Replik GP debatt – Tomma ord från Damberg om gängkriminaliteten

Replik på debattartikel i GP 28 augusti 2020
Vi kan aldrig acceptera att gängen tar tryggheten ifrån oss

Ord har betydelse. Inte minst när en minister uttalar sig under en kris. Vi har svårt att förstå vad Mikael Damberg egentligen menar med sina uttalanden om gängbrottsligheten i Göteborg, skriver bland andra Martin Wannholt, partiledare Demokraterna.

Foto: Jan Jörnmark

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vände sig till göteborgarna på GP Debatt. Damberg har säkert goda avsikter men vi förväntar oss också tydlighet från en ansvarig minister.

Han skriver att han ”tänker aldrig acceptera de senaste dagarnas händelser med gängkriminella som upprättat vägspärrar…”. Gott så. En minister ska inte acceptera kriminella handlingar. Ingen annan heller. Därför är det svårt att förstå om ministern menar något annat än ett allmänt konstaterande. Det är i så fall inte tillräckligt i denna situation. Om en minister säger att han inte accepterar nåt så vill vi se trovärdiga åtgärder mot problemen. Annars är orden utan betydelse.

Bara retorik
Damberg kommenterar också Göteborgspolisens agerande och säger att ”de kommer inte se mellan fingrarna på att kriminella sätter upp några vägspärrar”. Detta är anmärkningsvärt. Menar inrikesministern rent av att polisen tidigare har sett mellan fingrarna, eller att det kan ske? Vi tror inte det. Men det är märkligt att Damberg uttalar sig så. Eller är allt detta bara retorik?

Vår bild är att det är denna och tidigare regeringar som har skapat gängbrottsligheten genom ohållbar migrationspolitik, otillräcklig integration och allmänt bristande samhällsstyrning.

Uthålliga sociala insatser
Det behövs nu massiva uthålliga polisiära insatser i kombination med massiva uthålliga sociala insatser. Det är allmänt känt.

Sverige och Göteborg behöver en regering som tydligt lovar att tillföra så många poliser och andra resurser som behövs för att stoppa kriminaliteten och skapa trygghet. Nu. Omgående. Regeringen måste utlova en tidpunkt när löftet ska vara uppfyllt.

Vi har inte brist på resurser i samhället. Det är bara en fråga om hur man använder dem. Om man vill bekämpa brottsligheten på allvar, och om man bryr sig om allas rätt till trygghet.

Det som står i vägen för detta är det politiska spelet. Med massor av ord utan betydelse.

Martin Wannholt (D)
Kommunalråd och partiledare

Jessica Blixt (D)
Kommunalråd

Henrik Munck (D)
Kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Bristande styrning orsaken till skolvalshaveriet

Haveriet kring skolansökningarna har drabbat tusentals barn och föräldrar i Göteborg. Ytterst bär politiken ansvaret och vi påminns om att demokratin fungerar dåligt i vår stad. Vi kräver omedelbara åtgärder för att rätta till misstagen, skriver bland andra Martin Wannholt, partiledare för Demokraterna.

Nallemanifestation utanför grundskoleförvaltningen i juni 2020

Nallemanifestation utanför grundskoleförvaltningen i juni 2020

I vårt samhälle finns det saker som inte får gå fel. Det som kallas myndighetsutövning är ett sådant exempel. Att besluta om vilken skola som ett barn ska få gå på är i normalfallet en rutinmässig form av myndighetsutövning. Men Göteborgs kommun har genom en havererad skolvalsprocess försatt hundratals barn i en mycket svår situation. Kommunen skiljer barn från sina kompisar och skapar omöjliga situationer för familjer då barn blir placerade på andra sidan staden. Sådant får inte ske. En kommun får inte schabbla och därmed låta barn fara illa.

Allvarliga brister
Grundskoleförvaltningen har gjort en intern revisionsrapport som pekar på allvarliga brister i arbetet med skolvalet: ”Tjänstepersoner som var direkt berörda hade inte tillräckligt med kunskap…”, ”…dialog, information, och beslut kring processen (har) saknats i befintliga ledningsgrupper…”.

Det är allvarligt när problem inte lyfts i organisationen när det saknas kompetens och förmåga. I kommunen måste vi ha ledande befattningshavare som har omdöme att be om hjä̈lp. Saknas det omdömet så är fel person på fel plats och det måste rättas till omgående.

Vår bedömning grundar sig i Kommunallagens sjätte kapitel ”Nämnderna (anm. = politikerna) ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.”. När detta riskerar att inte uppfyllas så måste man som politiker reagera och agera.

Demokrati bygger på insyn
Sveriges demokrati och samhällsstyrning bygger på att den politiska oppositionen har god insyn i de styrande politikernas

Demokraterna skriver om skolhaveriet på GP debatt 21 augusti 2020

Demokraterna skriver om skolhaveriet på GP debatt 21 augusti 2020

arbete. I en kommun ska allt av större vikt beslutas i de politiska nämnderna där både styrande partier och oppositionen finns representerade.

