På GP debatt – Nu stärker vi förskolan med 130 miljoner kronor

För oss Demokrater är sakpolitik viktigare än prestige. Genom konstruktiva samtal med alliansen har vi nu kommit överens om att skjuta till 130 miljoner kronor i förskolenämndens budget för att undvika de akuta försämringar i förskolan som de planerade nedskärningarna hade inneburit, skriver Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt (D).
Jessica Blixt och Martin Wannholt på GP debatt 11 januari 2022.

Demokraternas Jessica Blixt och Martin Wannholt på GP debatt 11 januari 2022.

Sedan valet har vi demokrater prioriterat omfördelning av kommunala resurser till skola, förskola och välfärd. Vi fortsätter på den inslagna vägen och har nu lagt ett konkret förslag, och har i en god sakpolitisk diskussion fått med alliansen, om att förstärka deras förskolebudget med ytterligare 130 miljoner kronor under 2022. Vi kommer nu, tillsammans med alliansen, noga följa utvecklingen även i övriga välfärdsnämnder. Speciellt behöver vi hitta en bra lösning till underskottet i nämnden för funktionsstöd och åtgärder för att säkerställa elevhälsan över staden.

Vid förra valet skedde ett maktskifte i Göteborg och Demokraterna har i opposition kunnat göra avgörande skillnad vid beslut som lett till förbättringar. Detta då vi demokrater alltid konstruktivt prioriterar sakfrågor och trygghet, före partipolitik.

Politiska prestigeprojekt
De styrande partierna har inte mäktat med att förändra de invanda mönstren i grunden. Otryggheten och kriminaliteten har tillåtits fortsätta öka, skolan har hanterats ovarsamt och barnens utveckling i förskolan har inte prioriterats tillräckligt. Fastlåsningar i politiska prestigeprojekt och slöseri fortsätter.

Demokraternas budget innehåller tre huvudreformer för att ändra Göteborgs utveckling; en kraftfull trygghetssatsning om en miljard kronor, en omfördelning till fullt finansierad välfärd och att bättre använda stadens i dag vilande tillgångar till just trygghet och välfärd.

Vi demokrater har varit oroliga för konsekvenserna av alliansens budget, inte minst för barnen och personalen i förskolan, sedan de presenterade sin budget i oktober. I budgetdebatten i november framförde vi också tydligt att om budgeten antas, så innebär det en nedskärning motsvarande 173 förskollärartjänster på årsbasis. Naturligtvis helt oacceptabelt då förskolan lägger grunden för barnens lärande och fortsatta skolgång.

Öppnat för samarbete
När alliansens beslutade om sin detaljbudget i förskolenämnden i december, innebar det en allvarlig underfinansiering av verksamheten. Vi demokrater har varit tydliga såväl internt som externt om att vi kommer söka politisk majoritet för att i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige stoppa denna nedprioritering av barnen och personalen i Göteborgs förskolor. Det är därför glädjande att alliansen nu öppnat för sakpolitiskt samarbete i de ekonomiska frågorna som rör välfärdsnämnderna.

Vi kan också konstatera att såväl de rödgröna partierna som alliansen tyvärr har prioriterat barnen och personalen i förskolan för lågt i år (tilläggas ska att Sverigedemokraterna avsatt central buffert). Till övriga partiers försvar kan möjligen sägas att det ekonomiska underlaget gällande förskolan från stadens tjänstepersoner har varit bristfälligt. Bland annat innehöll prognosen färre förskolebarn än vad som i praktiken finns ute på förskolorna. Inte heller var kostnaderna för de höjda internhyrorna redovisade fullt ut.

Vi justerar tillsammans upp budgeten för förskolenämnden med ytterligare 130 miljoner kronor

Vi demokrater granskade de ekonomiska förutsättningarna till förskolorna extra noga och konstaterade därför redan i vår budget i höstas att det krävdes en förstärkning om ytterligare minst 130 miljoner kronor. På så vis kan vi upprätthålla kvalitén i förskolan och skärpa språkkraven för personalen. Vår budget innehåller dessutom en förstärkning om 20 miljoner kronor till ett trygghetsskapande och förebyggande arbete på förskolorna genom sociala förskoleteam. Den innehåller också 25 miljoner kronor för att helt ta bort de osakliga löneskillnader som drabbar många barnskötare och förskollärare.

Efter en bra sakpolitisk diskussion mellan oss demokrater och alliansen under julhelgerna, har vi nu kommit överens om ett gemensamt yrkande från D, M, L, C och KD, till kommunstyrelsens möte den 12 januari. Vi justerar tillsammans upp budgeten för förskolenämnden med ytterligare 130 miljoner kronor. Därmed undviks akuta försämringar i verksamheten. Vi hoppas naturligtvis att övriga partier också ställer sig bakom vårt gemensamma yrkande.

