Gräv där du står, Lars Holmin (M) – svar på debattartikel

Detta är en replik på debattartikel i GP av Lars Holmin och Jörgen Warborn (M), ej publicerad i GP.

Lars Holmin (M) skriver i GP att vi måste rensa upp i den byråkratiska snårskogen och minska byråkratin för företag, vilket naturligtvis är välkommet. Tyvärr saknas trovärdighet i artikeln, eftersom M tillsammans med övriga partier i Västra Götalandsregionen har enats om att ta byråkratin inom sjukvården till nya höjder. Sjukvården kommer fortsatt styras av fler än 700 politiker som till stora delar är noviser inom både sjukvård och ledning, vilket skapar ett byråkratiskt kaos, skriver Demokraternas sjukvårdsgrupp.

Demokraterna var det enda parti som gick till val på att minska den politiska organisationen inom den regionala sjukvården. Professionen vet varför sjukvården inte fungerar och varför patienter inte behandlas i tid. De vet också varför personalen vantrivs och varför de lämnar den offentliga sjukvården. De vet varför det inte hjälper när politisk styrning fördelar mer pengar och att dessa försvinner på vägen till patienterna. De vet att politiker ger uppdrag till sjukhusen att utföra sjukvård och samtidigt sätter sig i sjukhusstyrelserna men sällan tar ansvar när det som deras politiska kollegor beställt inte kan levereras.

Alla partier i Regionfullmäktige vet också hur det ligger till. De har nämligen blivit upplysta om varför sjukvården inte fungerar, via rapporter från regionens revisorer och konsulter, av fackliga organisationer, av sjukvårdspersonal via media, och genom forskning från olika högskolor. Samtliga rapporter visar att organisationen behöver bli enklare och mindre med kortare beslutsvägar. Politikerna vill dock ha kvar sina uppdrag och saknar därför incitament att minska den gigantiska överadministrationen. Även om kostnaden för dessa politiker ”bara” är ca 350 mkr/år, behöver vi även ta höjd för alla kortsiktiga, felaktiga beslut, samt en växande mängd administratörer som skriver underlag så att politikerna med sin begränsade kunskap ska kunna fatta beslut. Vi skulle aldrig komma på tanken att låta politiker detaljstyra försvaret eller polisen, eller för den delen det privata näringslivet, så varför ska de då detaljstyra sjukvården?

Vad är då Demokraternas förslag till lösning? Vi vill ta efter Danmark, som klarar sig med en tiondel av de politiska uppdrag vi har. Vi vill minska antalet ledamöter i regionfullmäktige, minska antalet nämnder och lägga ner de politiska sjukhusstyrelserna. Ge de som har kunskapen möjlighet att organisera vården och ställ samtidigt politiska krav på rapportering avseende effektivitet, kvalitet, och trivsel hos personalen.

Det kan ju vara så att Lars Holmin (M) menar allvar att ta en fight mot byråkratin, men snälla – börja då att gräva där du står, som vice ordförande i Västra Götalandsregionen.

Thomas Hedberg, entreprenör, styrelseordförande (D)
Alexander Lisinski, AT-läkare, sjukvårdsgruppen (D)
Mariette Höij Risberg, sjuksköterska, sjukvårdsgruppen (D)
Martin Wannholt, partiledare (D)

Unga på HVB-hem ska inte lida för regeringens misstag

Regeringens beslut att inte bygga ungdomsfängelser resulterar i kö på låsta Sis-anstalter. När nu kommunen tvingas placera ungdomar med Sis-beslut på HVB-hem är det ett stort bakslag, skriver bland andra Mariette Höij Risberg och Jessica Blixt (D).

Per Holm, Mariette Höij Risberg och Jessica Blixt (D)

Per Holm, Mariette Höij Risberg och Jessica Blixt (D), skriver på GP debatt om köerna på låsta SIS-anstalter till följd av regeringens beslut.