Men i praktiken sker avgörande delar av informationsutbyte och informell styrning genom de så kallade presidiemötena. Där träffar den högste tjänstemannen nämndens ledande politiker; ordförande och två vice ordförande. Det är ett stängt möte där man kan prata om svåra och känsliga saker på ett annat sätt än i ett nämndmöte med många deltagare.

Skriftligt avtal
En av de två vice ordförande ska vara tillsatt av oppositionen och hen har ett särskilt ansvar genom att vara den i oppositionen med insyn i alla mötesforum. I Göteborg fungerar det dock inte så.

Efter valet 2018 upprättade Alliansen, som fick mindre än 30 procent av rösterna, ett skriftligt avtal med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. V och MP lovade att släppa fram Alliansens politik i utbyte mot att de fick tillsätta alla vice ordförandeposterna i alla politiska nämnder och kommunala bolag. Detta innebär en politisk överenskommelse och ger också politikerna från V och MP betydligt högre ekonomisk ersättning. Alliansen, V och MP har alltså både ett politiskt och ekonomiskt beroende sinsemellan. Oppositionen i Göteborg utgörs därför främst av oss i Demokraterna, Socialdemokraterna, samt Sverigedemokraterna. Och Göteborgs två största partier har alltså inte plats i de viktiga presidiemötena.

Just oppositionens svaga roll under många år i göteborgspolitiken är en delförklaring till de återkommande haverierna och skandalerna i vår stad.

Alliansen, V och MP:s upplägg är både olyckligt och paradoxalt. Just oppositionens svaga roll under många år i göteborgspolitiken är en delförklaring till de återkommande haverierna och skandalerna i vår stad.

Deras upplägg har troligen bidragit till minskad politisk granskning av skolvalsprocessen och försvårar också att nu snabbt hitta lösningar på problemen. Alliansens partner i Grundskolenämdens presidie är nämligen Miljöpartiet. MP som alltså har ekonomisk vinning av att vara lojal med Alliansen och dessutom var det parti som ansvarade för grundskolan i förra mandatperioden. Incitamenten för att ifrågasätta och skapa förändring torde alltså vara begränsade med detta nämndpresidie.

Anställ fler lärare
Även om barns förstörda sommarlov inte går att återgälda så går det självklart att rätta till mycket av haveriet och förhindra en otrygg skolgång. Kommunen måste nu snabbt sätta upp paviljonger, hyra in närliggande lokaler och anställa fler lärare för att ge plats åt elever på sin önskade skola.

Grundskoleförvaltningen å sin sida lägger fram en stor omorganisation som lösning på skolvalshaveriet. I bästa fall ett slag i luften enligt vår bedömning.

Vi i Demokraterna driver på allt vi kan för att istället skapa nödvändiga lösningar, men en begränsandefaktor är Alliansens budget. Vi la fram en stor budgetsatsning på skolan men Alliansen la istället fram besparingsförslag som innebar att hundratals lärare och annan skolpersonal måste flytta eller lämna sina jobb.

Göteborgsanda och tystnadskultur
Göteborg och göteborgarna har under många år drabbats av de dåliga sidorna av göteborgsandan, bland annat med tystnadskultur. Nu har detta fortsatt i ett politiskt styre som tyvärr skapar ytterligare problem. Vår grunduppgift i Demokraterna är därför att jobba för att skapa en fungerande och trygg kommun. Göteborg har trots allt stora möjligheter.

Martin Wannholt (D)
Kommunalråd och partiledare

Jessica Blixt (D)
Kommunalråd

Henrik Munck (D)
Kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

Mörkläggningen kring Hisingsbron

GP har idag som förstasidesnyhet mörkläggningen kring Hisingsbron.

Axel Josefsons (M) tidigare mörkläggning av skenande kostnader i trafiknämnden fortsätter tyvärr nu med hans moderate efterträdare.

Den nya Hisingsbron är ett av Göteborgs största och viktigaste infrastrukturprojekt. Med pressad tidplan och budget. Nu framkommer i media att entreprenören Skanska och Trafikkontoret har meningsskiljaktigheter om ca 300 miljoner kronor i kostnader, samt att Skanska hotat att stoppa projektet.

Trafiknämndens ordförande (M) var informerad om detta redan innan sommaren men valde då att inte informera resten av politikerna i nämnden. På Trafiknämndens möte i juni rapporterades Hisingsbro-projektet istället att ha ”ingen risk”.

Detta kan tyvärr bara klassas som mörkläggning och vilseledning. Vilket påminner om Axel Josefsons (M) agerande som vice ordförande i trafiknämnden då han under 2018 undanhöll allvarliga uppgifter om ökade kostnader för linbaneprojektet.

Den gången försökte man bli av med Henrik Munck, genom att med felaktiga anklagelser få honom oskyldigt dömd till fängelse, när han stod på sig och krävde öppenhet och transparens.
Angreppet misslyckades och Demokraterna lyckades stoppa Linbanan. Direktören fick gå och tidigare S-ordförande fick lämna.