Motverka gängen
Flera av de övriga välfärdsnämnderna och trygghetsarbetet kan också behöva budgetjusteringar och prioriteringar under året. Detta för att klara uppdragen och för att motverka de kriminella gängens inflytande. Speciellt behöver underskottet i nämnden för funktionsstöd lösas och elevhälsans resurser säkerställas. Det får vi gemensamt hantera löpande och i samband med kommande uppföljningsrapporter.

Låt nu 2022 bli ett år där Göteborgs stad samlar sig till beslut, där sakfrågor och trygghet går före partipolitik och politiskt spel. Låt oss gemensamt ta hand om Göteborg.

Jessica Blixt, kommunalråd (D)
Martin Wannholt, partiledare och kommunalråd (D)

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Upphäv beslutet om att lägga ner palliativ vård i hemmet

Med den nya organisationen av ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet, kommer inte bara vården att försämras för svårt sjuka patienter i Göteborg – det blir dessutom inte ett dugg billigare, skriver Mariette Höij Risberg och Thomas Hedberg (D).

Thomas Hedberg och Mariette Höij-Risberg, ledamöter i Regionfullmäktige för D, skriver om ASIH på GP debatt 30 november 2021

Thomas Hedberg och Mariette Höij-Risberg, ledamöter i Regionfullmäktige för D, skriver om ASIH på GP debatt 30 november 2021

Svårt sjuka patienter i Göteborg, som vill bo kvar hemma till livets slut, har de senaste åren, haft möjlighet att göra det via olika ASIH-team, Avancerad sjukvård i hemmet. Tjänstemän i regionen har nu tagit ett beslut som kommer att förändra ASIH:s organisation till det sämre. Detta utan att det är politiskt beslutat i vare sig Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd eller i Sahlgrenskas styrelse.

I dag ”rondas” patienterna regelbundet av sjuksköterskor som besöker patienten i hemmet. Fördelen med detta är att läkare regelbundet blir informerade om patientens aktuella hälsostatus. Läkare från ASIH-teamen gör också hembesök när det behövs, så att patienten inte åker in till akuten för läkarvård.

Både läkare och sjuksköterskor har en tät kontakt med patienterna. Behöver en patient eller anhörig kontakta sjuksköterska, så hör de en välbekant röst i luren, som är väl insatt i patientens hälsosituation. Fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer finns också i teamet, så att behoven kan tillgodoses snabbt och smidigt.

Regionen bekostar läkare och eventuell tillgång till kuratorsmedverkan, samt läkemedel för patienterna. Kommunen står för kostnaderna av övrig legitimerad personal samt eventuellt hjälpmedel. Således delar kommunen och regionen på kostnaderna.

Men med den nya organisationen kommer inte bara vården att försämras för svårt sjuka patienter i Göteborg – det blir dessutom inte ett dugg billigare. Omvårdnaden av dessa svårt sjuka patienter kräver specifika kunskaper. Det är också extra viktigt med kontinuitet och möjlighet till tidskrävande besök inklusive samtal och anhörigstöd.

Det är dags att vända situationen och sätta den patientnära vården och kontinuiteten i fokus.

Tjänstemannaförslaget att lägga ner ASIH-teamen, innebär att man från Sahlgrenska universitetssjukhuset bistår med ett palliativt konsult-team (12 sjuksköterskor samt läkare) under kontorstid, men under veckans övriga 128 timmar vårdas patienterna i livets slut, av sjuksköterskor i den ordinarie hemsjukvården. De är inte alltid välinsatta i patientens medicinska situation.

Sahlgrenskas konsultteam ska förutom Göteborg – ombesörja Partille, Härryda och Öckerö. Man strävar efter en jämlik vård i regionen, men för att förbättra för andra kommuner försämrar man i Göteborg. Det är inte heller möjligt att arbeta på ett likvärdigt sätt med palliativ vård i hemmet i alla kommuner, beroende på befolkningstäthet och personalbemanning.

Med omorganisationen kommer många patienter att vara tvungna att uppsöka akuten på jourtid. Sahlgrenska har dessutom inga palliativa vårdplatser att erbjuda, vilket i princip innebär att de här patienterna kan hamna som överbeläggning på en allmän medicinavdelning. Detta ökar otryggheten för både den som är svårt sjuk och dess anhöriga.

Det är dags att vända situationen och sätta den patientnära vården och kontinuiteten i fokus. Demokraterna vill att tjänstemannabeslutet om nedläggning av ASIH upphävs.

Mariette Höij Risberg (D), ledamot regionfullmäktige

Thomas Hedberg (D), ledamot i regionfullmäktige

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Låt svårt sjuka få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt i hemmet

I dag finns ett väl fungerande samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad som ger avancerade sjukvårdsinsatser i hemmet för svårt sjuka i livets slutskede. Denna vårdform är nu hotad av nedläggning genom ett icke politiskt förankrat tjänstemannaförslag, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraterna skriver om ASIH på GP debatt 24 september 2021

Demokraterna skriver om ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) på GP debatt 24 september 2021

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) ges i Göteborg till en grupp mycket sjuka patienter med behov av specialiserad palliativ vård för att ge dem möjlighet att få avsluta sitt liv i hemmet.

