På GP debatt – En hållbar framtid förutsätter hållbara människor

Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa möjligheter för skolan att tidigt kunna förbygga problem, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Debatten om psykisk ohälsa bland barn och unga är mer aktuell än någonsin. Den i GP nyligen publicerade debattartikeln ”Är skolan en riskfaktor för psykisk ohälsa?” 19/2 lyfter bland annat att skolan för många barn har kommit att bli motsatsen till den plats för utveckling och välmående som den borde vara. I stället överskuggas skolan av orimliga krav, molande stress och har även blivit en plats där både psykiskt och fysiskt våld hör till vardagen.

Tveklöst ligger ett komplext nätverk av orsakssamband bakom den ökande psykiska ohälsan, ett samband som skolan har blivit en del av. Trots dessa förhållanden är vi säkra på att skolan också utgör vår bästa plattform för att vända den negativa utvecklingen.

Så vänder vi trenden
I skollagen står att elevhälsan ska arbeta främst förebyggande, men i dag tvingas man prioritera att ”släcka bränder” och det förebyggande arbetet handlar mest om hälsosamtal och sporadiska försök med olika hälsoprojekt. Problemet som vi ser det är inte att viljan saknas att arbeta förebyggande på ett mer övergripande vis. Det som saknas är möjligheter och resurser, och man behöver också kunna svara på frågan hur man konkret ska gå tillväga. Klart är att hälsoarbetet behöver startas tidigt och sedan genomsyra skolgången.

Barn och unga bör alltså få kunskap och
inre verktyg som inte bara hjälper dem
att navigera i vårt alltmer komplexa
samhälle, utan också ger dem kunskap
om vad hjärnan och kroppen behöver för
att man ska må bra.

Vi i Demokraterna har inte alla svaren, men utan tvekan bör både lärare, vårdnadshavare och elever involveras. Något vi också kan säga med säkerhet är att vägen framåt stavas kunskap.

Vetenskapligt validerad kunskap om både fysiologiska och psykologiska hälsofaktorer bör vävas samman med utbildningen. Barn och unga bör alltså få kunskap och inre verktyg som inte bara hjälper dem att navigera i vårt alltmer komplexa samhälle, utan också ger dem kunskap om vad hjärnan och kroppen behöver för att man ska må bra. De ska även ges möjlighet att reflektera kring tankar, känslor, relationer och värderingar. Samtidigt bör alla vuxna kring barnen få samma kunskap; pedagoger i samband med hälsoarbetet och vårdnadshavare genom att de inkluderas. Då kan en enig vuxenvärld skapas som blir en trygghet för barn och unga.

Använd kunskapen
Kunskapen för att göra detta finns – nu gäller det bara att vi använder den. Forskarvärlden vet till exempel att en grundstomme i människans välbefinnande är meningsfullhet.

Andra viktiga faktorer är god sömn och fysisk aktivitet. I linje med människans inre krav på meningsfullhet kan vi dock inte bara säga till barnen att de måste sova ordentligt och röra på sig, de måste också få svaret på frågan: Varför? De måste få veta vad som händer i våra kroppar och sinnen när vi sover eller rör på oss.

Vi Demokrater vill vara
lösningsinriktade. Vi ser problemet – att
barn och unga inte mår bra – och vi vill
inte vänta.

Det är lätt att förkasta dessa frågor som oväsentligheter som var och en får lösa på sitt sätt. Men det handlar inte om oväsentligheter utan om viktiga delar av människans natur som vi måste välja att se och att främja. Otaliga studier visar på vikten av detta för vårt välmående. Vi ska heller inte behöva vara ensamma i detta – särskilt inte barn och unga. I stället måste vi lyfta den kunskap som redan finns om psykisk och fysisk hälsa och översätta den till praktik i våra skolor.

Vi Demokrater vill vara lösningsinriktade. Vi ser problemet – att barn och unga inte mår bra – och vi vill inte vänta. Fokus måste flyttas mot förebyggande och främjande elevhälsoarbete, och vi politiker måste fatta beslut som för oss i rätt riktning, och hela vägen fram.

Låt Göteborg bli en förebild
Den här typen av stärkande hälsoarbete kommer att ske på allt fler platser i vårt land och i vår värld. Så varför inte låta Göteborg bli en förebild? Varför inte ge våra barn och ungdomar möjlighet att inte bara förstå vår värld utan även sig själva?

Vi befinner oss i en komplex och stressande tidsålder som kräver att vi måste värna mer aktivt om oss själva för att få ett hållbart människoliv. I det arbetet måste vi vuxna bestämma oss för att bli en starkare kraft för dagens barn och ungdomar. Vi måste visa dem att vuxna finns för deras skull och har förmågan att agera när det behövs. Om vuxenvärlden på ett aktivt, konkret och långsiktigt vis fokuserar på den viktigaste uppgift vi har – att stötta och stärka våra barn – då får vi hållbara människor i en hållbar stad som är öppen för världen.

Jessica Blixt (D)
lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)
barn- och skolläkare och ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)
lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Göteborgsandans företrädare kunde fått mig oskyldigt dömd

Ledande politiker och tjänstemän gick samman med felaktiga anklagelser mot mig. Utan ljudinspelningen som visade sanningen hade jag kunnat bli oskyldigt dömd till fängelse i upp till ett år. Göteborgsandans dåliga sidor har visat sig igen och måste nu stoppas, skriver Henrik Munck (D).

Begreppet ”Muteborg” skapades av missförhållanden i början av 2000-talet. I sin rapport Tillitens gränser (2013) skriver Granskningskommissionen: ”I sin sämsta tillämpning påbjöd Göteborgsandan tystnad … Den dämpade lusten att förebygga oegentligheter och att larma om sådana. Visslaren blev en tjallare”.

I Trafiknämnden har jag lyft fram många brister och föreslagit förbättringar, men jag har ofta mötts av ogillande. I april 2018 föreslog jag att Trafiknämnden borde anlita extern hjälp med anledning av bland annat havererade projekt som Vasabron och Trafikkontorets bristande arbetsmiljö. Därefter har angreppen mot mig accelererat.

Trafikkontorets ledning har utmålat mig som någon som ställer till med problem, vilket från politiker följts av personangrepp mot mig med förlöjliganden och ”att jag inte förstår”. Jag ser detta som vuxenmobbning mot den som inte vill stå bakom tillrättalagda bilder där problem tonas ner eller göms undan.