Henrik Munck (D) är kvar i Trafiknämnden och fortsätter jobba för transparens och för att stoppa slöseriet.
”Det är en brist och ett underbetyg hur politiken fungerar”, säger han till GP.

Göteborgspolitiken behöver ökad öppenhet och demokrati – inte fler politiker som fjärmar sig från medborgarna.

Länk till artikel i GP – Politikerna i nämnden ovetande om Skanskas hot >>

På GP debatt – Stoppa det orimligt dyra badhuset i Gullbergsvass

Kostnaden för Alliansen och de rödgrönrosas hastigt utredda badhus landar på tre miljarder kronor. Göteborg behöver ett nytt badhus – men inte till vilket pris som helst. Gullbergsvasshaveriet måste stoppas, skriver Jonas Attenius (S) och Martin Wannholt (D).

Valhallabadet har en särskild plats i Göteborgs historia. Generationer av göteborgare har lärt sig simma, hoppa eller dyka med klassiska mosaikväggen som fond. Men anläggningen, som invigdes redan år 1956, är sliten. Alla partier är eniga om att Valhallabadet behöver ersättas.

Trots denna enighet valde den avtalsbundna sjuparti-koalitionen, bestående av den borgerliga Alliansen och de rödgrönrosa partierna, att låta den politiska prestigen gå framför en bred lösning. I stället för att komma till bordet och förhandla har de sju partierna helt avfärdat Valhallas historiska placering för att, utan ordentlig diskussion, snabbt driva igenom att göteborgarnas egna badhus ska placeras mitt i Gullbergsvass.

Enligt nya beräkningar kommer notan för detta prestigeprojekt landa på över tre miljarder kronor – en närmast obegripligt hög siffra för en simhall.

Olämplig placering av Gullbergsvassbadet
Enligt nya beräkningar kommer notan för detta prestigeprojekt landa på över tre miljarder kronor – en närmast obegripligt hög siffra för en simhall. Göteborgarna måste kunna förvänta sig att stora investeringar, finansierade ur medborgarnas gemensamma kassa, förbereds och planeras bättre än så. Gullbergsvassbadet riskerar att bli Gullbergsvasshaveriet. Det finns flera anledningar till att placeringen är olämplig och otillgänglig:

Det kostar att bygga på lera. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att Gullbergsvassleran är mellan 80 och 100 meter djup, vilket försvårar och fördyrar simhallsbyggnation på platsen. Att stora delar av centrala Göteborg, och särskilt de älvnära områdena, består av svårhanterlig lera borde inte komma som en nyhet för de sju partierna.

Badhuset placeras ovanför en tågtunnel. Närheten till Västlänkstunneln innebär en risk för att stora skador kan uppstå när jordmassor rör sig. Detta kräver att särskilt dyr pålning måste användas, vilket både tar längre tid och innebär en högre kostnad för skattebetalarna.

Marken kräver dyra förberedelser. Den utpekade marken är långt från klar för byggnation – det krävs sanering, rivning och upprensning. Bara att förbereda den aktuella marken kan sluta på flera hundra miljoner kronor.

Badhuset är orimligt stort. Under processen har dyra relaxavdelningar, överdimensionerade gymytor och ännu fler simbassänger tillfogats förslaget.

Vem byggs badet för?
Göteborgarna borde ställa sig en enkel fråga: Vem byggs egentligen badet för? Enligt tillgänglig information dimensioneras badet för en miljon (!) besökare per år, att jämföra med Valhallas knappt 500 000. Besöksfördubblingen ska inträffa trots att man förväntar sig att familjesimning, utbildning och mycket annat flyttas till de nya lokal- och områdesbad som öppnar under kommande år – aktiviteter som idag lockar människor till Valhalla. Denna ekvation löser sjupartikoalitionen genom att simhallen ska locka ”badsugna från hela regionen”. Detta är en skandal i sig. Alliansen och de rödgrönrosa vill låta göteborgarna, via skattsedeln, ta notan för kranskommunernas invånare. Göteborgs skattepengar ska inte bekosta ett regionalt badpalats.

Socialdemokraterna och Demokraterna menar att det finns en kostnadsmässigt, besöksmässigt och byggmässigt bättre placering för ett nytt Valhallabad: Mitt emot det nuvarande Valhallabadet. Genom att lägga badhuset där, i nära anslutning till evenemangsstråket, undviker vi de sju partiernas dyra misstag. Där kan ett rimligt badhus byggas, med anläggningar anpassade för göteborgarnas behov. Marken är förberedd, lerdjupet har bättre byggförutsättningar och pålningen fördyras inte av en tågtunnel. Dessutom är evenemangsstråket byggt för att göteborgare – även från de yttre delarna av staden – ska kunna ta sig dit snabbt, enkelt och kollektivt. Jämfört med den långvariga byggarbetsplatsen Gullbergsvass är området lättillgängligt för samtliga göteborgare, oavsett trafikslag – inte bara för tågresenärer från kranskommunerna.