Patienterna är till stor del cancersjuka men där vårdas också patienter med andra svåra sjukdomar som hjärtsvikt, lungsvikt eller neurologiska sjukdomar som ALS. Det är patienter med behov av komplicerad smärtbehandling, avancerad apparatur, men också de med komplicerad social situation, till exempel unga cancerpatienter med småbarn, eller ungdomar.

Vård dygnet runt

Det krävs specialiserad palliativ vård dygnet runt, kontinuitet och kompetens av ett helt team runt patienten för att ge nödvändig trygghet när sjukdomen är i en föränderlig fas och behandlingen ofta behöver ändras. Här finns möjlighet till besök av specialistläkare och sjuksköterskor från kommunens ASIH-team i hemmet dygnet runt.

Förslaget att lägga ner teamen innebär, att man från Sahlgrenska Universitetssjukhuset bistår med ett palliativt konsultteam under kontorstid, men under veckans övriga 128 timmar vårdas patienterna av hemsjukvårdens sjuksköterskor. Den organisationen hade man i Göteborg för 10 år sedan, och det resulterade i ett stort antal besök på akutintagen och akuta inläggningar. ASIH bildades då och har sedan byggts upp till en välfungerande verksamhet runt patienterna.

Alternativet vid nedläggning av ASIH-teamen för patientgruppen i Göteborg är sjukhusvård.

Saknar palliativa vårdplatser

I flera av regionens mindre städer finns det palliativa team som liknar det man vill införa i Göteborg, men där har man en palliativ avdelning på närliggande sjukhus. Som exempel har Uddevalla sjukhus en vårdavdelning med 28 platser. På SU finns inte en enda palliativ plats.

Det behövs en stad av Göteborgs storlek och befolkningstäthet för att bära en organisation som ASIH, och vårdformen finns i övriga storstäder såsom Stockholm och Malmö.

Vårt förslag är att ha kvar ASIH som vårdform och som förebild, utbildningsverksamhet och kompetensnav. Demokraterna i Göteborgs kommun och i regionen har under lång tid sökt politiska beslutsunderlag och planering för förändringen utan resultat.

Frågan är i grunden helt opolitisk och rör endast ett berättigat önskemål från en mycket svag patientgrupp att få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt i hemmet.

Vi vill behålla vårdformen antingen genom nuvarande organisation eller genom övergång till Västra Götalandsregionen med bibehållen ambitionsnivå och kvalitet. Frågan är i grunden helt opolitisk och rör endast ett berättigat önskemål från en mycket svag patientgrupp att få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt i hemmet.

Jessica Blixt (D), kommunalråd
Yvonne Lundberg (D), ledamot äldre samt vård- och omsorgsnämnden
Mariette Höij Risberg (D) ledamot regionfullmäktige Västra Götalandsregionen

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Fastighetsägarnas modell kapitulerar inför de kriminella

Det är helt orimligt att vi som samhälle anpassar oss efter och kapitulerar inför de kriminella nätverken genom att låta dem förhindra alla andra boendes möjligheter att ta ett gemensamt ansvar i kooperativ, skriver Martin Wannholt (D), Jan Jörnmark (D), Patrik Höstmad (D).

Martin Wannholt, Jan Jörnmark och Patrik Höstad (D) skriver på GP debatt 3 september 2021

Martin Wannholt, Jan Jörnmark och Patrik Höstad (D) skriver på GP debatt 3 september 2021

Replik på debattartikel i GP 2/9: Ombildningar riskerar att stärka de kriminellas grepp

Christina Heikel skriver att ombildningar i Göteborgs ytterområden bör stoppas på grund av risken att klaner ”tar över” föreningar och att de boendes livssituation därmed försämras genom att kooperativ av den typ som fungerat synnerligen väl i Sverige i ett sekel inte skapas i utanförskapsområden.

Någon underbyggnad för argumentet presenteras däremot inte, trots att det i Göteborg i dag finns bostadsrättsföreningar i de så kallade utanförskapsområdena. Artikeln går dessutom stick i stäv med den forskningsrapport som gav belägg för stora positiva resultat av ombildningarna i Tynnered med flera områden 2005.

Tydligt partsintresse

Artikeln är däremot ovanligt tydlig i sitt uttryck för att representera ett partsintresse. I formuleringen ”Fastighetsägare, kommun och polis är kärnan som tillsammans kan vända utvecklingen.” talar Heikel tydligt om att den enorma och helt avgörande resurs som de boende är, inte har en del i hennes modell. Med tanke på hennes betoning av risker med bostadsrätter och nedtoning av de boendes roll borde hon också argumentera för att den relativt stora nyproduktion av bostadsrätter som sker i de utsatta områdena stoppas.