Trafiken är inte bara ett av Göteborgs största problem, det är också den fråga
där sammanhållningen har ställts på sin spets och till slut gått överstyr.

I Västlänkenfrågan har Göteborgsandans dåliga sidor krävt absolut lojalitet från alla etablerade politiker — mot folkets vilja. Min analys av Trafiknämnden visar att Västlänken bara är toppen på ett isberg av hur ledningen missköter trafikfrågorna. Göteborgsandans företrädare verkar inte längre ha velat acceptera att deras misslyckanden avslöjades och därför tror jag att de beslöt sig för att försöka oskadliggöra mig.

1 september skrevs en artikel i media om mig som inte stämde och journalisten uppgav att den missvisande informationen kom från ett ej offentliggjort protokoll. På Trafiknämndens presidiemöte 11 september frågade jag därför om Trafikkontorets bild var att det skett ett misstag där, eller om Trafikkontorets bild var att den felaktiga skrivningen uppstått hos media.

I mötet förvrängdes diskussionen till att jag skulle ha frågat om vilken person som
lämnat den missvisande informationen till media. Det frågade jag inte om, vilket jag i mötet tydligt sade. Likväl skrevs det så i minnesanteckningarna.

Presidiemötena leds av trafikdirektören Stefan Eglinger och därutöver deltog nämndens dåvarande ordförande Shahbaz Khan (S), andre vice ordförande Axel Josefson (M), samt en tjänsteman och jag själv. I mötet förvrängdes diskussionen till att jag skulle ha frågat om vilken person som lämnat den missvisande informationen till media. Det frågade jag inte om, vilket jag i mötet tydligt sade. Likväl skrevs det så i minnesanteckningarna.

28 september säger Khan, Josefson och trafikdirektören i media att minnesanteckningarna är korrekta och jag utmålas som en brottsling. Khan sade: ”vi kan inte ha företrädare som bryter mot Grundlagen” och att mitt agerande ”saknade motstycke i Göteborgspolitiken”. Det underströks att ”flera ord står mot ett”. Jag svarade att minnesanteckningarna var riggade och att trions agerande var repressalier för att jag tidigare hade kritiserat deras ledarskap.

En journalist ställde en kontrollfråga till trafikdirektören om jag möjligtvis hade frågat om något annat än vilken person som lämnat informationen till media. Trafikdirektörens svar var entydigt, det fanns inte något utrymme för tolkningar.

I detta läge var jag både dömd och smutskastad i gatans domstol.

5 oktober anmäler kommunen mig till Justitiekanslern (JK) för brott mot efterforskningsförbudet. Både Khan och trafikdirektören uttalade då att de rådgjort med stadens egna jurister och därmed var kommunens organisation delaktig. I detta läge var jag både dömd och smutskastad i gatans domstol.

11 oktober inleder JK förundersökningen mot mig. Men på morgonen 16 oktober blir en ljudinspelning från delar av presidiemötet (11 september) offentlig i media, och en ledande rättsexpert kommenterar innehållet till min fördel. Samma dag klockan 9.30 samlades vi i Trafiknämndens presidium för sedvanligt möte. Axel Josefson verkade då inte nöjd med situationen. Han förklarade att han enbart ville vara med på mötets första ärende. Därefter enades Khan, Josefson och trafikdirektören om att helt avskaffa presidiemötena.

20 oktober säger Josefson i media att ”Presidiemötena fyller ju en viktig funktion, men … Om det nu görs dolda inspelningar så förlorar mötena sitt värde.”

I det nya läget, med en ljudinspelning, kunde man tänka sig att den
angripande trion nu skulle sansa sig, men så sker inte.

20 november var jag i polisförhör där det framgick att det redan hade hållits förhör med andra. I inledningen av förhöret delgavs jag misstanke om brott vilket tyder på att trion, i förhören, knappast hade ändrat på sina felaktiga anklagelser. Vid denna tidpunkt hade Polisen inte tillgång till ljudinspelningen från hela mötet och kunde därför inte dra några slutsatser av den.

I förhöret behövde jag bara säga sanningen och referera till inspelningen. Polisen och åklagaren analyserade allt och 4 februari i år lade JK ner förundersökningen mot mig. Om det inte hade funnits en ljudinspelning från mötet så hade jag kunnat bli dömd till fängelse i upp till ett år. Göteborgs ledare Axel Josefson säger å sin sida att möten ”förlorar sitt värde” om inspelningar sker. Ja, det stämmer kanske – om man har som ambition att få oskyldiga i fängelse.

I rapporten Tillitens gränser står det: ”Korruption används ofta som ett samlingsbegrepp för olika oegentligheter som begås av personer i maktpositioner. Många menar att maktmissbruk är korruptionens kärna.” Då var det enskilda tjänstemän som tog emot mutor.

Nu flera år senare ser vi i stället en kommunledning som är korrumperad.

Att Khan, Josefson och trafikdirektören gick samman med lögner för att skada mig som kritiker, och därmed gynna sina egna privilegierade positioner, är en osmaklig form av maktmissbruk. Trion visar Göteborgsandans allra sämsta ansikte och varje göteborgare borde höja sin röst för att stoppa denna korruption.

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Stadsutvecklingen vid Station Haga är kostsamma illusioner

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

Kommunfullmäktige skall i dag fatta beslut om ett ”stadsutvecklingsprojekt” där medborgarnas skattemedel skall försnillas på Västlänkens Station Haga. Projektet kostar 660 miljoner kronor men få tågresenärer kommer att resa med kollektivtrafik eller med cykel till eller från Station Haga, skriver Demokraterna.

De föreslagna investeringarna omfattar följande åtgärder:

* Underjordiskt cykelgarage för cirka 550 cyklar.

Förlängning av spårvagnshållplats för två spårvagnslängder och ny busshållplats.

* Cykelbana i Kungsparken, Sprängkullsgatan och Haga Kyrkogata.

* Ny gångbro över kanalen.

Parkering på Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsplatsen görs om till torgyta.

120 parkeringsplatser försvinner.

Av handlingarna framgår inte att Station Haga är en i sammanhanget obetydlig station. Det finns ingen nyare resvaneundersökning eller simulering genomförd som indikerar hur många resenärer som Station Haga kommer att få. Antalet resenärer bygger på en politiskt beslutad målbild, det vill säga en önskan om hur många som skall resa till denna station. Målbilden anger 20 000 på/avstigande per dygn år 2035. Tyvärr är en målbild ingen spegling av verkligheten.