Rusta upp Valhallabadet
Trots den ofattbart höga kostnaden verkar sjupartikoalitionen gå vidare med sitt Gullbergsvasshaveri. För oss är detta oacceptabelt. Det är medborgarnas skattepengar vi hanterar, och då måste hanteringen alltid vara noggrann, varsam och sparsam. Socialdemokraterna och Demokraterna, Göteborgs två största partier, vill verkligen bygga ett nytt badhus åt göteborgarna – men inte till vilket pris som helst. I väntan på att vårt förslag grundligt utreds vill vi rusta upp det nuvarande Valhalla till att hålla i några år till. Efter flera misslyckade projekt har staden inte råd att slarva till det igen. Nästa Valhallabad måste vara utrett och analyserat till minsta krona.

Alliansen och de rödgrönrosa har fortfarande chansen att, utan dröjsmål och eftersläpning, avfärda Gullbergshaveriet helt från den politiska dagordningen – och sedan återvända till förhandlingsbordet. Låt inte den politiska prestigen kosta tre miljarder kronor.

Jonas Attenius (S), kommunalråd
Martin Wannholt (D), kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Säkerställ att anmälningar om utsatta barn aldrig ignoreras igen

De 48 orosanmälningarna av barn som blev liggandes på hög hos socialtjänsten i Östra Göteborg är lika skrämmande som oacceptabelt. Nu måste Göteborgs Stad skyndsamt utreda förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården för att försäkra sig om att situationer likt denna aldrig sker igen, skriver bland andra Jessica Blixt (D) kommunalråd.

Jessica Blixt, Per Holm, Mariette Risberg och Martin Wannholt skriver på GP debatt 28 april 2020.

Vi har knappt hunnit hämta oss från den fruktansvärda händelsen när den treåriga flickan ”Lilla hjärtat” så tragiskt fick sätta livet till i sin hemmiljö, innan nästa kalldusch drabbar oss. Denna gång rör det sig om socialtjänsten i Östra Göteborg som under hösten 2019 inte fick tillräckliga förutsättningar i sitt arbete att skyndsamt utreda inkomna orosanmälningar om barn som far illa.

Det hela inleddes med att tre socialsekreterare slog larm till ledningen där man bland annat framförde: ”Vi ser en påtaglig risk att vi inte klarar av att följa lagen vad det gäller att säkerställa barns skydd.” Med hänvisning till hög arbetsbelastning hade totalt 48 anmälda fall om barn som far illa lagts på hög. Det kan endast beskrivas som ett haveri.

Förskolebarn blev ”knivad”
Bland anmälningarna finns exempel på utsatta barn där det föreligger ”allvarlig risk för dödligt våld” och fall med spädbarn som lever hos aktiva missbrukare. Bland exemplen finns en kriminell förälder som hotar att bränna upp sina barn, ett förskolebarn som blivit ”knivad” av pappan och en flicka så illa däran att hon tvingades operera ut flera tänder. Andra fall rör barn som vittnat om regelmässig misshandel eller annan vanvård.

En av de ansvariga cheferna förklarar att arbetsbelastningen blev för stor, antalet anmälningar ökade så pass mycket under period att de blev liggande. För sådana situationer måste det finnas solklara rutiner där ansvariga chefer larmar och begär extern hjälp för att klara sitt uppdrag. Orosanmälningar som hamnar på hög kan innebära direkt livsfara liksom allvarligt fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen. Den sortens förklaringar kan och får vi aldrig nöja oss med.

För sådana situationer måste det finnas solklara rutiner där ansvariga chefer larmar och begär extern hjälp för att klara sitt uppdrag.

I det aktuella fallet med de 48 brådskande barnavårdsutredningarna i Östra Göteborg kommer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utreda omständigheterna. Det är viktigt att myndigheten finns och ingriper genom att utreda missförhållanden, men det är dock inte tillräckligt.

Vi i Demokraterna krävde genom ett yrkande redan i mars på en redovisning av förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården i staden. Tyvärr fick vi inte majoritet för vårt förslag i kommunstyrelsen. Vi känner oro för att det finns allvarliga brister inom ledning och styrning av socialtjänstens verksamhet i Göteborg.

Vi i Demokraterna har därför lagt ett nytt förslag i kommunstyrelsen för att säkerställa att staden har de förutsättningar som krävs för att leva upp till lagstiftningen som finns för att garantera skydds- och vårdbehoven hos utsatta barn. Inga medel får stå tillbaka för att undvika att en liknande situation upprepas.

Hoppas på politisk samsyn
Med anledning av situationen i Östra Göteborg ser vi det nu som absolut nödvändigt att grundligt utreda förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården i Göteborg och hoppas på en politisk samsyn för vårt yrkande i kommunstyrelsen den 6 maj. Vi behöver tillsammans säkerställa att inga fler socialtjänstkontor har en liknande situation och att eventuella brister synliggörs och åtgärdas.

