På GP debatt – Barn och natur, eller en ny kinesisk mur?

ARTIKEL På GP.SE 2017-12-15

Vi är många som stöttar Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Men att tillmötesgå den kinesiska statens önskemål om att bygga ett inhägnat konsulat i ett av Göteborgs mest värdefulla naturområden vid entrén till Delsjön är något helt annat. En olämpligare tomt är svår att hitta. Vad tänker politikerna på? skriver bland andra Martin Wannholt (DEM).

Kinesiska generalkonsulatet har till Göteborgs stad lämnat in en ansökan om att få bygga bort den fina entrén till Delsjön via Stora Torp. Ängen och ädellövskogen ska bebyggas och stängslas in. Om ansvariga politiker vill Göteborg och våra kinesiska relationer väl, skulle ett tydligt svar kommit med vändande post: ”Tack för Er ansökan om att erhålla markanvisning. Valt område är och ska vara naturområde och är inte aktuellt för bebyggelse. Välkomna in med ny ansökan på annan plats.”

Men i stället går stadens politiker vidare med förslaget och driver upp det för beslut i Fastighetsnämnden nu på måndag, alldeles före jul. Ingen vacker julklapp till de 80 barnen på det nyinvigda bostadsområdets förskola. Eller för alla de barn som går på föräldrakooperativet Småfröna. Miljön, kulturen, barnens stora utflyktsmål och äganderätten kastas överbord. Och likabehandlingen. Och ett jämlikt Göteborg. Och hästarna. Allt det härliga och viktiga som gör vårt vackra Göteborg attraktivt skall nu raseras. Allt för att blidka en ansökan som aldrig borde skickats in.

Stora torp vid Delsjön

Stora torp vid Delsjön

Får inte stängslas in
I förslaget står det som är brukligt vid konsulat: Verksamheten behöver avgränsas från omgivande markområden. Höga murar och stängsel med andra ord. Barnens gröna ytor, där förskolor och skolor har avslutningar, brännboll och lek i stadsnära vacker natur skall bort. Upp med stängsel. Större okunskap och historielöshet får man leta efter – i gällande detaljplan för Stora Torp står det till och med inskrivet, att området inte får stängslas in. Området fullständigt sjuder av friluftsliv sommartid.

Så vad sysslar våra politiker med? Vad gör Alliansens företrädare i fastighetsnämnden och BRG? Eftersom förslaget är med på listan nu på måndag och det inte hörts något i media från ansvariga politiker om detta, finns ju anledning till att tro att Alliansen stödjer förslaget. Och tänkt släppa igenom det genom att stödja socialdemokraterna. Varför har det ens öppnats upp för ett beslut?

Alla de som nu flyttat in i det nya bostadsområdet, har köpt sina lägenheter där närheten till grönområdet bakom, var en starkt tilltalande och prishöjande faktor. Hur kan man från stadens sida ens få för sig att lura sina egna medborgare, för att bygga ett konsulat?

En björntjänst
Vi är många som stödjer Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Från Demokraternas sida har vi dessutom föreslagit att knyta ihop Lindholmen Science Park med Lundby genom ett nytt mot över Lundbyleden, för att ge underlag för ännu mer av investeringar och fler företag.

Men att blanda ihop detta med kinesiska statens önskemål om en tomt för att bygga ett nytt konsulat, känns långsökt. Och en olämpligare tomt är svårt att hitta.

Hade någon tjänsteman i kommunen förstått hur man bygger relationer, hade de naturligtvis i lugn och ro avrått från ansökan och förklarat för kineserna hur allvarligt motstånd förslaget skulle få. Och förstått att det vore att göra de kinesiska relationerna en björntjänst, att ens utsätta dem för de påhopp de nu kommer få. Och långa överklagandeprocesser, där barn och natur ställs mot stängsel och betong.
Gissa vem som vinner?