Påstående utan stöd
Västtrafiks vice vd talar i en GP-artikel om 50 000 resor vid Station Haga år 2035. Det finns inget stöd för detta påstående. Enligt den simulering som Trafikverket gjort år 2016 för en ny järnväg till Borås via Landvetter kommer endast drygt tre procent (1 250 påstigande/dygn) från denna linje att använda Station Haga. Man kan på goda grunder anta att detta förhållande även gäller för övriga linjer som trafikerar Station Haga. Detta medför att om målbilden på 130 000 resor till/från Göteborg år 2035 skulle realiseras kommer endast 4 300 påstigande att använda sig av Station Haga.

Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på
det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser

För att detta skall kunna ske måste närmare 100 miljarder kronor investeras i järnvägsutbyggnader runt Göteborg. Detta kommer givetvis inte att inträffa till år 2035. För att Haga skall bli en viktig bytespunkt måste många resa till och från med tåg, ett förhållande som uppenbarligen inte kommer att inträffa.

Västlänkens omväg via Haga medför förlängda restider för merparten av tågresenärerna och orsakar stora samhällsekonomiska förluster. Även betydande miljöproblem under byggfasen beror på omvägen via Haga med omfattande utsläpp av klimatpåverkande koldioxid som följd. Dessa utsläpp kan inte kompenseras genom ökade resenärsmängder då dessa inte är av den omfattning som skulle behövas för denna kompensation, vilket framgår av Trafikverkets simuleringar. Anser man att klimatfrågan är viktig är Västlänken en kontraproduktiv investering.

Värnar inte om göteborgarnas hälsa
Haga har Sveriges sämsta luftkvalitet vad gäller höga halter av kväveoxider med omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen. Baserat på gjorda simuleringar kommer den att fortsätta att överskridas under hela byggtiden på åtta år genom de tillkommande utsläppen från bygget av Station Haga. En stad som ökar utsläppen där man redan har Sveriges sämsta luftkvalitet värnar inte om medborgarnas hälsa.

Cykelgaraget till en beräknad kostnad av cirka 150 miljoner kronor är en grav felsatsning när man betänker att andelen cykelresor i Göteborg endast utgör sex procent av det totala resandet. Om andelen bytesresenärer anses vara så hög att man måste anlägga en större spårvagnshållplats undrar man vilka som skall använda dessa cyklar? Ekvationen går helt enkelt inte ihop – att få har Haga som målpunkt, att många skall byta till spårvagn och buss och att många skall cykla.

Kloka investeringar ger effekt
Göteborg behöver göra kloka investeringar i kollektivtrafiken som ger effekt på resandet, dels för att behålla dagens resenärer och dels för att vinna nya. Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser. Även när det gäller investeringar i cykelåtgärder skall dessa göras med effektivitet som ledord och inte baseras på målbildernas illusioner.

Av ovanstående skäl röstar Demokraterna avslag på detalj- och stadsutvecklingsplanen för Haga i kommunfullmäktige.

Martin Wannholt (D)
kommunalråd Demokraterna

Peter Danielsson (D)
ledamot i kommunfullmäktige Demokraterna

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Lär av misstagen och ta nya tag för att bygga Göteborg

Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet är alla exempel på misslyckanden inom Göteborgs stadsutveckling. Nu måste vi lära av misstagen och ta delvis obekväma och svåra beslut. Då kan vi få stadens utveckling på rätt kurs, skriver Demokraterna.

Demokraternas artikel i GP 5 januari 2019

Demokraternas artikel i GP 5 januari 2019

Politiker av alla färger säger i sina nyårslöften att ”nu ska vi bygga i rekordfart”. Det man talar mindre om är att det saknas en sammanhållen plan för hur staden ska byggas ut och hur våra gemensamma resurser ska användas. Resultatet av den fragmenterade planeringen har blivit mängder av förseningar, krockar mellan olika infrastrukturprojekt, samtidigt som behovet av fler förskolor glömts bort.

Först av allt behöver vi se hur helheten faktiskt ser ut i dag och analysera vilka projekt som fungerat respektive vilka som orsakat hopplösa förseningar. Och dess stora slöseri av resurser såväl i pengar som mänsklig energi och förhoppning.

Redan för två mandatperioder sedan var vi några som lyfte fram att vi måste planera och bygga för hela staden, för att kunna komma upp i rimliga nivåer för nyproduktion. Men få ville lyssna. I stället fick vi en politisk fixering vid de centrala områdena som Frihamnen, Skeppsbron och Ringön. Allt skulle dessutom bli fint, fullt av skyskrapor och dessutom väldigt politiskt korrekt. Men otaliga visions- och arkitekttävlingar och oräkneliga tjänstemannatimmar senare står vi fortfarande lika tomhänta. För verkligheten har en obarmhärtig förmåga att alltid göra halt inför usla planer, vare sig de blivit uppskjutna, avbrutna eller antagna:

Skeppsbron står fortfarande lika obebyggd invid ett gammalt oljekraftverk, med ett kinesiskt kråkslott som lutar ut i älven och med en betongklump som markerar början på stadens dyraste P-platser. Angränsande och nyss antagna planen för Masthuggskajen har tyvärr redan drabbats av fördyringar som ingen vill kännas vid.

Frihamnen som förärats internationella workshops och vackra förväntningar, har i verkligheten förvandlats till en tillfällig park med plåtskyltar som berättar om stadens alla visioner. Dessa framdrömda rester från olika planer ska nu snart kompletteras med tillfälliga modulbostäder. Kvadratmeterpriset blir sannolikt högst i staden.

Evenemangsområdet, som skulle kunna bli en riktig motor för stadsutveckling med 5 000 nya bostäder och som kan finansiera behovet av nya arenor, har kidnappats i en lång och dyr utredning som inte leder till en genomförbar lösning.

Däremot, i de delar av staden där Göteborgs näringsliv och enskilda aktörer i samverkan fått vara med och driva på, växer nu en ny stad fram. Vi kan se den här utvecklingen i utkanten av stadsrummet och i dag behöver vi fler nya Lundby, Angered, Hovås, Amhult, Frölunda, Södra Änggården och ännu mer av den dynamik som pågår i Gårda-Krokslätt-Mölndal. Göteborg har många exempel på efterfrågad stadsexpansion som fungerar.