De problem som finns — och som blivit tydliga i samband med ett par synnerligen illa genomförda ombildningar som genomförts i Malmö under det senaste decenniet — kan hanteras. En väg är att allmännyttan stannar kvar som delägare i husen efter ombildningen. En annan är att HSB, Riksbyggen, SBC eller andra existerande organisationer organiseras i ombildningar och driften av den efter konverteringen. Alla möjligheter finns om man är medveten om de problem och risker som finns. Det är helt orimligt att vi som samhälle anpassar oss efter och kapitulerar inför de kriminella nätverken genom att låta dem förhindra alla andra boendes möjligheter att ta ett gemensamt ansvar i kooperativ.

Engagera de boende

I linje med de erfarenheter som redan finns från Tynnered och som är väl underbyggda kan sådana förändringar engagera de boende och civilsamhället i områdena, som i motsats till Heikels resonemang är den överlägset viktigaste resurs som existerar. I ljuset av den utflyttning av familjer som etablerar sig på arbetsmarknaden och socialt i det svenska samhället som pågått från dessa områden sedan 1970 — och som enligt all tillgänglig erfarenhet kommer att fortsätta om inte utvecklingen nu till sist bryts strukturellt — har vi inte råd att välja Heikel-modellen.

De erfarenheter som gjorts i Malmö de senaste åren är en varningsklocka som pekar på risker.

Vi är däremot övertygade om att väl genomförda ombildningar kan förändra den negativa utvecklingen. De erfarenheter som gjorts i Malmö de senaste åren är en varningsklocka som pekar på risker. Väl genomförda kan däremot bostadsrätter fungera som den resurs de varit i ett sekel på den svenska bostadsmarknaden: de frigör resurser för allmännyttan, de skapar en väl fungerande blandstad och de låter medborgare förankra sig i de fastigheter och områden de bor.

Martin Wannholt, kommunalråd
Jan Jörnmark, byggnadsnämnden och Framtiden
Patrik Höstmad, fastighetsnämnden

Länk till artikeln i GP >>

Intervju med Martin i magasinet Sommarpärlor

Läs intervjun med Demokraternas Martin Wannholt i magasinet Sommarpärlor.

– Vårt härliga Göteborg är Sveriges rikaste kommun med ett starkt näringsliv och bra tillgång till utbildning och forskning. Men kommunen styrs med slöseri och en evinnerlig ström av politiska hitte-på-projekt. Värst av allt är en meningslös miljöförstörande omvägstunnel under staden utan nytta, säger Martin i intervjun.

Länk till hela intervjun >>

Intervju med Demokraternas Martin Wannholt i magasinet Sommarpärlor.

Intervju med Demokraternas Martin Wannholt i magasinet Sommarpärlor.

På GP debatt – Alliansen har slarvat bort vårdvalet för äldreomsorg

En jämn och god kvalitet med inflytande och möjlighet till valfrihet på ålderns höst är ett mål för oss demokrater som dessvärre alliansens planeringsförmåga nu försenat, skriver bland andra Martin Wannholt (D), kommunalråd och gruppledare.

Foto: unsplash

Vi Demokrater vill se en långsiktig och hållbar utveckling som ger förbättringar för alla äldre i Göteborg. Där fokus är ökad kvalitet och inflytande.

Det införande som skulle ske med fritt val bland vård- och omsorgsboenden i Göteborg från 1 juli har tyvärr slarvats bort av alliansen. Det är en stor brist på ledarskap från Kristdemokraterna och alliansens sida att de inte förbereder en utlovad och efterlängtad reform.

Vad alliansens brist på planering visar är att de tycks indifferenta gentemot äldre och anställda på stadens äldreboenden. Vi är på väg ut ur en långvarig pandemi som slagit hårt mot våra äldre och anställda, vi har en ny organisation och det finns ingen utvecklingsplan. Det är då ansvarslöst att klubba igenom ett politiskt beslut utan tillräckliga underlag och någon form av helhetslösning.

Saknar genomförandeplan

Genom att sakna en plan för genomförandet, riskerar de att försätta delar av den kommunala verksamheten i ett organiserat kaos. Det får bli som det blir och förvaltningen får lappa och laga efter detta. Det är helt oansvarigt, och genomförandet går naturligtvis att planera för ett strukturerat införande av valfrihet – vilket skulle gynna de äldre, stadens egenregi och de privata utförarna.

Vi demokrater har nu krävt att snabbt ta fram en planering och ett genomförande som går att hantera utan att skapa kommunalt kaos och därmed riskera att ställa grupper av äldre mot varandra. Det finns många fina privata boenden som på grund av alliansens slarv tvingas vänta ytterligare några månader för att kunna öppna för alla som vill bo där.

Demokraternas fick igenom ett tilläggsyrkande om att ta särskild hänsyn i enskilda ärenden, så att fler äldre kan välja ett boende i sin närmiljö oavsett regiform. En valfrihetsventil tills alliansen förhoppningsvis löser beslutade uppdrag och får till en planering.