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande Demokraterna i Göteborg

Veronica Öjeskär (DEM)
projektledare, ledamot Demokraterna i Göteborg

Thomas Hedberg (DEM)
vd Cellmark, ledamot Demokraterna i Göteborg

Mariette Risberg (DEM)
sjuksköterska, ledamot Demokraterna i Göteborg

Lasse Lindberg (DEM)
programledare, medlem Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln på GP.SE >>


Tillägg 2017-12-20
Den 20 december skickade Demokraterna in följande motion till kommunfullmäktige:

Motion om att utöka naturreservatet Delsjöområdet

Viljan från miljökunniga att utöka skyddet för Delsjöområdet har pågått länge. Senast var det Länsstyrelsens förslag för drygt tio år sedan om att utöka naturreservatet i Delsjön. Trots att stor hänsyn togs till befintlig och möjlig ny friluftsverksamhet med tillhörande bebyggelse, avslogs förslaget. Kommunstyrelsen ansåg att skyddet istället kunde stärkas med kommunala instrument t ex detaljplan, översiktsplan, kommunalt reservat och/eller områdesbestämmelser.
Nu blev det inte bara nej till utökat statligt skydd. Något utökat kommunalt skydd syns ännu inte till. Tvärtom utsätts ett av stadens finaste naturområden för ett ständigt naggande i kanten. Senast var försöket med att inhägna och bebygga Stora Torp. Men trycket är hårt från alla tre kommunerna som gränsar in i Delsjöområdet att exploatera ytterligare. Det är nu dags att säkra gränserna för att ge ett utökat skydd av de grön- och naturområden som omger naturreservatet.
Göteborgs stad behöver därför ta initiativ till att snarast utöka det statliga naturreservatet och ge erforderligt skydd till framtida generationer. Det är viktigt att staden representeras av hög kompetens och förståelse för områdets stora miljö- och friluftsvärden, varför park- och naturförvaltningen bör vara stadens samordnare i framdrift av ett utökat skydd. Gärna i samarbete med viktiga miljögrupper, t.ex. Naturskyddsföreningen och föreningen Trädplan Göteborg.

Förslag till beslut i Kommunfullmäktige:
Att återuppta arbetet med Länsstyrelsen i Västra Götalands tidigare förslag (2007) till utökning av det befintliga naturreservatet i Delsjöområdet.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att leda och samordna stadens arbete, tillsammans med Partille och Härryda kommun, för ett utökat skydd av Delsjöns naturskyddsområden samt grön- och naturområden.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att återkomma med förslag till budget och tidsplan för arbetet.

På GP debatt – Rea inte ut Rannebergen – låt de boende ta över

ARTIKEL I GP 2017-12-07

Att sälja ut hyresgästernas och stadens tillgångar till reapris, som i Rannebergen, ökar inte jämlikheten i Göteborg, tvärtom, skriver kommunalråd Martin Wannholt, Demokraterna i Göteborg.

Göteborg behöver bygga fler bostäder. Många bostäder. För detta krävs fler byggbara detaljplaner och att staden inte försenar bostadsbyggandet genom bristande planering. För att klara bostadsmålet och stoppa nettoutflyttningen av barnfamiljer från Göteborg, behöver också småhusbebyggelsen släppas fram. I Angered och Nordost byggs nu 1 500 bostäder i olika faser. Vi var flera som kämpade för detta i fastighetsnämnden förra mandatperioden, frukten ser vi nu. Tyvärr är flera områden av polisen bedömda som särskilt utsatta. Lövgärdet är ett av Göteborgs sju särskilt utsatta områden, där våldskapitalet innehavs av kriminella krafter.

GP debatt 171207

GP debatt  2017-12-07, Martin Wannholt (DEM), kommunalråd, ordförande Demokraterna i Göteborg Bild: Adam Ihse från GP

Göteborgs stads kommunfullmäktige har tidigare beslutat att ge Förvaltnings AB Framtiden i uppdrag att öka sin byggtakt till 1 400 lägenheter per år, för att staden ska dra sitt strå till stacken. Bolaget har denna mandatperiod försetts med markanvisningar motsvarande drygt 5 000 möjliga lägenheter. Byggandet går dock långsamt. Och det är dyrt. Bolaget hävdar att de behöver göra monstruösa hyreshöjningar (3,5 procent) och dessutom kräva aktieägartillskott för att klara en ökad byggtakt.

Frågan som hyresgäster i allmännyttan, skattebetalare i Göteborg och vi förtroendevalda bör ställa oss är; om Förvaltnings AB Framtiden och dess kommunala byggherrebolag inte kan bygga bostäder utan att ta andras pengar, är de då en lämplig aktör? Eller är det snarare en komplettering av styrelsen, med professionella styrelseledamöter, som behövs?