Ingen plan för hur Göteborg ska hänga ihop
Det som däremot inte finns är en sammanhållen plan för hur detta nya Göteborg ska hänga ihop och växa vidare. En översiktlig utbyggnadsstrategi måste redan från början ta hänsyn till de nya satsningar på trafik, förskolor, skolor och annan samhällsservice samt grönområden som behövs för att staden verkligen ska kunna fungera. I en utbyggnad av den här typen kan marknaden och politiken tillsammans ta fram de flerfamiljshus och småhus som behövs för att möta inte minst barnfamiljers behov och önskemål för att stoppa utflyttningen av Göteborgs skattekraft. Allt detta är möjligt om vi nu äntligen börjat göra upp med politiskt påhittade ideologier som att ”bygga inifrån och ut” och ett ”nytt Halmstad i centrala Göteborg”.

Självklart måste vi också stoppa Västlänkens omväg via Haga. Ett levande och växande centrum kräver framkomlighet och tillgänglighet. Den uppenbart bristfälliga planeringen inför Västlänksbygget riskerar förstöra Göteborgs utveckling under lång tid. Trafik- och byggkaos tillsammans med minskad kapacitet i kollektivtrafiken ökar skadliga miljöutsläpp. Begränsade bygg- och planeringsresurser binds upp på en omväg via Haga, i stället för att användas till det som Göteborg behöver.

Det är dags att göra upp med misslyckanden, prioritera om och bejaka göteborgarnas kunskap och vårt starka näringsliv. Senast under årets första kvartal behöver tre strategiska beslut fattas:

1. Beslut om att ta fram en konkret utbyggnadsplan för Göteborg som hanterar allt från hur stadens struktur kopplas samman till en plan för följdinvesteringar som förskolor och följdkostnader som underhåll för parkmark. Det arbete som gjorts i Stockholmsregionen kan få stå förebild och bli en viktig del i omarbetningen av översiktsplanen.

2. Beslut om omtag för Skeppsbroplanen. Där alternativ för P-hus i berget utreds, rivning av icke räddnings- eller bevarande- värda byggnader prövas och där oljekraftverket avvecklas trots motståndsrörelsen inne på energibolaget.

3. Beslut om att pausa Frihamnenprojektet förutom stråket mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen. Älvstrandsbolagets avveckling tidigareläggs och arbetet med Frihamnen återupptas när en genomarbetad utbyggnadsstrategi för hela Göteborg är utstakad. Samma helhetssyn menar vi också är nödvändig inför evenemangsområdets fortsatta utveckling.

Demokraterna kommer nu agera i alla berörda nämnder och bolagsstyrelser. Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet behöver nya beslut. Samordning och helhetsplanering måste fungera för att Göteborg ska kunna utvecklas riktigt bra.

Jan Jörnmark (D)
ledamot byggnadsnämnden

Veronica Öjeskär (D)
ersättare byggnadsnämnden

Patrik Höstmad (D)
ledamot fastighetsnämnden

Bengt-Åke Harrysson (D)
ledamot fastighetsnämnden

Jessica Blixt (D)
kommunalråd

Martin Wannholt (D)
kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Pausad Hagastation är nyckeln till att styra Göteborg

Göteborg behöver en stabil politiskt majoritet för att stora reformer för välfärden och tryggheten ska kunna drivas igenom. Demokraterna har gått till val på Västlänkenfrågan och en stor förändring av den politiska styrningen. Vi vill ta ansvar för Göteborg och göra allt vi kan för att nå bred politisk samsyn även kring Västlänken, skriver Martin Wannholt (D).

Martin Wannholt GP debatt 10 november 2018

Martin Wannholt GP debatt 10 november 2018

Den gångna mandatperioden har varit rörig i göteborgspolitiken och det tidigare rödgröna styret har haft svårt att styra staden med 40 av 81 mandat i kommunfullmäktige. Nu annonserar Alliansen att de vill försöka styra staden med endast 24 av de 81 mandaten. Detta innebär att Göteborg kan få en historiskt tunn minoritet som styrande konstellation i ett läge när staden står inför stora utmaningar.

Spretig politisk organisation
Göteborg är i grunden en rik kommun med goda förutsättningar, men sättet som det politiska arbetet bedrivs på hämmar utvecklingen. En spretig politisk organisation som inte har en samlad budgetprocess gör det svårare att samordna stadens förvaltningar och bolag i gemensamma åtgärder mot bostadsbrist, skolproblem, otrygghet och segregation.

Därför är det också bekymmersamt att Alliansens politiska budgetdokument med 80 tättskrivna sidor med politiska idéer endast innehåller ett fåtal meningar om ledning och styrning. Alliansen har alltså massor med idéer kring hur skattepengarna ska spenderas, men de har nästan inga förslag kring hur kommunen ska ledas och fås att fungera mer effektivt.

Demokraterna har som enda parti gått till val på omfattande förbättringar i det politiska ledningsarbetet för att kunna effektivisera och omfördela mer resurser till skolan och välfärden. Göteborg behöver politisk förnyelse och Demokraternas styrelse ser det som mycket viktigt att vi får bidra med våra förbättringsförslag för kommunen. Därför har vi öppnat för ett nytt ställningstagande i den avgörande Västlänkenfrågan.

Riktigt illa förberedd
Västlänken är felplanerad, dyr och dåligt förankrad bland göteborgarna vilket ger tunga skäl för att helt stoppa projektet.

Direkt efter byggstarten har redan stora problem uppstått med bygget och göteborgarna har nu genomlidit flera månader med trafikkaos. Folk har svårt att komma till jobbet, oavsett om man åker bil eller buss. Företagens transporter försenas och färdtjänstens trafik blir dyrare av köerna vilket i slutänden kan drabba de mest utsatta. Cityhandlarna går på knäna och avgaserna från stillastående fordon förorenar luften. Genomförandet av Västlänkenprojektet är helt enkelt riktigt illa förberett och detta skadar vår stad.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny
grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas
vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av
kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden.

För att kunna uppnå politisk samsyn föreslår nu Demokraterna att Västlänkenprojeket pausas i del- etapperna förbi Haga och Korsvägen. Det betyder att den norra delen av Västlänken kan byggas färdig och skapa fyra nya underjordiska perronger vid sidan av Centralstationen. Därmed kan pendeltågen norrifrån få ny plats precis som planerat och den övriga Centralstationen avlastas. Kapacitetsfrågan blir hanterad för lång tid framöver, därmed har grund- argumentet för Västlänken tillgodosetts.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden. Den grundliga utredningen ska också ge svar på, om och i så fall hur, bygget ska kunna genomföras utan att staden lamslås. När dessa nya underlag finns färdiga kan ett nytt politiskt ställningstagande göras kring dessa deletapper.