Barnens trygghet och välbefinnande är vårt yttersta ansvar och vi politiker måste gemensamt säkerställa att vi ger vår socialtjänst förutsättningar att i tid utreda alla barn och unga som riskerar att fara illa.

Jessica Blixt (D), kommunalråd
Per Holm (D), ledamot social resursnämnd
Mariette Höij Risberg (D), ersättare social resursnämnd
Martin Wannholt (D), partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>
Länk till Demokraternas yrkande >>

På GP debatt – Ta ert ansvar och rösta ja till att Göteborg undantas från EBO-lagen

Ebo-lagen har bidragit kraftigt till segregationen i Göteborg. Det är dags för oss att göra som bland andra Malmö, Kristianstad, Botkyrka: Undanta hela kommunen från EBO, skriver Jonas Attenius (S) och Martin Wannholt (D).

Foto: Jan Jörnmark

Lagen om eget boende, även känd som ebo-lagen, ger asylsökande rätt till bidrag från Migrationsverket även om de flyttar till en annan kommun än den de anvisats till, vilket har bidragit till segregationen.

Socialdemokraterna och Demokraterna tycker olika om mycket – men vi förenas i en pragmatisk syn på kommunpolitiken. Tillsammans har vi säkrat hem 137 miljoner kronor mer till för- och grundskolan, lagt förslag om ett nytt arenaområde, skrotat linbanan och vid upprepade tillfällen tagit striden mot hedersförtrycket. I dagsläget är politikens fulla fokus att bekämpa den akuta pandemin, men ingen kan förneka att segregationen är ett av de största långsiktiga hoten mot Göteborgssamhället. På torsdagens kommunfullmäktige står vi enade i en historisk omröstning: Ska Göteborg äntligen undantas från ebo-lagen?

Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) skriver på GP debatt 16 april 2020

Står i vägen för integration
Ebo-lagen innebär att asylsökande tillåts bosätta sig var som helst i landet, och detta med bibehållna bidrag. Den förkrossande majoriteten flyttar till områden där de har landsmän och kontaktnät: Storstädernas förorter. Asylsökande som hamnar i en trångbodd förortslägenhet lär känna väldigt få svenskar, lär sig inte det svenska språket och lär sig inte hur det svenska samhället fungerar. Ebo-lagen står i vägen för riktig integration.

En ny lagändring ger 32 kommuner möjlighet att göra undantag från ebo-lagen. Socialdemokraterna och Demokraterna är eniga om att hela Göteborg, inte bara enskilda stadsdelar, måste undantas om vi ska ha en chans att vända utvecklingen i våra förorter. Risken med att bara undanta vissa stadsdelar är att asylsökande fortsätter bosätta sig i förorterna, men genom svarthandel köper sig adresser i mer välbärgade områden. Det skulle leda till mer segregation i staden och mer utsatthet för flyktingarna – samtidigt. Att fixa fram lägenheter i andra delar av staden fungerar inte heller: I bostadsbristens tid måste lägenheter gå till bostadssökande göteborgare, anvisande nyanlända och akut hemlösa.

När vårt förslag vann gehör i kommunstyrelsen valde såväl de rödgrönrosa som de borgerliga partierna att reservera sig. De rödgrönrosa partierna vill inte röra EBO överhuvudtaget, och verkar inte vilja acceptera att det finns en verklig motsättning mellan ett integrerat Göteborg och ett okontrollerat flöde av asylsökande till stadens mest utsatta områden. Det var förväntat. Men även Alliansen valde faktiskt att motsätta sig vårt förslag om att minska segregationen. Kommunstyrelsens förste vice ordförande, Helene Odenjung (L), har till och med anklagat oss för att missbruka lagstiftningen och bedriva plakatpolitik.

Överraskande motstånd
De borgerliga partiernas hårda motstånd är överraskande. Inför valet 2018 krävde nämligen kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) att ebo-lagen avskaffas, och menade att Göteborg behöver ta emot betydligt färre flyktingar. Ebba Busch (KD) gav så sent som i februari 2020 sitt stöd till Eskilstunas totala undantag från EBO. Moderaternas migrationspolitiska talesperson har uttryckt samma sak om ett antal skånska kommuner.

Bland de mest tongivande ebo-motståndarna har varit kommunstyrelseordföranden i Landskrona, Torkild Strandberg (L), som tidigt krävde att hela kommunen skulle undantas. Till de som menade att han bedrev plakatpolitik och missbrukade lagen gav han, den 2 februari 2020, ett rakt svar: ”Om vi och andra kommuner som under lång tid burit den svenska flyktingpolitiken ger uttryck för att vi behöver en paus är det en signal som måste tas på allvar. Att peka finger och anklaga oss för att ”missbruka” lagen är inget annat än arrogant.” I nästan ett dussin svenska kommuner har hela eller delar av Alliansen faktiskt valt totala undantag från ebo. I Göteborg, en av landets mest segregerade städer, fördömer samma partier exakt samma förslag. Det förbluffar och förvånar.