På HVB-hem bor barn och ungdomar som av någon anledning inte kan bo hos sina föräldrar eller annan vårdnadshavare. De allra yngsta barnen placeras oftast i familjehem. Det har uppmärksammats missförhållanden på ett flertal av HVB-hemmen, såsom missbruk, misshandel, mobbning och upplevelser från de placerade – att de inte blir behandlade med respekt.

Vid placeringar av barn- och ungdomar har det saknats ordentliga uppföljningar och mätbara resultat om huruvida placering på HVB ger den vård och det stöd som de unga behöver.
Demokraterna har sedan länge drivit frågan om att säkerställa kvalitén på stadens HVB-hem genom individuella uppföljningar och mätbara resultat ur ett individperspektiv. Barnen och ungdomarna ska själva besvara regelbundna enkäter, hur de upplever sin tillvaro och om de får det stöd som behövs.Äntligen har vi fått de andra partierna att lyssna och individuella uppföljningar på HVB-hemmen ska nu börja under hösten 2022. Det finns fortfarande inte några specifika krav på de som driver familjehem. Vi har nu, med hjälp av andra partier, fått igenom att villkoren för familjehem ska förbättras med krav på kompetensutveckling och uppföljning för de barn som bor där. Vi kommer fortsatt att arbeta för att säkerställa att de samhällsinsatser som ges till barn och unga ger förväntat utfall och resultat ur ett individperspektiv.

Ungdomar med psykosociala problem och som är en fara för sig själva och/eller andra placeras på låst Sis-anstalt (Statens institutionsstyrelse). Regeringens beslut att inte bygga ungdomsfängelser resulterar i att kriminellt dömda ungdomar också placeras på Sis, vilket ökar risken för att de med psykiatrisk och psykosocial problematik också hamnar i kriminalitet. Detta innebär att det nu är kö på våra Sis-anstalter trots att det är olagligt, säger Jesper Lindberg, pressekreterare vid Sis.

Varje barn ska kunna känna sig trygg i sitt hem, i skolan och på fritiden. Vi har kommit en bit på väg med att förbättra vården på HVB genom regelbundna uppföljningar, men att vi den senaste tiden tvingats placera ungdomar med SiS-beslut på våra HVB är ett stort bakslag.

I arbetet med att skapa en säker och trygg stad måste barnen alltid stå i fokus. När barnen får sina behov tillgodosedda ökar chansen för att de går ut skolan med godkända betyg och blir trygga individer som i lägre utsträckning hamnar i utanförskap och kriminalitet.

Regeringen behöver snabbt komma med en lösning för fler platser på låst anstalt för att skydda våra barn- och unga på HVB. Nästa regering behöver ändra lagen, så att adoption kan övervägas när barn vistas i ett lämpligt familjehem. Vi behöver säkerställa ett samhälle där vi fokuserar på barnens bästa.

Per Holm (D)
ledamot socialnämnd Centrum
Mariette Höij Risberg
ledamot socialnämnd Centrum
Jessica Blixt (D)
kommunalråd

Vem bär ansvaret för krisen inom förlossningsvården?

Miljöpartiet inser inte sitt egna ansvar när de önskar avskeda sjukhusdirektören skriver Demokraternas Mariette Höij-Risberg, Alexander Lisinski, Ulla Nathorst Westfeldt och Thomas Hedberg.

Mariette Höij Risberg, Alexander Lisinski, Ulla Nathorst Westfeldt och Thomas Hedberg (D).

Mariette Höij Risberg, Alexander Lisinski, Ulla Nathorst Westfeldt och Thomas Hedberg (D).

I onsdagens ”fria ord” kunde vi läsa att Madeleine Jonsson och Tanja Siladji Dahne från Miljöpartiet vill avsätta sjukhusdirektören för Sahlgrenska då förlossningsverksamheten inte fungerar. Det finns tydliga problem inom ledning och styrning men kanske inte bara på det viset som Madeleine och Tanja beskriver det.

