Äldreomsorg

Medbestämmande – jämlikt över staden

Alla som bor i Göteborg ska erbjudas en jämlik, trygg och värdig äldreomsorg. Omsorgen ska utgå från individens behov och egna val, viket innebär att delaktighet i alla beslut ska finnas så att ett långsiktigt förtroende skapas. Forskning har visat att psykisk ohälsa minskas genom fysisk aktivitet, stimulerande socialt liv och utmaning för hjärnan.

  • Samtliga äldreboenden i Göteborg ska erbjuda dagliga aktiviteter samt faciliteter som är demokratiskt utvalda av hyresgästerna själva.
  • En äldrereform är planerad att genomföras där tidiga insatser inom hemtjänst och äldreboenden möjliggör en bättre livskvalité för äldre och medför lägre kostnader inom sjukvården.
  • Den ensamhet och isolering som många äldre känner måste brytas med utbyggnad av aktivitetshus, där gruppträning och andra aktiviteter erbjuds.

LOV (Lagen om valfrihet)

Samma kvalitetskrav ska ställas på utformande av boenden, omvårdnad och meningsfull tillvaro för de som nyttjar äldreomsorgen, oavsett om regiformen är kommunal eller privat.

Personalbemanning och hållbara scheman

Under många år har äldreomsorgen hanterats med höga effektivitetskrav och minutredovisning av varje del av arbetsdagen, i kombination med ohållbara scheman för personalen som ger otillräcklig tid för återhämtning. Inom både hemtjänst och äldreboenden har för låg grundbemanning tillämpats med ett ständigt jagande efter timvikarier som följd. I dagsläget utgör inte äldreomsorgen i Göteborg en attraktiv arbetsmiljö. Den låga svarsandelen på medarbetarenkäter indikerar en uppgivenhet inom organisationen.

Många äldre med omsorgsbehov och deras anhöriga upplever att det är frustrerande med många vikarier och hög personalomsättning då det ofta medför att kvalitén på omvårdnaden blir lidande. En högre grundbemanning och färre timvikarier ger bättre kontinuitet både i arbetsgruppen och för omsorgstagarna.

  • Inom hemtjänsten ska kontinuitet hos personalen prioriteras, där den som är kontaktperson ska vara huvudansvarig för omvårdnaden och också vara den som oftast besöker omsorgstagaren.
  • Inom hemtjänsten är hållbara och påverkningsbara scheman – med tid för förflyttning och dokumentation – en förutsättning för att säkerställa en bra arbetssituation för personalen.
  • Antalet timanställda ska reduceras och ersättas med en högre grundbemanning (fast anställd personal) för att höja kontinuiteten samt öka kvalitén på omsorgen.
  • Arbetsscheman för hemtjänstpersonal ska ses över för att säkerställa en god arbetsmiljö.
  • Den legitimerade personalen inom hemsjukvården ska ha tid att göra förebyggande hembesök för att minska vårdskador och akuta insatser.
  • Arbetslagen kring omsorgstagaren måste enklare kunna ta del av varandras dokumentation för att säkerställa en god omvårdnad.

Kompetenshöjning – verksamhetsutveckling

De som i dagsläget erhåller vård på korttidsavdelningar är sjukare än tidigare, och omsorgspersonalen behöver därför ha en utökad medicinsk kompetens för att kunna göra rätt bedömning om/när delegerad personal behöver tillkallas samt ge rätt omvårdnad.

Det har framförts kritik mot att många i personalgruppen inom äldreomsorgen inte behärskar svenska språket i tillräcklig omfattning för att kunna kommunicera på ett förståeligt sätt med de som är i behov av äldreomsorg.

Tystnadskulturen har fått verka ostörd i många år. Avvikelsehantering är ett instrument för att kontinuerligt förbättra rutiner i verksamheterna. Anställda har påtalat behov av objektivitet vid bedömning av avvikelser som sänts direkt till ansvarig chef.

  • Undersköterskeutbildning ska vara mål för anställning inom hela äldreomsorgen och ska vara krav för ny tillsvidareanställning på korttidsavdelning.
  • Vi ska införa validering till undersköterskekompetens på betald arbetstid för redan vidareanställd omsorgspersonal på korttidsenheterna, för att kunna säkerställa en god omvårdnad och rehabilitering ur ett medicinskt säkerhetsperspektiv.
  • Vi ska ha språkkrav i svenska och ge möjlighet till vidareutbildning i svenska, för redan anställd personal inom hela äldreomsorgen.
  • Vidareutbildning av undersköterskor och sjuksköterskor, till exempel mot specialistkompetens inom geriatrik och demens, ska eftersträvas och premieras.
  • Vi behöver motverka tystnadskultur, genom utbildning och uppmuntran till att rapportera avvikelser. Dessa behöver sedan sammanställas centralt innan de redovisas till ansvarig chef.