Socialdemokraterna och Demokraterna vill göra vad som är bäst för Göteborg. Vi uppmanar därför Alliansen att följa sina partikamraters exempel och våga rösta för krafttag mot segregationen. Det är dags för Göteborg att göra som bland andra Malmö, Kristianstad, Botkyrka, Katrineholm, Filipstad, Landskrona, Eskilstuna och Helsingborg: Undanta hela kommunen från EBO.

Jonas Attenius (S), Kommunalråd
Martin Wannholt (D) Kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Ett större krispaket måste till för att rädda jobben

Coronapandemin har slagit till med full kraft i Europa. Om vi ser bortom all oro och mörker, finns det ljus. Men det kräver att vi nu agerar modigt, kraftfullt och rationellt. Stoppa massuppsägningarna genom ett jobbpaket innan det är försent, skriver Martin Wannholt Demokraterna.

Martin Wannholt, Jessica Blixt och Thomas Hedberg skriver på GP debatta 25 mars 2020.

Regeringen har redan fattat flera kloka beslut för att möjliggöra likviditet i företagarsverige, riktat ett första stöd till idrotts- och kultursverige och beslutat om utökade exportkrediter för våra exportföretag. Regeringen verkar också väl förberedd för och införstådd med att det behövs fler krispaket.

Vi har i Sverige en framsynt och transparent Folkhälsomyndighet, som fattar beslut utifrån fakta och kompetens. Vidare en fantastisk sjukvård med erfaren och kunnig personal, som trots alla problem redan innan virusspridningen, har ställt om till en krishantering som imponerar. Varje dag, tillsammans med skickliga militära svenska förband som visar sin kraft när vi alla behöver den.

Mer måste göras
Många kommuner runt om i Sverige försöker också lokalt bidra för minskad smittspridning samt med lättnader av olika slag till mindre företag. Från Demokraterna har vi sedan tidigare föreslagit en rad åtgärder även för Göteborgs Stad.

Men mer måste göras redan nu. Regeringens åtgärder framstår delvis som en moteld mot en möjlig finanskris. Bra. Men nu har vi i stället en snabb och delvis total efterfrågekris att hantera. När ett företags intäkter temporärt går mot noll, behöver också kostnaderna temporärt gå mot noll. Det är här nästa krispaket måste komma på plats, snarast.

Våra företag och deras medarbetare, behöver lättnader under en kort tid, för att när Coronakrisen är över kunna återgå till att återhämta oss.

Vi har tusentals välfungerande småföretag som helt oförskyllt förlorat hela sin intäkt under en oerhört kort tid. Då duger inte finanskrismedicin. Våra företag och deras medarbetare, behöver lättnader under en kort tid, för att när Coronakrisen är över kunna återgå till att återhämta oss.

Varsel och massuppsägningar har tyvärr blivit svaret i frånvaro av ett tillräckligt starkt jobbpaket som ger företagen ett alternativ till uppsägningar – nämligen tillfälliga permitteringar fullt ut. Det paket som regeringen la i förra veckan ger inte företagen denna möjlighet. Därför har uppsägningarna av många människor med lägre inkomster fortsatt i en omfattning vi inte upplevt tidigare. A-kassorna är redan nedringda, socialkontoren kommer snart få köer. Och till sist blir det barnen som hamnar i kläm när familjeekonomin rasar för många kommuninvånare runt om i Sverige.

Förstärkt korttidspermittering
Svensk Näringsliv har redan presenterat flera konkreta förslag som vi Demokrater ser som nödvändiga för att hindra en stor massarbetslöshet i såväl Göteborg som övriga Sverige: det viktigaste är förstärkt korttidspermittering med sysselsättning ned till noll procent. Då kan medarbetare ha kvar sina anställningar istället för att hamna i arbetslöshet och a-kassa. Överväg vidare tillfälligt slopande av egenavgifter och arbetsavgifter till ett tak om tre miljoner kronor. Och sänk räntan vid anstånd med skatteinbetalningar.

Utöver detta måste regeringen ändra i sitt förslag och ta ansvar för sjuklönen retroaktivt från och med 13 mars, det vill säga när regeringen meddelade beslutet om slopad karensdag. Inte som nu föreslagits att skjuta på det till april. Förslaget ur smittsynpunkt med slopad karens och slopat läkarintyg måste naturligtvis följas av ekonomiskt ansvar från samma tidpunkt. Detta slår annars hårt mot många företag.

Aktieägare måste visa solidaritet
Dessa jobbstöd och ansvar behöver implementeras så snart som möjligt. Om något av förslagen skulle stå i konflikt med EU:s statsstödsregler får regeringen anmäla och begära undantag.

Aktieägarna måste också ta sitt solidariska ansvar. För att kunna ta del av stödpaketet måste dessa kopplas till begränsning av utdelningar.