Det är politiker från grönblå samverkan i Sahlgrenskas styrelse som är högst ansvariga för att sjukhuset levererar vård i enlighet med vad andra politiker beställt för oss invånare. Politiker som beställt sjukvård kanske istället skulle överväga att ta bort sina kollegor i de sjukhusstyrelser som inte levererar den vård som har beställts. Att politiker behöver be regiondirektören om att avskeda sjukhusdirektören är kanske ytterligare ett bevis på att organisationen inte fungerar som den ska. Även sjukhusdirektörens roll i sig verkar oklar, när de faktiskt ansvariga för att beställa en tillräcklig ”mängd” vård nu skyller ifrån sig. Utan att ta ställning i frågan om sjukhusdirektörens lämplighet konstaterar vi att Miljöpartiet underkänner vad de själva presterat under mandatperioden.

Demokraterna kommer att riva upp beslutet om den politiska organisationen i Västra Götaland, om vi får tillräckligt stort stöd i regionvalet i september. Vi vill att antalet politiska uppdrag minskar med ca 250 st, bland annat genom att sjukvårdens politiska utförarstyrelser läggs ner och ersätts av sjukhusens styrelser, vilka professionaliseras och själva får tillsätta sjukhusdirektör. Med en sådan organisation, där de med kunskap får forma vården, får också direktören det ansvar som Miljöpartiet önskar utkräva. Organisationen som enhälligt röstats igenom av samtliga partier utom Demokraterna med över 700 politiska uppdrag är en oförändrad sjukvårdsstyrningskoloss som ingen vill ha utom just politikerna. Låt vården organisera sig under minimal politisk inblandning. Det är Demokraternas sakpolitik.

Mariette Höij Risberg
leg. sjuksköterska nr 1 i Regionvalet för Demokraterna

Alexander Lisinski
AT-läkare, nr 2 i Regionvalet för Demokraterna

Ulla Nathorst-Westfelt
leg. läkare, nr 3 i Regionvalet för Demokraterna

Thomas Hedberg
entreprenör, ledamot i Regionfullmäktige för Demokraterna

Ge möjlighet för återhämtning för personal inom äldreomsorgen

Det saknas flera hundra undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i sommar. Flera anställda har valt att dela upp sin sammanhängande semester, för att lösa bemanningssituationen eller att arbeta extra under sin semester, vilket innebär att man inte får den återhämtning som behövs. Vårdpersonal som väljer att flytta sin semester ska kompenseras ekonomiskt. Detta skriver Lisbeth Sundén Andersson och Mariette Höij Risberg, från Demokraterna.

Det fattas flera hundra undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i sommar. Sommarbemanningen behöver säkras för att undvika en situation där det kommer vara akut brist på personal. För att lösa bemanningssituationen har mycket personal denna sommar accepterat delad semesterperiod trots att semesterlagen säger att man har rätt till 4 veckor sammanhållen semester under juni – augusti. Att känna att man behöver anpassa eller dela upp sin sammanhängande semester för att lösa bemanningssituationen på arbetsplatsen är inte en hållbar lösning.

Under tidigare sommarperioder har personal inom äldreomsorgen arbetat kvalificerad övertid vilket inte heller är inte någon hållbar lösning, då personalen inte får den återhämtning som behövs. Kvalificerad övertid dränerar dessutom ekonomin för äldreomsorgen för staden och vi Demokrater anser att skattemedel hellre läggs på långsiktiga lösningar för bättre och hållbara arbetsvillkor för personalen inom äldreomsorgen.

Vi värnar om att personalen i äldreomsorgen ska ha samma rättigheter som exempelvis sjuksköterskor i den kommunala hemsjukvården som har rätt att välja att förskjuta del av sin semester för en ekonomisk kompensation, där förankring skett i samråd med den fackliga organisationen Vårdförbundet.

Demokraterna har lagt ett förslag tillsammans med Socialdemokraterna, till kommunstyrelsen den 1 juni. I förslaget framgår det att stadsledningskontoret ska teckna ett lokalt kollektivavtal med den fackliga organisationen Kommunal, där förvaltningen betalar ut en extra ersättning under sommarperioden för de som väljer att förskjuta del av sin semester. Beslutet ska omedelbart justeras för att avtalet ska finnas på plats innan semesterperioden 2022 börjar.