Bred politisk koalition möjlig
Demokraterna erbjuder alltså en lösning där grundargumentet för Västlänken tillgodoses genom fortsatt bygge av delar av projektet. Men de mest känsliga delarna i staden kring Haga och Korsvägen skonas i avvaktan på bättre beslutsunderlag och handlingsalternativ.

Med Västlänkenfrågan hanterad på detta sätt så kan en bred politisk konstellation skapas. Pausad Hagastation är nyckeln till att styra Göteborg.

Martin Wannholt
partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Linbanan kan bli ett nytt krisprojekt

Ökade kostnader och politiska beslut bakom stängda dörrar skapar nya frågetecken kring linbanan. Projektet uppfyller inte längre kommunfullmäktiges direktiv och därför begär nu Demokraterna en offentlig genomlysning av projektet, skriver Henrik Munck (D) och Joakim Rosdahl (D).

Kommunfullmäktige beslutade i november 2016 att Göteborg ska planera för att bygga en linbana som ska stå färdig senast år 2021 och som får kosta maximalt 1,1 miljarder kronor.

I dag vet vi att det är mycket troligt att projektet varken klarar att hålla tidplanen eller den totala budgeten. Men de ansvariga politikerna vill i dagsläget inte syna projektets verkliga status.

Med säkerhet vet vi dock att när kommunfullmäktige fattade beslutet (2016) om att planera för linbanan så angav trafiknämnden att utredningen skulle kosta 30 miljoner kronor. Men den utökade utredningen för linbanan beräknas nu i stället att kosta 220 miljoner kronor, en kostnadsökning på drygt 600 procent.

Detta innebär en kraftig avvikelse mot kommunfullmäktiges tidigare beslut. På trafiknämndens möte tisdag 6 november begär vi därför att projektet omedelbart måste lyftas upp för en genomlysning i enlighet med kommunfullmäktiges uppföljningsansvar.

När kommunfullmäktige fattade beslutet (2016) om att
planera för linbanan så angav trafiknämnden att utredningen
skulle kosta 30 miljoner kronor. Men den utökade
utredningen för linbanan beräknas nu i stället kosta 220
miljoner kronor, en kostnadsökning på drygt 600 procent.

Linbaneprojektets utredningskostnader ligger i dagsläget på cirka tio miljoner kronor per månad och de etablerade politikerna har enats bakom stängda dörrar om att linbaneprojektet ska få fortsätta osynat ända till våren 2019. Det vill säga utan att först kontrollera om projektets tidplan och budget kan hållas. Detta innebär en oacceptabel hantering av skattepengar och att man rundar kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut.

Att ansvariga politiker lägger hundratals miljoner på något utan att ens kräva en redovisning av tidplan och budget är orimligt, och detta påminner om den oreda som präglat den politiska styrningen i Göteborg under lång tid.

Oppositionen passiv
Därför är det bekymmersamt att den traditionella oppositionen är passiv i ärendet. Moderaternas gruppledare Axel Josefson är den ende politiker som sitter i både trafiknämnden och i kommunstyrelsens arbetsutskott där linbanefrågan hanteras. Och den politiska oppositionen i en kommun har ett särskilt ansvar för att kontrollera och ifrågasätta ansvarslös hantering av skattepengar.

Frågeställningen kring linbanan flyttas nu från huruvida detta är den mest lämpliga kollektivtrafiksatsningen för att koppla ihop Hisingen och fastlandet, till att i stället handla om huruvida Göteborgs politiker klarar av att driva denna typ av projekt på ett professionellt och demokratiskt korrekt sätt.

Alla som gärna vill att Göteborg ska få en linbana står nu inför ett vägval. Antingen se mellan fingrarna när det slarvas med kontrollen och skattepengarna rullar. Eller, kräva att korten läggs på bordet och att projektet genomlyses.

Betydande konsekvenser
Att se mellan fingrarna kan ge betydande konsekvenser. Tidigt i Västlänkenprojektets historia var opinionen positiv till tågtunneln, men när allt fler fick kunskap om projektets brister och politikernas hantering så övergick folk till att bli mycket negativa. Samma sak kan nu hända med linbanan.

Hela linbaneprojektets framtid kan alltså äventyras om politikerna inte hanterar ärendet på ett korrekt sätt. Och det kan lägga sordin på feststämningen år 2021 när Göteborg ska fira 400 år om problemen i trafikprojekten inte tas på allvar.

Göteborgs kommun behöver ordning och reda, vilket bara kan uppnås genom en kraftigt förändrad politisk styrning. Men i dagsläget finns inget som tyder på att ens oppositionen ger stöd för en sådan förändring.

Tvärtom verkar de etablerade politikerna vara villiga att se mellan fingrarna i känsliga frågor och därmed riskera att linbanan blir ett nytt krisprojekt.

Henrik Munck (D)
ledamot kommunfullmäktige

Joakim Rosdahl (D)
ledamot regionfullmäktige

Läs artikeln i GP här >>

På GP debatt – Göteborgs kommun behöver en rejäl omstart

Det politiska kaoset i Göteborg handlar inte bara om olika åsikter mellan partierna. Göteborgs kommun har utvecklats till en i det närmaste ostyrbar organisation och de stora problemen finns på den högsta ledningsnivån. Demokraterna föreslår därför att formerna för den politiska styrningen ändras i grunden, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Martin Wannholt, Jessica Blixt och Henrik Munck skriver, GP debatt 29 oktober 2018

Martin Wannholt, Jessica Blixt och Henrik Munck, GP debatt 29 oktober 2018

Vid sidan av allt positivt som sker i Göteborg så präglas kommunen av en rad problem. Otrygghet, segregation, brist på skolplatser, fördyrade och försenade trafikprojekt, och ett näringslivsklimat i botten. Ja, listan av stora problem slutar inte där.

I detta läge borde politikerna kavla upp ärmarna och enas om kraftfulla åtgärder. Men i stället ser vi politiskt spel och en del verkar hellre vilja sitta i opposition än att styra och leda staden. Förklaringen till detta är kanske att politikerna helt enkelt inte ser någon möjlighet att styra staden åt rätt håll.