Lovar mycket

Elisabeth Lann (KD) och alliansen har lovat ett snabbt genomförande men inte planerat utifrån detta. Precis som när hon drev på för att bygga Sveriges dyrast badhus i Gullbergsvass. Sluta bygga luftslott med skattepengar och ta det kommunala ansvaret för alla äldre på allvar. De reservpengar som alliansen är beredda att använda som kompensation för bristande planering kan istället ge guldkant varje dag för äldre oavsett om de bor i kommunala eller privata boendeformer.

Sluta bygga luftslott med skattepengar och ta det kommunala ansvaret för alla äldre på allvar.

I Göteborg finns nu möjligheten att utveckla våra egna vård- och omsorgsboenden med hög kvalitet, välkomna seriösa privata aktörer och införa stor valfrihet för den enskilde. Det kräver dock att minoritetsstyret inom alliansen steppar upp och att övriga allianspartier stöttar Kristdemokraterna i detta ansvar.

Martin Wannholt (D), kommunalråd och gruppledare
Yvonne Lundberg (D), ledamot i äldrevård och omsorgsnämnden
Vasile Sirbu (D), ledamot äldrevård och omsorgsnämnden
Jessica Blixt (D), kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Behöver Centralen verkligen ett Manhattan?

Göteborgs stad vill bygga över 15 000 kontorsplatser vid Centralen. Men detaljplanen utgår från en kraftig inpendling till kontorskomplex, en idé som har blivit förlegad i och med pandemin, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Demokraternas Peter Danielsson, Carina Bulic, Martin Wannholt och Veronica Öjeskär.

I dag ska kommunfullmäktige ta ställning till ännu en detaljplan vid Centralen i Göteborg. Det gäller en omfattande byggnation av fem och senare cirka sju skyskrapor på mellan 90 till 140 meters höjd norr om Centralstationen. Totalt skall över 15 000 kontorsplatser skapas i området.

Den planerade omfattande utbyggnaden av kontor i Göteborg är tveksam då många företag har insett att distansarbete är här för att stanna. En utredning från 2019 visade på ett behov av två nya kontorsplatser för varje ny lägenhet som byggs i Göteborg till år 2035. Det är dags att uppdatera denna prognos då post-pandemin sannolikt kommer ge andra siffror.

Begränsad ökning av tågresenärer
Syftet med denna detaljplan är att förtäta Centralenområdet som är kärnan i regionens kollektivtrafik. Detta bygger på förhoppningen att tågresandet ska öka kraftigt när man har byggt Västlänken. Det senaste decenniet är det endast det nya pendelstråket mot Trollhättan som har gett ökat tågresande, medan de största pendelstråken mot Kungsbacka och Alingsås i princip har haft oförändrat resande sedan 2010. En ökning av resandet efter pandemin är inte heller trolig.

Möjligheterna att öka turtäthet och kapacitet på de existerande fem järnvägsstråken runt Göteborg är dessutom mycket begränsade. Den politiska målsättningen är att öka tågresandet med mer än det dubbla till 2035. För detta behövs, enligt Trafikverket, nya järnvägar runt Göteborg för över 100 miljarder kronor, utöver kostnaden för Västlänken. Det är uppenbart att denna utbyggnad inte kan ske på många decennier. Den tänkta regionförstoringen med Västlänken och behovet av kontor vid Centralen uteblir därmed.

Riksintresse går före kontor
Göteborgs innerstad utgör ett så kallat riksintresse för kulturmiljövård. Ett riksintresse innebär att åtgärder som inkräktar på riksintresset inte är tillåtna. Mindre påverkan kan tillåtas men inte om påverkan blir påtaglig. Byggnation av ett Manhattan vid Göteborgs central ger enligt lagens mening påtaglig skada på riksintresset kulturmiljö.

Den mest grundliga kulturmiljöutredningen för Centralenområdet beskriver att den omfattande byggnadshöjden och byggnadsvolymen inte kan anses passa in utan skadar läsbarheten av stadens historia. Det finns ett antal byggnader som är skyddade, enligt kulturmiljölagen, och som kommer att marginaliseras när nya massiva byggnader tar plats.

Länsstyrelsen har haft betydande invändningar om påverkan på kulturmiljön under remissarbetet med detaljplanen. Vissa justeringar har gjorts men dessa är begränsade. Länsstyrelsen är skyldig att överpröva en detaljplan som de anser riskerar att påtagligt skada ett riksintresse. Om länsstyrelsen avser att utöva sin tillsyn enligt sitt uppdrag måste detaljplanen tas upp till prövning och avslås.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Även feltänkt för bil, cykel och buss
Det finns även en rad andra problem med denna detaljplan. Att komma till Centralen med bil i framtiden kommer att bli ett äventyr. Hela parkeringsytan norr om Centralen försvinner och bebyggs.

I dag angör 8 000 bilar per dygn Centralen för att hämta och lämna resenärer. I framtiden kommer bara ett dussin parkeringsfickor att finnas för detta ändamål. Den underjordiska parkeringen med 200 p-platser för tågresenärer och hyrbilar försvinner. Parkering kommer att ordnas ”i anslutning till planområdet”. Bilister måste dock vara beredda på att parkera upp till 600 meter från Centralen. Detta motiveras med strategin att bilismen skall minska med 25 procent i Göteborg till 2035.