Alliansen menar att HR-direktören ska ta ett delegationsbeslut i slutet av maj utan förhandling med Kommunal. Vi inom Demokraterna anser att kollektivavtal ska tecknas med Kommunal som får bevaka både prisnivå och vilka veckor avtalet ska gälla, både i år och kommande år. Alliansen ser inte behovet av att ta fram ett kollektivavtal med Kommunal.

Vi vädjar till Alliansen att inte skjuta på frågan och dra ut på detta viktiga beslut.

Lisbeth Sundén Andersson
Ledamot – äldre- samt vård och omsorgsnämnden, Demokraterna

Mariette Höij Risberg
Ersättare – äldre- samt vård och omsorgsnämnden, politisk sekreterare, Demokraterna

Vi kräver svar på vem som ska betala

NCC:s koncernchef Tomas Carlsson har framfört sin oro för Västlänken i ett brev till Trafikverkets nya generaldirektör Roberto Maiorana. WLC, där NCC ingår, flaggar för att deras etapp på Korsvägen blir minst två år försenad. Tomas Carlsson på NCC skriver också att förseningen förväntas öka med många år och att kostnaderna kommer att öka med flera miljarder.

Konsortiet AGN, som bygger stationen i Haga, varnar för att deras etapp blir fyra år försenad.

Kära politiska kollegor i Moderaterna och Socialdemokraterna. Nu tycker vi att är det dags att ni pratar med era kollegor i Stockholm och reder ut vem som ska betala de ökade kostnaderna? Ni måste stoppa slöseriet och inte låta pengar som borde gå till Göteborgs trygghet, välfärd och skola ska gå till ineffektiva skrytbyggen.

På GP debatt – Prioritera iva-vården framför prestigprojektet Sahlgrenska Life

I januari larmade personal på Sahlgrenskas Iva om för få, trånga och föråldrade lokaler. Samtidigt väljer Region Västra Götaland och dess styre att satsa miljardbelopp på nya labb- och kontorsbyggnader för projektet Sahlgrenska Life. Det ger en bitter eftersmak när politiska prestigeprojekt är viktigare än att bygga ut den patientnära vården, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Vi Demokrater brinner för sakfrågor som ger göteborgare en ökad välfärd. I en tid när vårdplatsbehovet inte kan tillgodoses, både på grund av personalbrist och dåliga lokaler, behöver vi prioritera vården framför allt. När byggnaderna för projektet Sahlgrenska Life fylls med svårflyttad laboratorieverksamhet försvinner tyvärr en stor möjlighet att bygga ut sjukhusets trångbodda akutmottagning, såväl som dess föråldrade intensivvårdslokaler.

Tyvärr har majoriteten av Göteborgs politiker blivit förvillade i processen. Vänsterpartiets Johan Zandin berättar i GP den 25 mars 2021 att ”Sahlgrenska vill ha en ny modern akutvårdsanläggning” i en artikel om varför majoriteten av stadens styrande röstat ja till planerna för Sahlgrenska Life. De hade alla missat att regionen tidigare beslutat om att skära ner i projektet och valt bort akutsjukvården, för att i stället planera tomma våningar ovanpå laboratorierna. Det är högst anmärkningsvärt.

Göra förlust
Vi Demokrater har ifrågasatt varför Göteborgs Stad skall göra en förlust på utvecklingsprojektet när flera av de beskrivna nyttorna för allmänheten har prioriterats bort. Samtidigt skapas stora vinstmöjligheter hos de fastighetsbolag som anvisats kommunal mark.

Flera av de forskare från Sahlgrenska Akademin som var tänkta att arbeta i byggnaderna är kritiska till projektet – bland annat framförs att behovet av sådana lokaler överskattats. Kritiken har oss veterligen inte föranlett några justeringar i projektet.