Många göteborgare och verksamheter som haft ärenden
hos kommunen vet att man ofta hamnar i ett sammelsurium
av oklarheter.

Många göteborgare och verksamheter som haft ärenden hos kommunen vet att man ofta hamnar i ett sammelsurium av oklarheter. En förvaltning hänvisar frågan till en annan, som i sin tur hänvisar dig tillbaka eller vidare till en tredje.

Många av kommunens 55 000 medarbetare stöter dagligen på problem i samverkan med andra förvaltningar och bolag inom kommunen. Det är ofta otydligt vem som egentligen ansvarar och bestämmer över olika viktiga frågor. Detta leder i sin tur till sämre arbetsmiljö och sämre möjligheter att skapa bra kommunservice till göteborgarna och alla som är verksamma här.

Problembilden handlar ytterst om den politiska styrningen, för det är politikerna som har det yttersta ansvaret för samordningen och politikerna ska se till att kommunen som helhet fungerar bra.

Med över 1 000 politiska förtroendeuppdrag inom staden
så kan knappast någon politiker ens överblicka helheten i
den politiska styrningen.

Demokraterna har redan pekat på brister i den nuvarande styrmodellen för staden. Budgetprocessen styrs av en oförankrad politisk önskelista där genomförbarheten varken är bedömd eller säkrad i tjänstemannaorganisationen. Med över 1 000 politiska förtroendeuppdrag inom staden så kan knappast någon politiker ens överblicka helheten i den politiska styrningen.

Demokraterna föreslår därför 11 punkter som omedelbart kan genomföras för att få den politiska styrningen att fungera i Göteborg:

1. Ny budgetprocess med en samlad budget för hela staden, som är beredd av tjänstemännen och som har en säkrad genomförbarhet.

2. Nytt tydligare ledningsuppdrag för Stadsledningskontoret och stadsdirektören.

3. Ny princip om att samla flera förvaltningar under en gemensam politisk nämnd för bättre samordning, men utan större omorganisationer bland förvaltningarna.

4. De tio stadsdelsförvaltningarna och övriga förvaltningar med socialt ansvar samlas i fyra regionnämnder (Hisingen, Nordost, Centrum, Sydväst).

5. Byggande förvaltningar samlas i en ny överordnad samhällsbyggnadsnämnd med separata utskott för byggnads-, trafik-, och park- och naturfrågor.

6. Kommunala bolag med överlappande verksamhet avvecklas och inordnas i kommunens ordinarie organisation (Älvstranden Utveckling, Parkeringsbolaget, Business Region Göteborg).

7. Nytt arbetssätt i kommunstyrelsen med en kommunalrådsberedning där majoritetens kommunalråd också är ordförande för regionnämnderna (sociala frågor och äldreomsorg), samt för nämnderna för samhällsbyggnad, utbildning, kultur, idrott och föreningsliv med mera.

8. Ny ledningsprincip där politikerna lägger mer vikt än i dag vid att säkerställa att rätt direktör finns på rätt uppdrag, och ges rätt förutsättningar att utföra den beslutade budgeten och dess nödvändiga reformer.

9. Ny styrningsprincip där utredningar som i dag tar två år i stället ska genomföras på två månader. Samt att strategidokument som i dag är på 100 sidor ska minskas till tio sidor.

10. Maratonmötena i kommunfullmäktige delas in i flera kortare beredningspass för en fokuserad debatt mellan berörda politiker och avslutas med ett kortare formellt beslutspass då alla närvarar.

11. De cirka 40 politiska sekreterarna avskaffas och ersätts av ett mindre antal gemensamma beredande resurser inom Stadsledningskontoret. Antalet politiska förtroendeuppdrag halveras i Göteborg.

Styrningen av Göteborg är i dag annorlunda än i förmodligen alla andra
svenska kommuner, och kanske är Göteborg organisatoriskt en av
världens mest komplicerade kommuner.

Styrningen av Göteborg är i dag annorlunda än i förmodligen alla andra svenska kommuner, och kanske är Göteborg organisatoriskt en av världens mest komplicerade kommuner.

Denna komplicerade struktur skapades under en era då en enskild person kunde bestämma över det mesta i kommunen, och en del av konsekvenserna beskrevs i Granskningskommissionens slutbetänkande ”Tillitens gränser” (2013). Stora brister i den politiska styrningen har alltså förekommit under lång tid, och det har även givit upphov till det mindre smickrande namnet Muteborg.

Göteborgs politiker står i dag på kommandobryggan på ett
fartyg med hostande motor och svag roderverkan.

Göteborgs politiker står i dag på kommandobryggan på ett fartyg med hostande motor och svag roderverkan. Göteborg är egentligen ett mycket fint fartyg men de viktigaste delarna sköts inte ordentligt och förmågan att navigera är bristfällig.

Låt oss hitta kompromisser i olika politiska sakfrågor, men så länge som Göteborgs kommun saknar styrförmåga så kommer inte göteborgarna och alla som är verksamma här att få den service de förtjänar. Det är inte ”vem som tar vem” i politiken som är avgörande just nu i Göteborg, för inget parti kan styra staden på ett bra sätt med nuvarande styrmodell.

Det kan vara svårt för politikerna att se att det är deras eget
arbetssätt som är huvudorsaken till många av problemen
i vår stad.

Att sköta en kommun på ett bra sätt ska egentligen inte vara så svårt då det mesta i kommunens grunduppdrag regleras i lagstiftning. Men det kan vara desto svårare för politikerna att se att det är deras eget arbetssätt som är huvudorsaken till många av problemen i vår stad.

Göteborg borde vara en fantastisk stad att bo och verka i, för alla. Göteborgs kommun borde vara en riktigt intressant arbetsgivare för alla som brinner för att ge bra samhällsservice.

Göteborg kan bättre. Om den politiska styrningen förändras i grunden.

Martin Wannholt (D)

Jessica Blixt (D)

Henrik Munck (D)

Länk till artikeln i GP >>

Replik på GP debatt – Alliansen behöver förstå valresultatet

Genom en debattartikel i GP 11 oktober kopierar Alliansen Ann-Sofie Hermansson (S) och kör intetsägande “förhandlingsdebatt” genom media. Demokraternas Henrik och Jan-Olof ger i följande replik svar på tal. “Att det nu finns en teoretisk möjlighet till ett maktskifte i Göteborg är enbart tack vare folkrörelsen kring Demokraterna”.
/Martin

Replik

Kommunvalet Göteborg, 11/10

Vinga fyr

Valresultatet i Göteborgs kommun innehåller två historiska händelser:

1. Efter 24 år i opposition och med återkommande skandaler inom det rödgröna styret så nådde Alliansen sitt sämsta valresultat någonsin. Alliansen fick endast 24 av 81 mandat i kommunfullmäktige.