Tvärprofessionellt arbete, delegeringar och individuella vårdplaner

För att säkerställa en vård av god kvalitet i rätt tid och med rätt insatser till de som erhåller hemtjänst/hemsjukvård behövs en kontinuerligt uppdaterad vårdplan som är upprättad tillsammans med omsorgstagaren.

Hemsjukvårdens legitimerade personal använder mycket av sin tid till återkommande behandlingsinsatser. Delegering av sådana kan ges till hemtjänstens personal vilket skulle ge legitimerad personal mer tid till regelbundna besök i syfte att förebygga riskfaktorer och vårdskador.

Dagens olika dokumentationssystem medför att det tvärprofessionella samarbetet mellan hemsjukvård och hemtjänst försvåras.

  • En samordnad individuell plan (SIP) ska finnas och kontinuerligt uppdateras, i syfte att öka delaktigheten för vårdtagaren, förbättra kvaliteten på omvårdnaden samt förkorta vårdförloppet.
  • Inom hemtjänsten behövs ett tydligare samarbete mellan sjuksköterska, rehab-personal och omsorgspersonal med målet att minska antalet inblandade personer i omvårdnaden och delegera fler insatser till hemtjänstpersonalen.
  • Hemsjukvården ska ha tid att göra hembesök i rätt tid för att minska behovet av akuta insatser.
  • Teamen kring vårdtagaren måste enklare kunna ta del av varandras dokumentation för att undvika dubbelarbete och att felaktigheter begås.

Löneutveckling för personal

Göteborgs Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att kunna behålla kompetent personal och attrahera nya kvalitativa medarbetare till äldreomsorgen ska vi erbjuda bra arbetsvillkor som en god löneutveckling och arbetsmiljö. Personalomsättning kostar mycket pengar och värdefull kompetens förloras.

  • Oskäliga löneskillnader inom hela äldreomsorgen ska åtgärdas, vilket just nu ska pågå.
  • Det ska finnas utrymme för en adekvat lönetrappa för den som väljer att stanna på sin arbetsplats en längre tid.

Bättre kvalitet på maten för de äldre

Dålig aptit och viktnedgång är vanligt förekommande för äldre som är i behov av omsorg. God vällagad mat som serveras på ett trevligt sätt minskar viktnedgång, främjar hälsan och ger värdefulla sociala stunder.

  • På alla äldreboenden ska det erbjudas närhet till restaurang eller kafé. Målet är att ha ett beredningskök på varje äldreboende. Härifrån ska också hemtjänsten i närområdet kunna hämta vällagad mat för leverans till omsorgstagare i hemmet.
  • De boende ska ges möjlighet att vara med och påverka menyer samt erbjudas att vara med och tillreda maten.

Upprustning av befintliga äldreboenden samt nybyggnation

De äldreboenden som finns i Göteborg ska uppnå en viss standard och erbjuda en jämlik service och utbud över staden.

  • Vi behöver ha en tydlig plan för upprustning av befintliga äldreboenden och nybyggnation efter behov för att säkerställa en jämlik äldreomsorg över staden.

ASIH

I tidigare organisation av ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) delade kommun och region på kostnaderna för insatser hos personer som ville vårdas hemma i livets slutskede. Denna välfungerande organisation lades ner i början av 2022 för att istället helt skötas av regionens personal under kontorstid. Utanför kontorstid förväntas nu hemsjukvårdens sjuksköterskor att utföra insatser hemma hos de sjuka. Detta har inte fungerat då personer som vårdas hemma i livets slutskede ofta behöver kvalificerade insatser, och nedläggningen har medfört att våra mest sjuka har fått tillbringa många
timmar på akutmottagningar i väntan på en vårdplats. Man kan inte lägga ner en väl fungerande verksamhet innan en ny väl fungerande organisation finns på plats.

  • Den tidigare organisationen måste återinföras för att säkerställa att vi på bästa möjliga sätt ska kunna hjälpa de som vill bli vårdade hemma i livets slutskede.

Ansvarig för kunskapsgruppen: Mariette Höij Risberg