Det finns fler oklarheter än så. Det saknas tydliga planer för de hus som delvis töms för att ge plats åt Sahlgrenska Life. Vad kommer att hända med Mikrobiologen och Patologen, liksom den ödsliga parkeringen intill dessa hus? Det finns inte heller någon långsiktig plan för delen av Sahlgrenskas tomt som vetter åt Botaniska. De verksamheter som blir av med sina lokaler skall helt eller delvis husera i baracker, totalt tio våningsplan.

De hade alla missat att regionen tidigare beslutat om att skära ner i projektet och valt bort akutsjukvården, för att istället planera tomma våningar ovanpå laboratorierna

Vi tycker att en satsning på Life Science är viktig, men just nu överväger nackdelarna de eventuella fördelarna. Inför det slutliga avgörandet i regionfullmäktige föreslår vi:

  • Placera den nya laboratoriebyggnaden på andra sidan sjukhuset där den inte hindrar framtida utveckling av patientnära vård och där den bedöms bli 300 miljoner kronor billigare.
  • Inkludera fler vårdplatser genom utbyggd akut- och intensivvård i det nya huset i anslutning till akutmottagningen i stället för endast laboratorier.

Låt detta bli början till en professionell styrning där sakfrågorna finns i främsta rummet. Vi nu söker dialog med alla partier i regionen som vill prioritera den patientnära vården och skapa fler vårdplatser.

Martin Wannholt, partiledare Demokraterna

Mariette Höij Risberg, ledamot regionfullmäktige Västra Götalandsregionen

Ulla Nathorst-Westfelt, Demokraternas kunskapsgrupp för sjukvård

Alexander Lisinski, Demokraternas kunskapsgrupp för stadsutveckling

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Vi måste återupprätta förtroendet efter turerna kring Åkeredsskolan

Alla vårdnadshavare i Göteborg ska kunna känna sig trygga med att förtroendevalda fattar beslut med alla barns bästa i åtanke. I fallet med Åkeredsskolan har staden förlorat vårdnadshavarnas förtroende. Hur kunde det bli så?

Jessica Blixt, Lars Kérla och Martin Wannholt skriver om turerna kring Åkeredsskolan, 29 april 2022

Redan 1988 var problemen kring Åkeredsskolan uppenbara. Mögel, läckande tak och asbest har varit ständiga problem. Den dåliga miljön har inneburit att barn och lärare blivit sjuka.

Beslut om ny skola har funnits sedan 2016 men byggstart har skjutits framåt. När Demokraterna 2020 fick information från föräldrar om skolans tillstånd blev vi bestörta. Vi agerade direkt för att lösa den akuta situationen. Skolan stängdes. Med stort engagemang och stöd från vårdnadshavare kom till slut skolmoduler på plats i anslutning till befintlig skola. Från Demokraterna har vi sedan drivit på för ett snabbspår för nya skolbyggnader.

När så byggprojektet i vintras äntligen fick ett startdatum presenterar förvaltningarna plötsligt en evakueringslösning till annan skola, trots att eleverna redan utrymt och går i paviljonger bredvid skolan. Eleverna, inklusive de yngsta sexåringarna, skulle bussas till paviljonger på Skytteskolan under två års tid. En lösning som tagits fram utan dialog med vårdnadshavare, personal eller politik och utan tillräcklig framförhållning. Varför de helt nya paviljongerna intill skolan inte kunde fortsätta användas ges inga bra svar på.

I Göteborg finns en utbredd tystnadskultur som vi politiker tillsammans med kloka medarbetare gör allt för att komma till rätta med. Den interna kulturen hos politiker och tjänstepersoner visar på förbättringsmöjligheter. I det här fallet har ledande politiker i lokalnämnden kommenterat den bristande dialogen med vårdnadshavare och personal med att ”en grupp högljudda föräldrar kan inte få hela staden att stå på tå” och ”vi politiker ska inte ha synpunkter på förvaltningens arbete”. Det är en flathet som ytterst drabbar barnen. Politiker och tjänstepersoner tycks behöva påminna sig om Göteborgs Stads policy för arbetsmiljö, medarbetarskap och chefskap:

  1. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för
  2. Vi bryr oss
  3. Vi arbetar tillsammans
  4. Vi tänker nytt

Demokraterna ser stora möjligheter till en samlad lokal lösning vid Åkeredsskolan genom omlokalisering av skolans befintliga skolmoduler. Detta kräver dock att en säker tillfartsväg ordnas samt nya tillfälliga bygglov.