En oren och hafsig affär
Lämpligheten kan också ifrågasättas när det dansar in en oren, hafsigt hopklistrad socialdemokratisk bytesaffär på kommunfullmäktiges bord. Tre politiska farbröder (herr röd, herr blå och herr grön) i AB Framtidens presidium, utan erfarenhet av komplicerade fastighetsaffärer, skall göra affär med ett framgångsrikt börsnoterat fastighetsbolag, Victoria Park. Affären skulle bestå i att kommunen får köpa byggrätter i Lövgärdet, om Victoria Park får köpa 289 lägenheter från allmännyttan. Och vad blir resultatet? Jo, fina lägenheter i vackra Rannebergen ska nu reas ut för 571 000 kronor styck, inklusive parkering och mark. Detta utan att hyresgästerna till samma ”marknadspris” får möjligheten att bilda förening och att direkt sänka sina boendekostnader vid ett övertagande till denna låga prisnivå. Med ett pris på 8 850 kronor per kvadratmeter för lägenheterna, är detta nog all-time-low i närtid.

Enkelt uttryckt kan man säga att köparen betalar för marken, plan- och anslutningskostnader, byggherrekostnad samt kostnader för gata och parkering. Sedan får köparen större delen av fastigheterna gratis. Nästan som att stjäla godis från ett barn. Samma bolag köpte nyligen större lägenheter i Bergsjön (samma ålder/renoveringsskick) för 12 500 kronor per kvadratmeter. Med hänsyn till storlek och läge borde ju lägenheterna i Rannebergen ligga 30 procent över detta pris, inte som nu, 30 procent under.

Men byggrätterna i Lövgärdet, säger vän av ordning, där gör väl ändå AB Framtiden en bra affär? Nej. För att få bygga hyresrätter i Lövgärdet är det ingen på marknaden i dag som är villig att betala över 1 000 kronor kvadraten för en byggrätt. Inte heller byggrätt för bostadsrätter betingar något större värde i Lövgärdet, eftersom möjligt försäljningspris ligger på en relativt låg nivå.

Lägger en död hand över området
Hela skälet till affären är dessutom felaktig. Det går naturligtvis att förverkliga byggrätterna i Lövgärdet utan desperata bytesaffärer. Antingen bygger de som innehar byggrätterna eller så säljs de till högstbjudande till någon som vill bygga. Att lägga en död hand över befintliga byggrätter i en växande stad med enorm bostadskö, trångboddhet och social utsatthet, finns inte på kartan. Det vore ett strategiskt självmål, som jag vet att inte någon långsiktig bostadsaktör som vill växa i Göteborg skulle göra.

Vi är många i kommunfullmäktige som i kväll yrkar avslag på denna orena fastighetsaffär. Men jag har också skickat in ett yrkande om återremiss, där berörda kommunala styrelser får chansen att göra rätt i stället – omförhandla affären beträffande byggrätterna i Lövgärdet utan koppling till lägenheter i Rannebergen. Och att bjuda in berörda hyresgäster till dialogmöte.

Hjälp att ta över bostäderna
Göteborg är en ojämlik och starkt segregerad stad. Med dagens bostadspriser är de flesta med lägre inkomster tvingade att bo hela livet i hyresrätt eller flytta långt utanför Göteborg. Hyresrätten är alltid dyrare än eget ägande och värdeutvecklingen går till fastighetsägaren i stället för den enskilda människan. Tänk om stadens politiker, oavsett vänster eller höger, kunde se värdet för stadens utveckling och stabilitet, om vi aktivt hjälper våra hyresgäster att ta över sina bostäder. Även en förtidspensionär med låg inkomst och svårighet att få lån, skulle kunna vara med. Detta genom att tillåta variation för hur mycket av en skuld som läggs hos den enskilde respektive hos föreningen. Den sänkta boendekostnaden kan läggas in som amortering i föreningen och alla boende är med på värdeutvecklingen. HSB har varit föregångare med att testa detta.

Att sälja ut hyresgästernas och stadens tillgångar till reapris ökar inte jämlikheten, tvärtom. Framgångsreceptet för ökad jämlikhet i våra förorter heter svensk grundlag, trygghet, arbete, bostad och utbildning. Men radarparet Lars Johansson (S) och Ann-Sofie Hermansson (S) tar i stället den socialdemokratiska reabilen ut till Rannebergen. Tyvärr väljer alliansen att tyst och stilla åka med i bak- sätet. Vi känner igen det från ett annat tilltänkt större projekt i vår stad.

