våra ledamöter att lära känna varandra och enas om en gemensam riktning i det viktiga uppdrag som Demokraterna har framför sig. Majoriteten av våra ledamöter är fritidspolitiker och har under dessa första månaderna som politiker fått erfara att det blir många kvällsmöten och svårt att få tiden att räcka till det utvecklingsarbete som är nödvändigt för vårt parti.

Eftersom Demokraterna står för öppenhet och transparens vill vi därför informera om upplägget.

Efter anbudsförfrågan har platsen för vår gemensamma konferens bestämts till Thorskogs slott & konferens som är en av Göteborgs kommuns och Västra Götalandsregionens godkända avtalspartner. Det var det billigaste alternativet av 7 tillfrågade konferensanläggningar.

Konferensen betalas av Demokraterna, d.v.s. konferenslokal och mat för de ca 30 deltagarna. Övernattning, resa och annan dryck än vatten och kaffe bekostas av deltagarna, som ställer upp under två heldagar utan arvode eller övriga ersättningar.

Resultatet av politikutvecklingen kommer att presenteras på Demokraternas årsmöte som är bestämt till den 13 maj, inbjudan har skickats ut till alla medlemmar fredag 21 mars.

Kvarterspolisens comeback är den erfarenhetsbaserade och långsiktigt hållbara lösningen på flera sociala problem i våra utsatta förorter, skriver Ulf Boström (D).

Aldrig tidigare har diskussionerna om hur vi ska förbättra utsatta bostadsområden varit fler. Det anordnas seminarier och det görs många politiska utspel, men några långsiktigt hållbara lösningar eller svar ges sällan.

Varför säger ordstävet att man inte skall ”förakta små sår och fattiga vänner”?
Därför att om såren och vännerna inte behandlas med respekt och kunskap, så kan slutresultatet bli riktigt otrevligt.

Ordstävet översatt till nutidens samhälle blir på följande sätt:
”Små geografiska sår (utsatta områden) och demokratiskt fattiga vänner riskerar att dras in i kriminell-, politisk-, religiös- eller kulturell icke-demokratisk verksamhet”.

Trygghet skapar kvarterspolisen i nära
kontakt med medborgaren. De
tillsammans bygger i nätverksskapande
förtroendearbete vår trygghet. Åtgärden
skapar på sikt en ökande tillit för demokratin.

Från Demokraterna vill vi samtidigt skapa bättre förutsättningar för lokalt närings- och föreningsliv enligt den erfarenhetsbaserade pragmatiska åtgärden, Kvarterspolis–Civilsamhälle–Demokrati.

Ett inkluderande samhälle är grundläggande för att motverka kriminalitet och radikalisering. Sveriges öppna och demokratiska samhälle är byggt på de grundlagar som garanterar individens frihet och rättigheter. I Demokraternas budgetdirektiv har vi föreslagit flera och skarpa demokratibejakande åtgärder för att utveckla det förebyggande arbetet mot kriminalitet och våldsbejakande extremism.

Inriktningen bra men otillräcklig
Kommunens inriktning är bra, men otillräcklig. Eftervalsdebatten påkallar ett särskilt intresse i ljuset av att väljarna ansåg att lag och ordning var den allra viktigaste frågan inför valet hösten 2018. Frågan är bara om det finns tillräcklig politisk kraft och vilja att infria löften för att hantera problemen?

Mer behöver naturligtvis göras och därför vill vi också rikta oss till det lokala näringslivet och föreningslivet:

• Näringslivet: Investera i arbete, relationer, aktiviteter och samarbeten i våra segregerade områden. Näringslivets engagemang behövs för att vända utvecklingen. Våga satsa.
• Demokratibejakande föreningar med lokal representation behöver ökat ekonomiskt stöd: Se över vad ni kan göra för att öka trygghet och trivsel i miljonprogrammet och sök samarbeten med det allmännyttiga bostadsbolaget på orten. Vi behöver er närvaro och expertis.

Ulf Boström (D)
trygghets- och integrationspolitisk talesperson

Länk till artikeln i GP >>

Ledande politiker och tjänstemän gick samman med felaktiga anklagelser mot mig. Utan ljudinspelningen som visade sanningen hade jag kunnat bli oskyldigt dömd till fängelse i upp till ett år. Göteborgsandans dåliga sidor har visat sig igen och måste nu stoppas, skriver Henrik Munck (D).