Vi demokrater fick i veckan en enhällig politisk samling kring vårt yrkande i grundskolenämnden gällande evakuering av Åkeredsskolan och delar av Näsetskolan, det vill säga en lokal lösning i dialog med vårdnadshavare och personal. Det visar att alla politiker i grundskolenämnden sätter barnen och personalen främst. I beslutet gjorde vi också tydligt att detta arbetssätt, med dialog och lokala lösningar i närområdet, ska tillämpas i hela Göteborg.

Nu återstår att stötta lokalnämnden så att de tar sitt ansvar och följer grundskolenämndens beslut. Detta utlovades vid senaste mötet i lokalnämnden. Tiden inför att starta byggnationen av den nya skolan ger dessutom staden möjlighet att genomföra en konkurrensutsatt upphandling av den nya skolan. Och en separat upphandlad rivning. Därmed kan vi spara skattepengar som behövs till Göteborgs välfärd.

Turerna kring Åkeredsskolan är ett tydligt exempel på att Göteborg kan mycket bättre om vi arbetar tillsammans. Tjänstepersoner på olika förvaltningar når bättre resultat om de löser komplexa problem gemensamt och i dialog med vårdnadshavare, personal och förtroendevalda. Demokraterna vill nu se mer av detta framöver.

Nu ser vi fram emot att politiker och tjänstepersoner i berörda nämnder tillsammans hjälps åt med att snabbt få till en bra lokal lösning. Och att samma ansvar för barnen, personalen och vårdnadshavarna tas vid kommande ny-och ombyggnationer runt om i Göteborg.

Jessica Blixt (D), kommunalråd och ledamot grundskolenämnden

Lars Kerla (D), ledamot lokalnämnden

Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Oviljan att göra något åt tystnadskulturen ett haveri

Göteborgs Stad har problem med en utbredd hot- och tystnadskultur. Den leder till ett sämre skydd för göteborgarna och stadens medarbetare. Det leder bland annat till att samhällets stödinsatser inte når alla barn och ungdomar. Tyvärr har tystnadskulturen inte mötts med tillräcklig handlingskraft. Det är ett haveri, skriver Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt (D).

Jessica Blixt och Martin Wannholt skriver i GP om tystnadskulturen, 23 mars 2022.

Sociologen Maria Wallin, som genomfört 200 intervjuer med nyckelpersoner, larmade hösten 2020 i media om en utbredd tystnadskultur inom Göteborgs Stad. Detta efter att hon inte hade fått gehör inom sin förvaltning. Intervjuerna gav en tydlig bild om hur anställda tystas genom hot, våld och otillbörlig påverkan från klaner och kriminella gäng. Hon rapporterade också om att anställda tystas internt av stadens chefer som inte vill veta, inte tar problemen vidare och skönmålar verkligheten.

Maria Wallins visselblåsning ledde till att kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en extern granskning av förvaltningarna inom det sociala området. Anna Ekström genomförde granskningen och sommaren 2021 blev utredningen offentligt tillgänglig och kom kommunstyrelsen till kännedom genom informella tips i stället för via stadens kommunikationsvägar.

Mordhot från kriminella
Hennes arbete visade att det var mycket värre än någon tidigare rapporterat. Anställda utsätts för mordhot av kriminella klaner och är rädda på sina arbetsplatser. De skräms till att inte ta rätt beslut vilket kan drabba utsatta barn som inte nås av samhällets stödinsatser.

Ungdomar och barn fångas upp av kriminella gäng som har ett inflytande långt mer omfattande än vad förvaltningarna rapporterat om. Vi vet i dag att de kriminella gängen rekryterar genom våld eller hot om våld ända nere i förskoleåldern. Stadens arbete för att motverka gängkriminalitet, parallella samhällsstruktur och hederskultur blir lidande av ett ständigt undanhållande av information. Lugn och ro inom förvaltningar och att måla upp en fin bild av Göteborg prioriteras högre än barns rätt till en trygg uppväxt. Det är ett haveri.