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd
ordförande Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

Yrkande för ansvar och fortsatt stöd för Observatoriet

Med anledning av Adam Cwejmans ledare i GP 2017-11-12 skriver Martin Wannholt följande:

Mycket bra av Adam Cwejman som vanligt. Jag har talat med flera företrädare för observatoriet under hösten. Göteborg behöver bevara och utveckla Slottsskogsobservatoriet, inte avveckla. Har nu skickat in vårt yrkande för ansvar och fortsatt stöd till observatoriet.

Observatoriet Göteborg

Läs hela Adam Cwejmans ledare i GP här >>

Martin Wannholt – Yrkande nytt ärende​​Kommunstyrelsen 2017-11-22

Långsiktigt stöd för Slottsskogsobservatoriet – mer naturvetenskap i Göteborgs Stad
Göteborgs barnvänliga folkobservatorium i Slottsskogen har tyvärr hamnat mellan stolarna vad gäller huvudman för ekonomiskt stöd. Vare sig regionen eller staden har uttalat att de tar ansvar. Utan ett mindre ekonomiskt bidrag till föreningen blir det omöjligt att fortsätta med verksamheten – att låta stadens barn- och ungdomar få lära sig mer om naturvetenskap och stjärnhimlens alla gåtor.
Göteborgs Stad behöver stärka sin naturvetenskapliga profil. Att aktivt stödja det fina arbetet på Slottsskogsobservatoriet är en viktig pusselbit i detta arbete. Ett årligt ekonomiskt stöd till folkobservatoriet läggs lämpligen under miljö- och klimatnämnden, med motsvarande budgetjustering. För att säkerställa verksamheten och ge stadens skolor fortsatt tillgång till observatoriet, behövs en ekonomisk delfinansiering om ca 750 000 kronor 2018 och framåt.
Eftersom kommunstyrelsen och snart kommunfullmäktige beslutat att lägga ned Vårt Göteborg i tryckt form, uppstår en möjlighet att använda del av dessa inbesparade medel för att stödja observatoriet redan under 2018.

Förslag till beslut:
I kommunstyrelsen:
Att Göteborgs Stad tar ansvar stödjer Slottsskogsobservatoriet och att miljö- och klimatnämnden utreds som ansvarig nämnd.
Att för stödet 2018 använda del av medel som blir tillgängliga genom att Vårt Göteborg i tryckt form läggs ned.
Att stadsledningskontoret stödjer föreningen med 750 000 kronor under 2018.
Att stadsledningskontoret inarbetar beloppet med justeringar i budgetunderlaget för 2019 och framåt.

 

Medlemmar kallas till extra årsmöte 25 november

Den 9 november skickades en kallelse till extra årsmöte ut till alla medlemmar.

Mötet som beslutades på det ordinarie årsmötet 18 maj har följande syfte:

  • Anta reviderade stadgar
  • Fastställa nomineringsprocessen
  • Presentera vår politik

Tid: Lördag 25 november 2017, kl. 10:00
Plats: Folkets hus, Järntorget 
Sal: Kongressalen

Anmäl deltagande senast 20 november via länken i inbjudan. 
  • Har du som medlem inte fått någon inbjudan? Kontrollera först er SPAM-korg/papperskorg innan ni kontaktar oss på info@demokraterna.se.
  • Vill du bli medlem och delta på det extra årsmötet?
    • Registrera er enkelt som medlem här >>
    • Maila info@demokraterna.se och anmäl er till årsmötet
    • Notera att du som ny medlem inte har rösträtt på årsmötet

Välkomna, vi ses den 25 november!

På GP debatt – Svartkontrakten frodas i det rödgrönas Göteborg

ARTIKEL I GP 2017-10-18

Den rödgröna minoriteten vill utreda hur man ska motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Samma politiker och tjänstemän säger samtidigt nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner, skriver Martin Wannholt och Ulf Boström, Demokraterna i Göteborg.