Genom att göra det ekonomiskt fördelaktigt för våra företag att tillfälligt kunna permittera sina medarbetare fullt ut, istället för att säga upp anställningar, åstadkommer vi två saker:

– Minskar antalet mänskliga tragedier och konkurser med skenande kostnader i våra sociala skyddsnät samt

– Möjliggör för Sveriges företagare och företag att snabbt rampa upp när efterfrågan tar fart igen.Kommer allt bli helt rättvist i ett stort jobbpaket? Nej det blir det säkert inte. Kommer det finnas de som försöker utnyttja systemen? Ja det finns det tyvärr alltid.

Men Sverige behöver nu en bred uppslutning kring en politik som står upp för svenska jobb och företagande. Genom krisen. Den mänskliga och ekonomiska kostnaden blir låg jämfört med alternativen. Beslut behövs nu.

Martin Wannholt (D), partiledare

Jessica Blixt (D), kommunalråd

Thomas Hedberg (D), företagare

Länk till artikeln i GP >>

I GP – om Demokraternas förslag under coronakrisen

GP har skrivit en artikel om Demokraternas förslag som tas upp i Kommunstyrelsen på onsdag gällande ytterligare åtgärder om coronakrisen förvärras. Det handlar bland annat om att se över om kommunanställda kan täcka upp inom vården.

– Alla andra kommuner agerar, men inte Göteborg, säger Martin Wannholt (D).

Nu behövs både handlingskraft och enighet i Göteborgs politik.

Läs hela artikeln i GP här >>
Läs Demokraternas yrkande här >>

På GP debatt – Haveriet med Åkeredsskolan har kört förtroendet för kommunen i botten

Att elever och lärare har blivit sjuka av att vistas i Åkeredsskolan är en skandal och ett resultat av decennier av kommunal misskötsel. Nu måste den akuta situationen lösas och alla kommunens servicebyggnader som är äldre än 30 år ses över, skriver bland andra Jessica Blixt, kommunalråd Demokraterna.

Asbestsanering pågår på Åkeredsskolan.

Åkeredsskolan är marinerad i förfall, med klotter, fuktskador och karmar som ruttnat så att det inte längre går att sätta in nya fönster. Det är resultatet av decennier av kommunal misskötsel och brist på ansvar. Skolan byggdes under miljonprogrammet och präglades av den resursbrist rådde. Nyttobyggnader fick därför inte en teknisk livslängd på mer än 30-40 år.

På Åkeredsskolan var problemen uppenbara 1988. Då fick barnen astma och huvudvärk när golven var fulla av mögel. Skolan borde rivits redan då, men ekonomin var inte heller på den tiden bra. Man nöjde sig med att lappa och laga, vilket ständigt fick problemen att komma tillbaka med läckande toaletter och tak. En plats fick namnet ”bajsrummet” på grund av sin karaktäristiska doft.

Rivningen har skjutits framåt
Under det senaste decenniet har situation försämrats och beslut om ny skola har funnits länge. Men rivningen har hela tiden skjutits framåt, därför att olika alternativa skollösningar presenterats. Under tiden har barnen och lärarna blivit sjukare och nya tillfälliga ”lappa och laga”-lösningar genomförts, tillsammans med asbestsanering bakom stängda dörrar.

Allt detta är inte bara dålig ekonomi när de tillfälliga lösningarna skapar fördyringar. Värre är att det undergräver förtroendet för kommunen. I Åkered frågar föräldrarna varför man ska stanna i en stad där ingen bryr sig om deras barns hälsa. Det är den fråga som skattebetalare ställt sig i Göteborg sedan 1970-talet – för att sedan flytta till Kungsbacka och Härryda. Det är en ond cirkel fär utflyttningen försämrar skattekraften, vilket slår mot underhållet av skolor och förskolor. Sedan faller förtroendet för kommunen ännu mer, vilket förstärker utflyttningen.

Resurser måste omprioriteras
För Demokraterna är det en absolut nödvändighet att bryta den här trenden. Den akuta situationen i Åkered behöver åtgärdas omedelbart. Det krävs också att det genomförs en inventering av kommunens servicebyggnader som är mer än 30 år gamla för att klarlägga åtgärdsbehovet. Resurser måste omprioriteras till den grundläggande sociala service som medborgarna har rätt att få i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Kommunen lånar idag upp stora summor för att bygga parkeringshus, konstgjorda halvöar och dyra hyreslägenheter som de som behöver dem inte har råd att bo i. Att det finns bättre prioriteringar är uppenbart när man besöker Åkeredsskolan. Där får man en tydlig bild av vad Barnkonventionen innebär i praktiken, istället för i kommunala högtidstal.

Jessica Blixt (D)
Kommunalråd och ledamot grundskolenämnden

Martin Wannholt (D)
Kommunalråd

Lars Kerla (D)
ledamot i Lokalnämnden

Jan Jörnmark (D)
ledamot i Byggnadsnämnden

Länk till artikeln i GP >>

Yrkande inskickat till Byggnadsnämnden 17 mars 2020 >>

På GP debatt – Så vill vi stoppa lånekarusellen i Göteborg

De sista tjugo åren har kommunen ökat med mer än 100 000 invånare, vilket ställer stora krav på bostäder och infrastruktur. Med befolkningsökningen kommer också belåningen, vilken har nått rekordhöjder i Göteborg, skriver bland andra Jan Jörnmark (D).