Begreppet ”Muteborg” skapades av missförhållanden i början av 2000-talet. I sin rapport Tillitens gränser (2013) skriver Granskningskommissionen: ”I sin sämsta tillämpning påbjöd Göteborgsandan tystnad … Den dämpade lusten att förebygga oegentligheter och att larma om sådana. Visslaren blev en tjallare”.

I Trafiknämnden har jag lyft fram många brister och föreslagit förbättringar, men jag har ofta mötts av ogillande. I april 2018 föreslog jag att Trafiknämnden borde anlita extern hjälp med anledning av bland annat havererade projekt som Vasabron och Trafikkontorets bristande arbetsmiljö. Därefter har angreppen mot mig accelererat.

Trafikkontorets ledning har utmålat mig som någon som ställer till med problem, vilket från politiker följts av personangrepp mot mig med förlöjliganden och ”att jag inte förstår”. Jag ser detta som vuxenmobbning mot den som inte vill stå bakom tillrättalagda bilder där problem tonas ner eller göms undan.

Trafiken är inte bara ett av Göteborgs största problem, det är också den fråga
där sammanhållningen har ställts på sin spets och till slut gått överstyr.

I Västlänkenfrågan har Göteborgsandans dåliga sidor krävt absolut lojalitet från alla etablerade politiker — mot folkets vilja. Min analys av Trafiknämnden visar att Västlänken bara är toppen på ett isberg av hur ledningen missköter trafikfrågorna. Göteborgsandans företrädare verkar inte längre ha velat acceptera att deras misslyckanden avslöjades och därför tror jag att de beslöt sig för att försöka oskadliggöra mig.

1 september skrevs en artikel i media om mig som inte stämde och journalisten uppgav att den missvisande informationen kom från ett ej offentliggjort protokoll. På Trafiknämndens presidiemöte 11 september frågade jag därför om Trafikkontorets bild var att det skett ett misstag där, eller om Trafikkontorets bild var att den felaktiga skrivningen uppstått hos media.

I mötet förvrängdes diskussionen till att jag skulle ha frågat om vilken person som
lämnat den missvisande informationen till media. Det frågade jag inte om, vilket jag i mötet tydligt sade. Likväl skrevs det så i minnesanteckningarna.

Presidiemötena leds av trafikdirektören Stefan Eglinger och därutöver deltog nämndens dåvarande ordförande Shahbaz Khan (S), andre vice ordförande Axel Josefson (M), samt en tjänsteman och jag själv. I mötet förvrängdes diskussionen till att jag skulle ha frågat om vilken person som lämnat den missvisande informationen till media. Det frågade jag inte om, vilket jag i mötet tydligt sade. Likväl skrevs det så i minnesanteckningarna.

28 september säger Khan, Josefson och trafikdirektören i media att minnesanteckningarna är korrekta och jag utmålas som en brottsling. Khan sade: ”vi kan inte ha företrädare som bryter mot Grundlagen” och att mitt agerande ”saknade motstycke i Göteborgspolitiken”. Det underströks att ”flera ord står mot ett”. Jag svarade att minnesanteckningarna var riggade och att trions agerande var repressalier för att jag tidigare hade kritiserat deras ledarskap.

En journalist ställde en kontrollfråga till trafikdirektören om jag möjligtvis hade frågat om något annat än vilken person som lämnat informationen till media. Trafikdirektörens svar var entydigt, det fanns inte något utrymme för tolkningar.

I detta läge var jag både dömd och smutskastad i gatans domstol.

5 oktober anmäler kommunen mig till Justitiekanslern (JK) för brott mot efterforskningsförbudet. Både Khan och trafikdirektören uttalade då att de rådgjort med stadens egna jurister och därmed var kommunens organisation delaktig. I detta läge var jag både dömd och smutskastad i gatans domstol.