Demokraterna la omgående fram ett antal konkreta åtgärder för att motarbeta varje förekomst av tystnadskultur. När vi hösten 2021 ville gå vidare med kraftfulla åtgärder, valde tyvärr alliansen i samarbete med de rödgrönrosa att ta en långsammare väg genom ordinarie processer och rutiner. Vi har tyvärr inte den tiden.

Lugn och ro inom förvaltningar och att måla upp en fin bild av Göteborg prioriteras högre än barns rätt till en trygg uppväxt

Vi har fått indikationer på att problemet med tystnadskultur går hela vägen upp till stadens ledning där kommunstyrelsen, stadsledningskontorets chefsled och stadens direktörer bidrar till att obekväm och viktig information inte förs fram. Vi har nåtts av berättelser om hur anställda inte vågar kontakta medier eller politiker på grund av att chefer, HR-ansvariga och kommunikatörer vid Göteborgs Stad har förmedlat information som är direkt felaktig om de anställdas rättigheter och skyldigheter att rapportera om missförhållanden.

Vi har därför lagt förslag i kommunstyrelsen om att:

  • Varje incident med hot, våld eller otillbörlig påverkan mot stadens anställda ska leda till omedelbar hantering och med full resursinsats.
  • Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tillsammans med socialnämnderna och polisen ska kraftigt utöka sitt arbete med kartläggning av kriminella klaner och nätverk.
  • Religiösa ledare och företrädare inte ska användas av kommunen som informationskanaler till barn, individer och familjer. Detta för att undvika filtrering av information och för att säkerställa att staden står upp för ett sekulärt samhälle baserat på demokrati och kunskap.
  • Vi måste genomföra en extern granskning av den roll kommunstyrelsen, stadsledningskontoret samt direktörer i förvaltningar och bolag eventuellt har i tystnadskulturen.
  • Informera alla Göteborgs Stads anställda om deras rättigheter och skyldigheter att rapportera om missförhållanden eftersom vi förväntar oss ett öppet och transparent informationsflöde om brister i verksamheten.

Vi förutsätter att alla partier sluter upp för att med alla medel bryta tystnadskulturen. Det här är sakfrågor, inte partipolitik.

Jessica Blixt, kommunalråd för Demokraterna

Martin Wannholt, kommunalråd och partiledare för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Låt korna vara kvar på Välen året om

 

Låt korna vara kvar på Välen året om, Demokraterna

Vi demokrater har sedan länge drivit frågan om att ha kvar ”kossorna” i Välen, i vårt kommunala naturreservat. De är uppskattade av många, de är viktiga för alla barn och skolklasser som besöker reservatet och bidrar till ökad biologisk mångfald. Men ”kommunen” har varit byråkratisk och verksamheten hotad.

Nu har alla partier röstat med oss demokrater för att säkra fortsatt verksamhet i Välen

Här kan du läsa Demokraternas yrkande i Kommunstyrelsen, som övriga partier anslöt sig till >>

Skydda välfärden från ökade kostnader för Västlänken

 

Under flera år har Trafikverket hävdat att de har kontroll över budget och tidplan i sitt arbete med Västlänken. Men informationen har varit bristfällig och vi har sett tydliga tecken på att så inte är fallet. Nu bekräftar tyvärr Trafikverket att de inte kan garantera att budget eller tidplan håller. Vi måste därför försäkra oss om att inga ökade kostnader ska gå ut över göteborgarnas välfärd, över vård, skola och omsorg.

Idag förslår vi därför att kommunstyrelsen ber regeringen om ett tydligt beslut att staten tar fullt kostnadsansvar för alla fördyringar som byggnationen av Västlänken innebär.

Göteborgarnas välfärd måste alltid komma först.

Länk till Demokraternas yrkande >>