Bostadsbristen håller tyvärr i sig i vår stad. Eller som det uttrycks i stadens senaste uppföljningsrapport; Bostadsmålet bedöms till: Ingen måluppfyllelse, trots många insatser. Internbråk mellan Göteborgs kommunala förvaltningar och kommunala bolag sker öppet i media. Trafikkontorets ledning lägger alla kraft på att planera ett tilltänkt byggande av en meningslös tågtunnel, men klarar inte av att bygga kommunal infrastruktur för att öka bostadsproduktionen. Tids- och pengaslöseriet med de tusen tillfälliga bostäderna i dyra moduler har efter kontakt med verkligheten stoppats (utom 57 stycken kommunala som, om de inte också stoppas, kommer vinna pris som Sveriges dyraste bostäder). Utflyttningen av dubbelarbetande barnfamiljer fortsätter. Ojämliken i staden har fortsatt öka under mer än ett kvarts sekel.

gp debatt 171018

Martin Wannholt och Ulf Boström i GP debatt 20171018

Det rödgröna minoritetsstyret klarar inte av uppgiften att öka bostadsproduktionen. Samtidigt och som en följd av detta skenar stadens kostnader för socialt boende: från 615 miljoner kronor 2014 till 819 miljoner 2016. I år lär stadens kostnader för socialt boende passera en miljard kronor.

Samtidigt ökar bostadsproblemen, främst i våra särskilt utsatta områden där demokratin och tryggheten redan är satt på undantag. Många skötsamma människor som vill komma in i vårt samhälle, fastnar hos kriminella uthyrare på en starkt begränsad bostadsmarknad. Ockerhyror och ”förmedlingsavgifter” försvårar integrationen, många hamnar i stället i skuldfällan. Den utbredda trångboddheten försvåras ytterligare, främst för barn och ungdomar. Otillåten andrahandsuthyrning, handel med hyreskontrakt och bedrägerier är vardagsmat, speciellt i våra särskilt utsatta områden. Att lära sig trixa med ekonomiskt bistånd har för en del blivit en accepterad livsstil. Tilliten till det offentliga och myndigheter försvinner.

Störningsjouren framgångsrik

I Göteborg arbetar bland annat Störningsjouren med dessa frågor. Bara under de senaste två åren har de lyckats få loss nästan 400 lägenheter som hyrts ut olagligt. Störningsjourens arbete är framgångsrikt och kan fortsätta utvecklas. Stadens, polisens med fleras stöd härtill kan utökas och kompletteras.

Den rödgröna minoriteten har nu lagt ett yrkande i kommunstyrelsen om att låta stadsledningskontoret utreda och ta fram åtgärder för att motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Problemet är att stadens rödgröna politiker och ledande tjänstemän säger nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner. Att då starta en ny utredning när det mesta kokar ned till att komplettera stadens riktlinjer och införa tydliga rutiner, hjälper inte utsatta människor här och nu. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt genom kostsamma utredningar. Den rödgröna majoriteten i Södertälje kommun har infört tydliga riktlinjer för ekonomiskt bistånd för boendekostnader, hem-besök samt väl utarbetade och fungerande skriftliga rutiner för hembesök.

Kontrolleras ordentligt

När en person begär ekonomiskt bistånd för hyra vid ett andrahandskontrakt i exempelvis Södertälje, kontrolleras detta genom att begära in förstahandskontraktet, andrahandskontraktet och hyresvärdens godkännande av andrahandskontraktet. Kommer inte dessa dokument in, så avslås ansökan. Det krävs också medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd och att hyrans rimlighet kan säkerställas. Ges inte medgivande kan ansökan inte behandlas vilket också resulterar i avslag. Hembesök genomförs alltid. Även Migrationsverket och Försäkringskassan kräver intyg vid andrahandskontrakt för utbetalning av bostadsbidrag. I Göteborg däremot vill den rödgröna politiken inte se någon kontroll huruvida kontraktet är äkta och godkänt av hyresvärden. Inget medgivande krävs och inga hembesök genomförs.

Drabbar de mest utsatta

När det gäller inneboendekontrakt har Södertälje på motsvarande sätt tydliga riktlinjer och rutiner för att demokratiskt och pragmatiskt kontrollera inneboendekontrakt; genom hembesök, mantalsskrivningen och medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd. I Göteborg genomförs tyvärr inte detta. Det drabbar de som redan har minst tillgång till trygghet, bostad, utbildning och arbete. De som är hänvisade till en av Göteborgs stad dåligt kontrollerad marknad av svarta och illegala kontrakt.

Forskning visar att alla vinner på en mer jämlik stad. Stadens undfallenhet vad gäller att kontrollera försörjningsstöd bidrar tyvärr inte till att öka jämlikheten. Vi har därför i kommunstyrelsen för Demokraternas räkning föreslagit att avslå yrkandet om ännu en tidsödande och kostsam utredning. I stället föreslår vi att skyndsamt komplettera Göteborgs stads riklinjer och rutiner i enlighet med Södertäljes mer humana och framgångsrika modell.