Trafiklösningen för cyklar och bussar är också feltänkt. Den planerade Bangårdsviadukten skall inte ansluta till nya Hisningsbron via en rak sträckning utan, på vanligt göteborgsmanér, via en halv kilometer lång omväg österut. Det är oklart vad som är syftet med att försvåra tillgängligheten till Hisingsbron för både cykel, buss och bil.

Brist på bostäder i centrala Göteborg
Området riskerar även bli ödsligt och otryggt efter kontorstid. Göteborg har samtidigt en mycket låg andel bostäder i centrum i förhållande till jämförbara städer och bostadsbristen är skriande.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Martin Wannholt (D), kommunalråd och gruppledare
Peter Danielsson (D), ledamot i kommunfullmäktige
Carina Bulić (D), politiskt sakkunnig Västlänken
Veronica Öjeskär (D), ersättare i byggnadsnämnden

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Barn behöver trygga hem – inte ceremoniella ursäkter

Vi i Demokraterna har vid upprepade tillfälle i debattartiklar och politiska yrkanden hävdat att det måste ske en förändring när det gäller uppföljning av barn och unga som blivit omhändertagna för samhällsvård, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

GP debatt 210409

Demokraterna skriver, Barn behöver trygga hem, inte ceremoniella ursäkter

GP den 3 april kunde vi läsa om personer som kräver ersättning i miljonklassen för en förlorad barndom. En av personerna i artikeln har genom sin uppväxt engagerat sig i frågan om barns rättssäkerhet. Hon uttalar bland annat ”Dessvärre ser jag mönstret vid omhändertagande gå igen. Många barn far illa”.

Det är socialtjänstens brist på systematik i sin hantering av de familjehemsplacerade barnen som är det stora problemet slog prof. Bo Vinnerljung fast redan 2010. Barn som vistas i familjehem eller på institution har generellt sämre hälsa och klarar sig sämre i skolan.

Under ceremoniella former i Stockholms stadshus 2011 bad staten officiellt om ursäkt till de som tidigare och fram till dess blivit vanvårdade under sin uppväxt. Staten lovade 250 000 kronor till varje person som under sin uppväxt i samhällsvård blivit vanvårdad. Tyvärr måste vi på goda grunder konstatera att någon förändring till det bättre inte ägt rum sedan dess. I en senare forskningsrapport från 2018 visar professor Vinnerljung på i stort sett samma resultat som vid undersökningen 7 år tidigare.

Vi i Demokraterna har även lagt ett gemensamt yrkande i stadens samtliga socialnämnder där vi kräver förändringar i uppföljningssystemet. Vi anser att man måste börja lyssna på barnen och ungdomarna själva. Det i sin tur kan med lätthet sammanställas och ge en god bild över barnen och ungdomarnas egen inställning och upplevelse av deras institution- eller familjehemsplacering.

Barnens situation avgörande
I barnkonventionens tolfte artikel framgår det att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva. Även den nya socialtjänstlagen, som förväntas träda ikraft 2023, trycker extra hårt på att den enskilda barnets/ungdomens talan tas tillvara för utformandet av den aktuella insatsen. Att följa upp hur barnet/ungdomen upplever sin situation som samhällsomhändertagen är naturligtvis av allra största vikt för utformandet av placeringen.

Först när dessa viktiga och helt avgörande frågor kan besvaras behöver inte barn/ungdom bli nya offer i Ivo:s (Inspektionen för vård och omsorg) statistik. Vi behöver inte heller planera för nya ceremoniella evenemang där staten ber om ursäkt till de barn och ungdomar som blivit vanvårdade i samhällsvården under sin uppväxt. Vi Demokrater kräver helt enkelt en förändring. Hur svårt kan det vara och hur länge skall vi behöva vänta?

Jessica Blixt (D) kommunalråd
Kjell Larsson (D) ledamot socialnämnden Sydväst
Peter Svanberg (D) ledamot socialnämnden Hisingen
Gunnar Barrvik (D) ledamot socialnämnden Nordost
Per Holm (D) ledamot socialnämnden Centrum

Länk till artikeln i GP >>

Slutreplik på GP debatt – Göteborg sätter ned foten mot alla former av stöd till extremism

Det är bra att vi i Göteborg har en kraftig majoritet i politiken som sätter ned foten mot alla former av stöd till extremism. Vi hoppas nu att övriga politiska Sverige följer efter Göteborgs tydlighet, skriver bland annat Martin Wannholt (D) partiledare och kommunalråd.

Martin Wannholt, Jessica Blixt, Per Holm och Mariette Risberg i slutreplik om att stoppa bidragen till studieförbundet Ibn Rushd.