11 oktober inleder JK förundersökningen mot mig. Men på morgonen 16 oktober blir en ljudinspelning från delar av presidiemötet (11 september) offentlig i media, och en ledande rättsexpert kommenterar innehållet till min fördel. Samma dag klockan 9.30 samlades vi i Trafiknämndens presidium för sedvanligt möte. Axel Josefson verkade då inte nöjd med situationen. Han förklarade att han enbart ville vara med på mötets första ärende. Därefter enades Khan, Josefson och trafikdirektören om att helt avskaffa presidiemötena.

20 oktober säger Josefson i media att ”Presidiemötena fyller ju en viktig funktion, men … Om det nu görs dolda inspelningar så förlorar mötena sitt värde.”

I det nya läget, med en ljudinspelning, kunde man tänka sig att den
angripande trion nu skulle sansa sig, men så sker inte.

20 november var jag i polisförhör där det framgick att det redan hade hållits förhör med andra. I inledningen av förhöret delgavs jag misstanke om brott vilket tyder på att trion, i förhören, knappast hade ändrat på sina felaktiga anklagelser. Vid denna tidpunkt hade Polisen inte tillgång till ljudinspelningen från hela mötet och kunde därför inte dra några slutsatser av den.

I förhöret behövde jag bara säga sanningen och referera till inspelningen. Polisen och åklagaren analyserade allt och 4 februari i år lade JK ner förundersökningen mot mig. Om det inte hade funnits en ljudinspelning från mötet så hade jag kunnat bli dömd till fängelse i upp till ett år. Göteborgs ledare Axel Josefson säger å sin sida att möten ”förlorar sitt värde” om inspelningar sker. Ja, det stämmer kanske – om man har som ambition att få oskyldiga i fängelse.

I rapporten Tillitens gränser står det: ”Korruption används ofta som ett samlingsbegrepp för olika oegentligheter som begås av personer i maktpositioner. Många menar att maktmissbruk är korruptionens kärna.” Då var det enskilda tjänstemän som tog emot mutor.

Nu flera år senare ser vi i stället en kommunledning som är korrumperad.

Att Khan, Josefson och trafikdirektören gick samman med lögner för att skada mig som kritiker, och därmed gynna sina egna privilegierade positioner, är en osmaklig form av maktmissbruk. Trion visar Göteborgsandans allra sämsta ansikte och varje göteborgare borde höja sin röst för att stoppa denna korruption.

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet är alla exempel på misslyckanden inom Göteborgs stadsutveckling. Nu måste vi lära av misstagen och ta delvis obekväma och svåra beslut. Då kan vi få stadens utveckling på rätt kurs, skriver Demokraterna.

Politiker av alla färger säger i sina nyårslöften att ”nu ska vi bygga i rekordfart”. Det man talar mindre om är att det saknas en sammanhållen plan för hur staden ska byggas ut och hur våra gemensamma resurser ska användas. Resultatet av den fragmenterade planeringen har blivit mängder av förseningar, krockar mellan olika infrastrukturprojekt, samtidigt som behovet av fler förskolor glömts bort.

Först av allt behöver vi se hur helheten faktiskt ser ut i dag och analysera vilka projekt som fungerat respektive vilka som orsakat hopplösa förseningar. Och dess stora slöseri av resurser såväl i pengar som mänsklig energi och förhoppning.

Redan för två mandatperioder sedan var vi några som lyfte fram att vi måste planera och bygga för hela staden, för att kunna komma upp i rimliga nivåer för nyproduktion. Men få ville lyssna. I stället fick vi en politisk fixering vid de centrala områdena som Frihamnen, Skeppsbron och Ringön. Allt skulle dessutom bli fint, fullt av skyskrapor och dessutom väldigt politiskt korrekt. Men otaliga visions- och arkitekttävlingar och oräkneliga tjänstemannatimmar senare står vi fortfarande lika tomhänta. För verkligheten har en obarmhärtig förmåga att alltid göra halt inför usla planer, vare sig de blivit uppskjutna, avbrutna eller antagna:

Skeppsbron står fortfarande lika obebyggd invid ett gammalt oljekraftverk, med ett kinesiskt kråkslott som lutar ut i älven och med en betongklump som markerar början på stadens dyraste P-platser. Angränsande och nyss antagna planen för Masthuggskajen har tyvärr redan drabbats av fördyringar som ingen vill kännas vid.