Martin Wannholt (DEM)

kommunalråd

Ulf Boström (DEM)

integrationspolis

Länk till artikeln i GP >>

Ulf Boström, integrationspolis och ledamot i Demokraterna

Se Ulf Boström, integrationspolis och styrelseledamot i Demokraterna intervjuas av DGS TV (Det Goda Samhället).

Han förklarar vad som behövs för att återinföra demokratin i våra särskilt utsatta områden. Och hur vi ska börja bygga ihop vårt Göteborg igen.


Detta är ihopklippta delar av Demokraterna.
Hela filmen finns på Youtube och heter “Polisen och Integrationen”

Tack till DGS TV för att vi med deras tillstånd har fått använda delar av deras film.
https://detgodasamhallet.com/

Demokraterna demonstrerar mot Västlänken 9 september

Sveriges grundlag, regeringsformen: All offentlig makt i Sverige utgår från folket…
Då får vi visa det på lördag i demonstrationen och genom vårt stöd till Skona Göteborg!

Demokraterna stödjer demonstrationen mot Västlänken som arrangeras av Västsvenska Folkinitiativet 9 september. Samling på Gustav Adolfs torg kl. 12, där tåget går till Götaplatsen.

Det går fortfarande att stoppa Västlänken! Visa det genom att ta med dig familj, vänner och alla du känner. Politiska budskap är inte tillåtna i demonstrationen som är helt opolitisk, men Martin Wannholt och styrelsen kommer delta i tåget och uppmanar alla medlemmar att göra samma sak.

Låt oss bli många och visa de styrande och hela Göteborg att vi inte vill ha en meningslös pendeltågtunnel i stan utan nytta för oss Göteborgare. En kostsam historia som kommer ödelägga företagande, parker, kulturminnen och innerstad under många år framöver. Kanske för alltid!

För mer information se www.folkinitiativet.se

Vi ses den 9 september!

Hälsningar
Styrelsen
Demokraterna i Göteborg

På GP debatt – Västlänkens klimatskuld kan aldrig kompenseras

ARTIKEL I GP 2017-09-05

Trafikverkets klimatkalkyl för Västlänken går inte ihop. Koldioxidutsläppen vid anläggandet av tågtunneln kommer aldrig att kunna kompenseras i driftskedet, skriver Peter Danielsson, Föreningen Nej till Västlänken och Martin Wannholt, Demokraterna i Göteborg.

GP debatt 170905

Peter Danielsson och Martin Wannholt om Västlänkens klimatskuld i GP debatt 170905.

Trafikverket, regeringen och många av Göteborgs politiker anser att Västlänken är en bra investering för att minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Efter att frågan om utsläpp av koldioxid från anläggandet av Västlänken uppmärksammats, har Trafikverket angett att koldioxidsutsläppen uppgår till i storleksordningen 300 000 ton. Dessa utsläpp ska enligt Trafikverket återvinnas genom minskade utsläpp under 15 års drift av Västlänken genom minskad bil- och lastbilstrafik.

I det underlag som Trafikverket ingav 2012 till regeringen när man prövade tillåtligheten för Västlänken (att man får bygga järnvägstunneln) påstods att utsläppen av koldioxid skulle minska med 40 000 ton per år. Detta enbart genom minskad biltrafik då fler bilister skulle börja pendla med tåg.

Bara en tiondel som utlovats

Trafikverket genomförde bara ett år senare en simulering för att beräkna överflyttat resande från bil, buss och flyg till tåg. Denna simulering bygger på att kapaciteten att köra fler tåg ökar med Västlänken. Resultatet anger att utsläppsreduktionen från överflyttad persontrafik blir 4 000 ton per år, det vill säga endast en tiondel av vad som tidigare utlovats.

En besvärande omständighet är att den tillkommande kapaciteten för fler persontåg som Västlänken påstås medföra, redan i dag kan klaras med den befintliga centralstationen. Det blir därför ingen ökad turtäthet till följd av Västlänken och därmed inte heller någon mätbar överflyttning till tåg från andra trafikslag.