2. Demokraterna har gått från 0 till 17 procent i väljarstöd på endast ett år och vi är nu det största icke-socialistiska partiet. Att det nu ens finns en teoretisk möjlighet till ett maktskifte i Göteborg är enbart tack vare folkrörelsen kring Demokraterna.

När vi försökte starta upp förhandlingar om styret av Göteborg så framgick det att Alliansens gruppledare inte verkar ha förstått denna situation. Och deras debattinlägg i GP ger inget nytt besked.

Västlänken var en av valrörelsens stora frågor och Demokraternas framgång är såklart kopplad till att många göteborgare vill stoppa den skadliga omvägen via Haga. Kommunvalet var dock inte en folkomröstning om Västlänken. Vi förväntar oss inte heller en färdig lösning om Västlänken innan riktiga förhandlingar ens startat.

Vi förväntar oss, av respekt för göteborgarna, att man i en
förhandling försöker nå en kompromiss i Västlänkenfrågan.
Det finns flera olika sätt att nå en lösning som borde kunna
accepteras av alla parter.

Däremot så förväntar vi oss, av respekt för göteborgarna, att man i en förhandling försöker nå en kompromiss i Västlänkenfrågan. Det finns flera olika sätt att nå en lösning som borde kunna accepteras av alla parter.

Alliansens besked är dock att man överhuvudtaget inte vill diskutera frågan. Frågan finns inte, säger de. Alliansens hållning anser vi vara i det närmaste odemokratisk.

Självklart måste alla partier ta sitt ansvar i att försöka hitta kompromisser och lösningar. Och då måste man förhandla.

Ett grundläggande krav för förhandlingar är att man
respekterar varandra.

Ett grundläggande krav för förhandlingar är att man respekterar varandra. Alliansledarnas formuleringar om huruvida ”Demokraterna kommer medverka till en vänsterbudget med stora skattehöjningar” är oseriösa och oförskämda.

Denna typ av trixande och smutskastning är just sådant som bidrar till politikerförakt, och det visar på politikernas generella oförmåga till samarbete för att lösa samhällsproblem.

Den stora frågan nu är om Alliansen klarar av att se sig i spegeln och inse att många göteborgare inte gillar vad de gjort hittills.

Göteborg behöver förändring och vi i Demokraterna har skapat möjligheten.

Henrik Munck (D)
förhandlare för Demokraterna

Jan-Olof Ekelund (D)
förhandlare för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Tre planer för ett starkare och tryggare Göteborg

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

Stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt är Demokraternas första plan – Räddningsplanen. Den följs av Demokratiplanen – en i grunden förändrad politisk styrmodell för kommunen. Slutligen, Demokraternas 100 förslag för alla politikområden är vår Välfärdsplan för ett starkare och tryggare Göteborg, skriver Demokraterna.

Demokraternas Räddningsplan med stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt handlar om att undvika många år av trafikkaos och skador på vår stad. Stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt är också absoluta krav för att kunna återställa göteborgarnas förtroende för politikerna och hela samhällsstyrningen.

Men hur gör man för att stoppa Västlänken? Jo, stora politiska misstag kan rättas till med nya korrigerande beslut. När ett projekt inte håller vad det lovar så följs inte heller avtalen av de huvudansvariga. Det är Göteborgs grund för att häva avtalen gällande Västlänken.

Detta är sista chansen att välja sida. Detta är sista chansen att
stoppa den skadliga och onödiga omvägstunneln till Haga
och trängselskatten.

Räddningsplanen bygger på att Demokraterna får ett stort folkligt stöd i valet. Socialdemokraterna och Moderaterna kan naturligtvis fortsätta tillsammans mot göteborgarnas vilja. Alternativt kan något eller några partier svänga i Västlänksfrågan, efter valet. Då uppnås en politisk majoritet för att häva avtalen för Västlänken, med Demokraterna som största parti.

Särskilt de partier som har för avsikt att bilda regering kommer ställas inför ett viktigt val: Var med och stoppa Västlänken. Eller, riskera att ännu mer tappa kontakten med folket och opinionen i Sveriges andra stad.

Detta är sista chansen att välja sida. Detta är sista chansen att stoppa den skadliga och onödiga omvägstunneln till Haga och trängselskatten.

Demokraterna ersätter otydlig styrning med en årlig
samlad plan för vad kommunen verkligen ska åstadkomma och
uppnå för göteborgarna.

Demokraternas Demokratiplan innebär att vi tar kontroll över kommunens styrning. Ett nytt sätt att leda och samarbeta med tjänstemannaledningen införs. I dagens vildvuxna politiska styrning vet man ofta inte vem som egentligen ansvarar för vad. Planeringen för förskoleplatser ”faller mellan stolarna”. Budgetstyrningen utgörs av politiska önskelistor och bristfällig uppföljning.

Demokraterna ersätter otydlig styrning med en årlig samlad plan för vad kommunen verkligen ska åstadkomma och uppnå för göteborgarna. Denna samlade plan förankras i organisationen och innebär ytterst att demokratin börjar fungera igen. För i dag styr inte politikerna särskilt mycket i praktiken. Man styr planlöst omkring i oredan.

Räddnings- och Demokratiplanerna ska genomföras omedelbart. Det ger bättre förutsättningar för allt jobb för verkliga förbättringar av vår välfärd och trygghet.

Välfärdsplanen visar på konkreta effektiviseringar och
omfördelning av 1,4 miljarder kronor av kommunens budget
till välfärd och skola.

Demokraternas Välfärdsplan för Göteborg innehåller cirka 100 förslag för alla politikområden, och genomförandet är fullt finansierat. Välfärdsplanen visar på konkreta effektiviseringar och omfördelning av 1,4 miljarder kronor av kommunens budget till välfärd och skola. Detta uppnås bland annat genom minskat dubbelarbete, minskade ledningskostnader och effektiviseringar inom bostadsförsörjning, IT-kostnader med mera.

Här är några exempel bland Demokraternas 100 förslag:

TRYGGHET. 300 kvarterspoliser tillförs Göteborg i samverkan med staten, som del av stärkt förebyggande socialt arbete. Fler övervakningskameror, ökad belysning, och nolltolerans mot nedskräpning för en trygg och fin stad.