Frihamnen som förärats internationella workshops och vackra förväntningar, har i verkligheten förvandlats till en tillfällig park med plåtskyltar som berättar om stadens alla visioner. Dessa framdrömda rester från olika planer ska nu snart kompletteras med tillfälliga modulbostäder. Kvadratmeterpriset blir sannolikt högst i staden.

Evenemangsområdet, som skulle kunna bli en riktig motor för stadsutveckling med 5 000 nya bostäder och som kan finansiera behovet av nya arenor, har kidnappats i en lång och dyr utredning som inte leder till en genomförbar lösning.

Däremot, i de delar av staden där Göteborgs näringsliv och enskilda aktörer i samverkan fått vara med och driva på, växer nu en ny stad fram. Vi kan se den här utvecklingen i utkanten av stadsrummet och i dag behöver vi fler nya Lundby, Angered, Hovås, Amhult, Frölunda, Södra Änggården och ännu mer av den dynamik som pågår i Gårda-Krokslätt-Mölndal. Göteborg har många exempel på efterfrågad stadsexpansion som fungerar.

Ingen plan för hur Göteborg ska hänga ihop
Det som däremot inte finns är en sammanhållen plan för hur detta nya Göteborg ska hänga ihop och växa vidare. En översiktlig utbyggnadsstrategi måste redan från början ta hänsyn till de nya satsningar på trafik, förskolor, skolor och annan samhällsservice samt grönområden som behövs för att staden verkligen ska kunna fungera. I en utbyggnad av den här typen kan marknaden och politiken tillsammans ta fram de flerfamiljshus och småhus som behövs för att möta inte minst barnfamiljers behov och önskemål för att stoppa utflyttningen av Göteborgs skattekraft. Allt detta är möjligt om vi nu äntligen börjat göra upp med politiskt påhittade ideologier som att ”bygga inifrån och ut” och ett ”nytt Halmstad i centrala Göteborg”.

Självklart måste vi också stoppa Västlänkens omväg via Haga. Ett levande och växande centrum kräver framkomlighet och tillgänglighet. Den uppenbart bristfälliga planeringen inför Västlänksbygget riskerar förstöra Göteborgs utveckling under lång tid. Trafik- och byggkaos tillsammans med minskad kapacitet i kollektivtrafiken ökar skadliga miljöutsläpp. Begränsade bygg- och planeringsresurser binds upp på en omväg via Haga, i stället för att användas till det som Göteborg behöver.

Det är dags att göra upp med misslyckanden, prioritera om och bejaka göteborgarnas kunskap och vårt starka näringsliv. Senast under årets första kvartal behöver tre strategiska beslut fattas:

1. Beslut om att ta fram en konkret utbyggnadsplan för Göteborg som hanterar allt från hur stadens struktur kopplas samman till en plan för följdinvesteringar som förskolor och följdkostnader som underhåll för parkmark. Det arbete som gjorts i Stockholmsregionen kan få stå förebild och bli en viktig del i omarbetningen av översiktsplanen.

2. Beslut om omtag för Skeppsbroplanen. Där alternativ för P-hus i berget utreds, rivning av icke räddnings- eller bevarande- värda byggnader prövas och där oljekraftverket avvecklas trots motståndsrörelsen inne på energibolaget.

3. Beslut om att pausa Frihamnenprojektet förutom stråket mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen. Älvstrandsbolagets avveckling tidigareläggs och arbetet med Frihamnen återupptas när en genomarbetad utbyggnadsstrategi för hela Göteborg är utstakad. Samma helhetssyn menar vi också är nödvändig inför evenemangsområdets fortsatta utveckling.

Demokraterna kommer nu agera i alla berörda nämnder och bolagsstyrelser. Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet behöver nya beslut. Samordning och helhetsplanering måste fungera för att Göteborg ska kunna utvecklas riktigt bra.

Jan Jörnmark (D)
ledamot byggnadsnämnden

Veronica Öjeskär (D)
ersättare byggnadsnämnden

Patrik Höstmad (D)
ledamot fastighetsnämnden

Bengt-Åke Harrysson (D)
ledamot fastighetsnämnden

Jessica Blixt (D)
kommunalråd

Martin Wannholt (D)
kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>