Bortser från teknikutvecklingen

Trafikverket har i sin kalkyl lagt in att det skulle vara oförändrade utsläpp per bil under 60 år framåt. Antagandet att teknikutvecklingen av fordon upphör efter år 2030 och att vi då skulle gå in i en fas med 60 år helt utan teknikutveckling, förefaller främmande. Givetvis kommer en omfattande teknikutveckling för att minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp att ske genom ökade lag- och konsumentkrav även efter år 2030.

Trafikverket är inte konsekventa i sina beräkningar. När Förbifart Stockholm fick tillåtlighet antog man att utsläppen från vägtrafiken skulle minska med cirka 80 procent under 15 år, från år 2020 till 2035. Dessa uppgifter var något som regeringen vid prövningen av Förbifart Stockholm framförde som en anledning till att tillåtlighet skulle ges. Regeringen lyfte dessutom fram att målsättningen var att vägtrafiken skall vara koldioxidneutral redan 2030 och Sverige som helhet år 2050.

En glädjekalkyl

Vi ifrågasätter varför Trafikverket och även regeringen anser att vägtrafiken inte skulle minska sina utsläpp vid prövningen av Västlänken. Rimligen skall likvärdiga förhållanden gälla alla prövningar av infrastrukturprojekt. Västlänken blir därmed en glädjekalkyl även när det gäller klimatutsläpp. Men Västlänken skall trumfas igenom till varje pris oberoende av hur mycket felaktiga fakta som måste åberopas till dess försvar.

Eftersom Västlänken inte leder till något minskat bilåkande, försöker Trafikverket i stället räkna hem klimatkalkylen genom färre lastbilstransporter genom överföring av mer gods till tåg. När det gäller minskade utsläpp från godstrafik så är argumentet att godstrafik på lastbil kan flyttas över till godståg genom att kapacitet frigörs i Gårdatunneln, då pendel- och regiontåg kommer att gå i Västlänken.

Begränsad kapacitet söderut

Trafikverkets argument bygger på att ytterligare sju godståg per dygn kan trafikera Gårdatunneln när Västlänken är färdigställd. Men detta kan ske redan i dag. Det finns till och med ledig kapacitet under maxtimmarna när flest tåg passerar Gårdatunneln. Den begränsande faktorn är i stället spåren söder om Göteborg som har mycket begränsad kapacitet att hantera fler tåg, ett förhållande som Västlänken inte förbättrar. Därmed ger Västlänken inte heller några klimateffekter från överföring av godstrafik.

I klimatkalkylen för Västlänken ingår inte heller de koldioxidutsläpp som uppkommer från den ökade trängseln i trafiken som byggnationen skulle ge upphov till. Det trafikkaos som ombyggnaden av Åkareplatsen medfört (till en tillfällig bussterminal) är en liten västanfläkt i förhållande till vad som väntar om Västlänken skulle byggas.

Västlänken ger sammanfattningsvis ett nettotillskott av koldioxid på i princip hela mängden, 300 000 ton, från anläggandet som aldrig kan kompenseras i driftskedet. Skall tunneln dessutom göras någorlunda tät mot inläckage av grundvatten, tillkommer ytterligare minst 100 000 ton utsläpp, enligt Trafikverket.

Den klimatnytta som de minskade koldioxidutsläppen skulle ha medfört, har värderats till cirka 750 miljoner kronor i den samhällsekonomiska kalkylen. De är nu utraderade. I realiteten uppkommer i stället en klimatkostnad på cirka 250 miljoner kronor från anläggandet av Västlänken. Nyttokalkylen försämras då med en miljard kronor från en redan besvärande låg nivå.

Ökar klimatutsläppen

Regeringen har i beslutet att ge tillåtlighet till Västlänken satt som villkor att Trafikverket skall redovisa utsläppen av koldioxid och hur dessa skall minska. Det är mark- och miljödomstolen som skall tolka att detta villkor kan uppfyllas. I ljuset av att utsläppen av koldioxid kommer att öka betydligt blir det svårt för domstolen att ge tillstånd till Västlänken. Vi ställer oss frågan varför ansvariga myndigheter och politiker fortsatt vill investera 20 miljarder kronor i ett projekt som så uppenbart ökar klimatutsläppen.

Peter Danielsson
Föreningen Nej till Västlänken

Martin Wannholt
Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

Replik 20170910, Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig Västlänken Trafikverket >>

Slutreplik 20170920, Varför hemlighålls Västlänkens miljöberäkningar? >>