Slutreplik på tidigare publicerade artiklar om att stoppa bidragen till studieförbundet Ibn Rushd:
5/3 Rätt att stoppa bidragen till studieförbundet Ibn Rushd, Demokraterna >>

9/3 Demokraterna sprider skrämselpropaganda om islamism, Vänsterpartiet >>

15/3 Är Ibn Rushd extremister eller en viktig väljarbas?, ordförande i Ibn Rushd >>

En stor majoritet av Göteborgs stads politiker och politiska partier har beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet Ibn Rushd. Detta på rekommendation av såväl social resursförvaltning som Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Främsta skälet är enligt stadens tjänstepersoner kopplingar till islamistisk extremism, antisemitism, rasism och kvinnoförtryckande synsätt och handlingar hos flera av Ibn Rushds medlemsorganisationer och samverkanspartners.

Osaklig smutskastning
Zana Muhammed, ordförande för Ibn Rushd, svarar inte på kritiken utan väljer istället att komma med osakliga personangrepp och vill ägna sig åt smutskastning. Det får stå för honom. GP:s läsare och medborgarna förtjänar en uppriktig debatt om sakfrågan. Den handlar om ett tydligt avståndstagande till islamistisk extremism.

Att vara saklig och sann har betydelse. Det bör därför klargöras att stadens tjänstepersoner förordade avslag till Ibn Rushd på grund av de allvarliga uppgifter som granskningarna påvisat.

Stadens Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, som fick i uppdrag av Social resursförvaltning att uttala sig närmare om Ibn Rushd, skriver i sitt utlåtande:

”Studieförbundet Ibn Rushd har vid upprepade tillfällen omgärdats av uppgifter om koppling till och samröre med individer och organisationer inom den våldsbejakande extremistiska miljön. Det är uppgifter som gör gällande att studieförbundet och dess medlemsföreningar misstänks bland annat för att ha bjudit in föreläsare som gett uttryck för antisemitism, homofobi och varit mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Det har även förekommit föreläsare som spridit våldsbejakande, kvinnoförnedrande och antidemokratiska budskap”

Rena direktörslöner
En ytterligare omständighet som sticker ut i yttrandet från Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, är ekonomin hos Ibn Rushds Västra. Studieförbundet ger gärna sken av att vara eldsjälar som arbetar över en kanelbulle men i själva verket sitter förbundets anställda inne på direktörslöner.

Trots att antalet anställda minskade från 7 personer 2018 till 5 personer under 2019 ökade personalkostnaderna med 40 procent. Den genomsnittliga personalkostnaden per anställd under 2019 uppgår till strax över en miljon kronor. Det är höga löner och avslöjar att göteborgarnas skattebidrag till Ibn Rushd inte har prioriterats för den folkbildande verksamhet bidragen var avsedda för.

Vidare är det svårt att hitta evidens för att studiecirklar i just islam och arabiska (vilket utgör huvuddelen av den allt mindre andel av bidragen som faktiskt gått till någon verksamhet) skulle minska avståndet mellan människor i utsatta områden och majoritetssamhället.

Det är anmärkningsvärt att Ibn Rushds ordförande helt bortser från granskningarnas slutsatser om medlems- och samarbetspartners med extremistiska kopplingar. Ansvarstagandet lyser med sin frånvaro.

I stället skriver ordföranden att: ”redan 2015 kontaktade imamer i våra medlemsföreningar enheten mot våldsbejakande extremism med förslag på hur de kan stödja stadens arbete. Sex år senare har vi inte fått svar”. Någon sådan kontakt finns dock inte dokumenterad enligt stadens tjänstepersoner.

Påtryckningar mot folkvalda
Vi ser också med stor oro på Ibn Rushds allt mer desperata metoder för att ”göra sin röst” hörd. Flera enskilda folkvalda kommunfullmäktigeledamöter i Göteborg, ofta med utländsk bakgrund, blir uppringda, ifrågasatta och utsatta för mindre smickrande påtryckningar samt hänvisning till att påstådda ”lojaliteter” borde följas. Personer med tydliga partikopplingar används flitigt i propagandan för fortsatta bidrag.

Ibn Rushd har lyckats mobilisera ett identitetspolitiskt stöd från vänsterpartierna V, MP och Fi i Göteborg och försöker gemensamt med dessa partier dölja extremistfrågan med hänvisning till helt andra samhällsproblem som islamofobi och rasism. Det är ovärdigt ett demokratiskt samtal. Vi kan alla påminna oss om hur Amineh Kakabaveh, utkastad ur Vänsterpartiet för sin rakryggade ställning mot den islamistiska extremismen, i riksdagen tog upp fler exempel på hur Ibn Rushd missbrukat skattebetalarnas förtroende (Interpellation 2019/20:469).

Det är bra att Muhammed lyfter frågan om ”röstboskap”, men han riktar den tyvärr åt fel håll. Vi är många politiker som inför valet uppmärksammade inbjudningar till besök och politiska diskussioner hos religiösa och etniska föreningar. En påfallande likhet vid flera besök var att någon ”hög” man, det är alltid en man, gärna redovisar hur ”många väljare” man kan mobilisera om ”samtycke” uppstår. Detta är en ren förnedring av den enskilde individens rösträtt, ett demokratiskt haveri. Vi tackade från demokraternas sida därför nej i valrörelsen till fortsatta besök.

