Dag Hammarskjöld förstod vikten av kultur. Under tiden som generalsekreterare i FN införde han ett nytt sätt att mötas på. Oavsett vilka statsmän och ledare som kom när det kallades till möte, så inleddes det med en stunds lyssnande till musik av Bach. Musiken blev en gemensam klangbotten som kunde ligga till grund för vidare samtal, skriver Demokraternas Iréne Sjöberg-Lundin och Lillemor Williamsson.

Kultur är kittet i vårt samhälle. Ett kitt som bygger broar mellan människor och skapar tillit mellan dem och till och med kan förändra livet. Ett paradigmskifte behövs i Göteborgs Stads förvaltningar, nämnder, bolag och styrelser när det gäller att förstå kulturens betydelse för samhället.

När vi pratar om infrastruktur tänker vi kanske främst på viktiga samhällsfunktioner och tjänster inom transport och kommunikation. Vi behöver en mängd olika typer av bebyggelse som exempelvis vägar, broar och utbyggnad av fiber. Dessa strukturer är viktiga och nödvändiga. Det finns även en annan livsviktig infrastruktur som håller samman folket i ett samhälle – kulturen! Den infrastrukturen behöver vi också.

Kultur är så mycket alltifrån de stora museerna, teatrarna, konserthusen och eventen på våra arenor till de mindre konstutövarna i det fria kulturlivet och givetvis våra viktiga bibliotek för att ge några exempel.

Vi har i tidningarna kunnat läsa om förtvivlade kulturutövare av olika slag som råkat ut för bakslag med chockhöjning av hyror och krympande bidrag. GWO (Göteborg Wind Orchestra) fick lämna lokalerna i Kronhuset när hyran till Higab blev alldeles för dyr och bidraget från kulturnämnden för litet. Nu kämpar GWO på i olika lokallösningar och försöker överleva. Utöver sin verksamhet som professionell blåsorkester har de startat ett pedagogiskt arbete som ger barn och unga möjlighet att börja spela bleckblåsinstrument. Utmaningen att inspirera barn och unga att börja spela bleckblåsinstrument är en viktig verksamhet inte minst med tanke på framtiden. De framtida utövarna finns ju bland våra barn – allt börjar med barnen!

Vi har kunnat höra och läsa om Konstepidemins problem med en rejäl hyreshöjning, där de fick kämpa med fastighetskontoret innan ett något så när hanterligt hyresavtal kom till stånd, med en stegvis upptrappning av hyran. Problemet är löst för stunden, men hur det blir när de kommit upp några steg i trappan återstår att se.

Politiken har under lång tid ålagt kulturnämnden fler och fler uppgifter utan att tillföra medel att kunna klara dem. Det har i stället blivit sparbeting genom att alliansstyret i budgeten gjort en indexuppräkning som medvetet varit lägre än den kostnadsökning man visste beräknades komma.

I Göteborg har vi en kulturförvaltning med stor kompetens och som gör ett fantastiskt arbete. Nyligen har vår direktör i kulturförvaltningen varnat för att det saknas 70 miljoner kronor i budgeten inför verksamhetsåret 2023 om medel inte tillförs utöver de ramar man tidigare fått.

När hyresmodeller tas fram måste politiken se till att de utformas så att hänsyn tas till kulturens speciella förutsättningar, särskilt när det gäller de mindre kulturutövarna. I budgetarbetet behöver politiker inse kulturens betydelse och se till att en rättmätig andel av de medel som finns att hantera avsätts för kultur.

Göteborgarna behöver en stad där kulturen tillåts ta plats!

 

Iréne Sjöberg-Lundin, Demokraterna
ledamot i Kulturnämnden i Göteborg

Lillemor Williamsson, Demokraterna
ledamot i Kulturnämnden i Göteborg

• Omorganisation av sjukvården. Politiska utförarstyrelser skall tas bort och ersättas med verksamheternas sjukhusledningar. Politiker beställer vård men verksamheterna har till uppgift att utföra den.
• Förbättrade arbetsvillkor för sjukvårdspersonal med adekvata löner samt lönetrappa när man stannar på sin arbetsplats, förkortad arbetstid för sjuksköterskor över 60 år, mandat att påverka sitt schema och prioritering av den patientnära personalen.
• Satsning på att motverka barn och ungas psykiska ohälsa. Tillgängligheten till psykoterapeutiska behandlingar måste öka och resurserna hos specialistvården räcker längre om fler får behandlingar på andra vårdnivåer och fångas upp tidigare i sjukdomsförloppet.
• Utöka tillgängliga vårdplatser i slutenvården. Vi bör ha en beläggningsgrad på 85 – 90%, för att kunna ta emot patienter på rätt avdelning samt vård av personal med rätt kompetens.
• Bygga upp ett fungerande ASIH-team i VGR. Man har lagt ner ett fungerande samarbete i Göteborg inom avancerad sjukvård i hemmet i början av 2022. Redan nu ses stora försämringar för medborgare som vill vårdas hemma i livets slut. Ansvaret för vårdformen har flyttats över på regionen, och vi måste se till att det sköts väl.
• Kvinnosatsning med fler gynekologimottagningar samt en satsning på förlossningsvården med ökad personaltäthet.