UTBILDNING. Tvålärarsystem införs i grundskolan tillsammans med förstärkt elevhälsa. Resurstilldelning för mindre barngrupper i förskolan.

ARBETSMARKNAD. Krav och möjlighet till sysselsättning kopplat till försörjningsstöd. Sommarjobb erbjuds alla ungdomar i 9:an.

ÄLDREOMSORG. Ökat antal platser på äldreboenden och satsning på kontinuitet i hemtjänsten. Mer utevistelser för våra äldre.

SAMHÄLLSSTÖD. Ökad byggtakt för bostäder med särskild service. Erbjuda mer sysselsättning till fler med funktionsnedsättning.

NÄRINGSLIV. Införa servicegarantier till företagen vid myndighetsutövning. Möjliggöra Medicinareberget som Life Science-kluster.

STADSUTVECKLING och BOSTAD. 50 000 nya bostäder färdigställda till år 2026. Boende i allmännyttans hyreslägenheter, framförallt i förorterna, ska ges möjlighet att äga sitt boende.

TRAFIK. Kraftfull satsning på kollektivtrafik inom Göteborg som ger restider på maximalt 15 minuter från förort till centrum.

MILJÖ. Bygg ut reningsverk och renovera avlopp. Genomföra åtgärdsprogram för giftfri förskola. Utveckla den fastighetsnära sopsorteringen. Värna grönområden.

KULTUR. Utöka bibliotekens öppettider på kvällar och helger. Utvecklad kulturskola och satsning på replokaler och stöd till ungdomar.

IDROTT och FÖRENING. Bygga nya sporthallar och idrottsanläggningar i stadsdelarna. Stärkt stöd till ledare och aktiva i föreningsliv.

SJUKVÅRD. Färre politiker och mer professionell styrning. Samlokalisering av primärvårdsmottagningar vid akutmottagningarna.

ARBETSMILJÖ. Ofrivillig deltid ska inte finnas. Stöd till systematiskt arbetsmiljöarbete för minskad sjukfrånvaro.

DIGITALISERING. Strategisk satsning på E-förvaltning inom kommunen.

LEDNING OCH STYRNING. Dagens tio stadsdelsnämnder samordnas i fyra regioner. Sammantaget halveras den politiska administrationen med färre politiker och borttagna politiska sekreterare.

En kommuns uppgift och ansvar beskrivs noga i lagarna: alltifrån Kommunallagen, Socialtjänstlagen, Plan- och Bygglagen, Skollagen, och i flera andra lagar. I Föräldrabalken framgår vilket ansvar som föräldrar har för sina barns uppväxt och utveckling. Demokraterna bejakar lagstiftningen som grund för samhället i alla bemärkelser. Lagarna är grunden för hur man skapar en väl fungerande kommun.

Låt oss bygga ett starkt och tryggt Göteborg. Tillsammans. Utan Västlänken.

Martin Wannholt (D)
partiledare Demokraterna

Jessica Blixt (D)
toppkandidat till kommunfullmäktige

Jahja Zeqiraj (D)
ordförande SDN Västra Hisingen

Veronica Öjeskär (D)
partisekreterare

Henrik Munck (D)
ordförande SDN Västra Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Västlänken skapar trafikled över Heden (replik)

Valet i september är helt avgörande för utvecklingen av Göteborg. Västlänkspartierna vill nu bygga ny biltrafikled rakt över Heden. Och en ny omväg i kollektivtrafiken.
Läs vår slutreplik från Demokraterna till påhoppet från Vänsterpartiet. Ett parti som tillsammans med övriga Västlänkspartier vill fortsätta förstöra Göteborg.
Den 9:e september har vi möjlighet att få en ny ledning och styrning av vår stad. Det brådskar.


Nu avslöjas att Västlänken ger en ny biltrafikled genom Vasastaden och vidare över Heden. När vi i Demokraterna ifrågasätter dessa trafikprojekt så möts vi av påhopp, skriver Martin Wannholt (D) och Henrik Munck (D).

Demokraternas partiledare Martin Wannholt

Slutreplik

Västlänken, 18/7
I början av 2000-talet körde politikerna över experterna på Banverket och tvingade fram omvägstunneln via Haga.

Politikerna lovade en folkomröstning om finansieringen, innan valet 2010. Och svek det. Politikerna lovade att följa resultatet från folkomröstningen 2014. Och svek igen.

Demokraterna kräver att Västlänken stoppas och att göteborgarna i stället ges snabb kollektivtrafik inom staden och snabbtåg till Oslo. Gertrud Ingelman (V) verkar inte respektera vår demokratiska rättighet i sin replik.

Om Västlänken byggs så blir Korsvägen en stor lergrop och spårvagnarna måste ledas om via en ny länk. Engelbrektslänken från Hotell Opalen till Södra vägen blir en omväg med längre restider och kostar göteborgarna cirka 150 miljoner kronor.

Trafikled över Heden
I kombination med Västlänkens station i Haga och ny planerad spårväg i Allén (Parkgatan) så stryps biltrafiken i innerstaden. Därför planerar Trafiknämnden nu för att bygga om Storgatan i Vasastan för genomgående biltrafik och en ny biltrafikled vidare över Heden.

Engelbrektslänken är redan försenad. Politikerna struntar därför i att göra den obligatoriska utredningen kring alternativa lösningar. Trafiknämnden beslutade om projektet den 20 juni baserat på endast några korta meningar nedskrivna på ett papper.

Cirkeln är därmed sluten. Trafikpolitikerna i Göteborg fortsätter att strunta i beslutsunderlag och omvägen via Haga följs nu av nya omvägar för kollektivtrafiken via Engelbrektsgatan. Varför gör de så här?

Jo, stenen sattes i rullning när politiska frågor gjordes upp i slutna rum mellan socialdemokrater och moderater i Göteborg. Man hade bristande kunskap i trafikfrågor och sträng tystnadskultur rådde. Till slut tappade många politiker kontakten med göteborgarna. I stället för att rätta till misstagen så fortsätter man nu som förut.

En ny biltrafikled över Heden passerar beslutsforumen utan en endaste fråga. Förutom från oss i Demokraterna.

Martin Wannholt (DEM)
partiledare för Demokraterna och kommunalråd

Henrik Munck
 (DEM)
vice ordförande i trafiknämnden

Länk till artikeln i GP >>