Avslutningsvis är det allt annat än folkbildande, sakligt eller sant att påstå att religionsfriheten och föreningsfriheten inskränks och att demokratin hotas för att Ibn Rushd inte längre skattefinansieras i Göteborg och att ett fåtal personer inte längre uppbär miljonlöner.

Avslutningsvis är det allt annat än folkbildande, sakligt eller sant att påstå att religionsfriheten och föreningsfriheten inskränks och att demokratin hotas för att Ibn Rushd inte längre skattefinansieras i Göteborg och att ett fåtal personer inte längre uppbär miljonlöner. Tvärtom är det ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att säkerställa att extremistisk verksamhet aldrig finansieras med våra gemensamma resurser. Det är bra att vi i Göteborg har en kraftig majoritet i politiken som sätter ned foten mot alla former av stöd till extremism. Vi hoppas nu att övriga politiska Sverige följer efter Göteborgs tydlighet.

Martin Wannholt (D) partiledare och kommunalråd
Jessica Blixt (D) kommunalråd
Mariette Höij Risberg (D) ledamot i Socialnämnd centrum
Per Holm (D) ledamot i Socialnämnd centrum

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Trafiknämnden spelar högt med Slottsskogens entré

En ny älvförbindelse från Lindholmen till Linnéplatsen kommer att förbättra Göteborgs kollektivtrafik. Men trafiknämndens utredningsarbete går i otakt med omvärlden. Flera frågeställningar måste nu redas ut för att inte riskera förseningar och kunna påskynda utbyggnaden, skriver Henrik Munck (D), Suzan Gelesits (D) och Martin Wannholt (D).

Efter flera års utredning ska Trafiknämnden den 18 mars besluta om trafikprojektet med den så kallade Lindholmsförbindelen ska gå vidare mot projektering och därefter byggas till en kostnad av totalt cirka 6 miljarder kronor. Ett av Göteborgs största trafikprojekt under 2000-talet.

Men flera frågeställningar måste redas ut innan man kan ge projektet grönt ljus. En av de mest känsliga delarna i projektet är tunnelmynningen i slänten nedanför Naturhistoriska muséet i Slottsskogen.

Göteborgs park- och naturnämnd skriver om tunnelmynningen i sitt remissvar att ”Förvaltningens viktigaste synpunkt är att föreslagen utformning för Linnéplatsen inte är möjlig utifrån påverkan på Slottsskogens parkmiljö”. Man skriver vidare att alternativ för att låta tunneln gå djupare och under mark även vid Slottsskogens entré bör undersökas i första hand, och att man i andra hand förordar en ny tunneldragning som helt undviker Linnéplatsen.

Planerna krockar
En orsak till det stora ingreppet vid Linnéplatsen är att Trafikkontoret planerar för en spårväg på Övre Husargatan. Men i byggnadsnämndens slutliga utkast för Göteborgs nya översiktsplan planeras Övre Husargatan för mer stadsliv, något som vi Demokrater delar.

Men problemen slutar inte där.

I förslaget till ny översiktsplan anges att en förlängning av Chalmerstunneln via Medicinareberget till Linnéplatsen skulle ”kunna öka kapaciteten och korta restiderna betydligt”. Trafiknämnden kommenterar detta med att ”Dock så hanteras inte hänsynstagande till ett sådant eventuellt projekt inom ramen för Lindholmsförbindelsen”.

Trafiknämnden är alltså på väg att besluta om en tunnelmynning och ett stort spårkryss där park- och naturnämnden planerar för att istället ytterligare försköna Slottsskogens entré. Trafiknämnden är också oenig med byggnadsnämnden kring den fortsatta stadsutvecklingen i området.

Vi i Demokraterna vill att oenigheten inom stadens organisation reds ut innan projektet kring Lindholmsförbindelsen ges grönt ljus i trafiknämnden. Frågeställningarna kring Slottsskogen, Linnéplatsen och Övre Husargatan behöver ges mer underlag. Innan skarpa beslut fattas.

Saknas trafikanalyser
Utöver Slottsskogsproblemet saknas också en grundläggande trafikanalys kring hur nya kollektivtrafiklinjer från Biskopsgården, Eriksberg och Volvo Lundby via Lindholmsförbindelsen skulle kunna ge kortare restider för många göteborgare.

Vi vill påskynda kollektivtrafikutbyggnaden i Göteborg, och om möjligt tidigarelägga Lindholmsförbindelsen. Detta gör det än mer angeläget att utredningsmaterialet i detta skede blir bättre förankrat och genomarbetat vad gäller genomförbarhet, och att trafiklösningen i slutänden verkligen kommer ge stor nytta för göteborgarna i vardagen.

Henrik Munck (D), kommunalråd
Suzan Gelesits (D), ledamot park- och naturnämnden
Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare

Länk till artikeln i GP >>