Jan Jörnmark, Thomas Hedberg, Patrik Höstmad och Martin Wannholt.

Göteborgs upplåning är rekordstor och växer snabbt. För Demokraterna är ett stopp för den utvecklingen ett överordnat politiskt mål, som påverkar vårt förhållande till de kommunala bolagen, allmännyttan och arbetet med den nya översiktsplanen. Vi har tagit och vi kommer att ta många fler aktiva initiativ i nämnder och bolag för att gripa in i och stoppa en utveckling som i decennier präglats av en ”låt gå”-attityd som nu riskerar vår ekonomiska trovärdighet och sociala hållbarhet. Vi behöver bryta gamla mönster och skapa en mycket mer välfungerande, effektiv och företagsvänlig stad.

Den viktigaste orsaken till lånebehovet är att staden växer. De sista tjugo åren har kommunen ökat med mer än 100 000 invånare, vilket ställer stora krav på bostäder och infrastruktur. Men det är inte bara invånarantalet som ökat: aktiviteten bland företag, i hamnen och i turistnäringen har växt på liknande sätt. Göteborg gick i mitten av 1990-talet in i en av sina starkaste utvecklingsperioder på mycket länge.

Stor utflyttning
En tillväxt av den typen leder till ett starkt ökat investeringsbehov. Det behovet blir ännu större om en region växer så som Göteborg gjort under lång tid: att kärnan oavbrutet förlorar invånare till kransen. Under de sista 20 åren har nettoutflyttningen till kranskommunerna varit drygt 50 000 personer. Det har ökat belastningen på vägsystemet och kollektivtrafiken. Göteborg har mött förändringen på ett oförberett sätt. I de kommunala översiktsplanerna har det inte existerat trovärdiga prognoser över utvecklingen, och när befolkningstillväxten och utflyttningen sedan samtidigt ökat i styrka har det inte lett till några förändringar i planeringen. I stället för en sammanhållen strategi för att möta tillväxten har planeringen skett i bitar.

I de kommunala översiktsplanerna har det inte existerat trovärdiga prognoser över utvecklingen

Linbanan är ett av många exempel på det som hänt: Lindholmen/Lundby är sedan länge stadens viktigaste utvecklingsområde och vårt befolkningsmässiga centrum rör sig mot den norra älvstranden. Behovet av transporter mellan stadens båda älvsidor ökar därför, men den utvecklingen har aldrig behandlats sammanhållet. Knappa planeringsresurser har i stället lagts på visioner om ”älvstaden” och allehanda luftiga planer. I nästa skede har transportbehovet slagit till med större kraft än någonsin, varefter hugskott ersatt den långsiktigt hållbara planering som verkligen behövs.

Karusellen är igång
Resultatet har blivit att man fångat upp en idé om linbana, lagt ännu mer resurser och tid på att utreda den – varefter politiken konfronteras med ett resurs- och upplåningskrävande alternativ som skapar fler problem än de som fanns inledningsvis. Eftersom tid och pengar redan förspillts presenteras planerna i det läget ofta som ”nödvändiga” att genomföra, eftersom behoven under den långa utredningstiden ökat ytterligare.

100-tals miljoner hann tyvärr rulla iväg innan övriga partier klarade av att se verkligheten som den är

Till slut lyckades vi få ett brett gehör för ett stopp av det högt flygande fantasiprojektet – men 100-tals miljoner hann tyvärr rulla iväg innan övriga partier klarade av att se verkligheten som den är. Mönstret från Västlänken är övertydligt: dyra och resurskrävande beslut fattas utan helhetsperspektiv, och när politikerna kommer tillbaka in i processen ”kan ingenting ändras”.

Misslyckade byggprojekt
Planeringsmässigt har den starka tillväxten också mötts av en satsning på den så kallade ”mellanstaden”. Vad som är mellanstad har aldrig varit tydligt, men planeringen har däremot ofta fått liknande effekter: det har visat sig dyrt och tidsödande att komma fram i planeringsarbetet. Utbyggnaden av bostäder, torg och annan infrastruktur har sedan skötts av kommunala bolag som Framtiden, Göteborgslokaler med flera, med ökad kommunal upplåning som följd. Men trots de kostsamma satsningarna lyckas man inte producera de bostäder som efterfrågas, för utflytningen till kransen är starkare än någonsin. Vilket i sin tur både leder till ökade kostnader och fallande skatteintäkter – och ett ännu större tryck på att bygga ut infrastrukturen.

Den utvecklingen kommer att fortsätta så länge vi inte får en tydlig politisk vilja och planeringsmässig inriktning för hur Göteborg ska hantera framtiden. För det behövs en tydlig linje om var det ska byggas och vilken infrastruktur som krävs för den utbyggnaden.

Ödesdigert upprepa gamla misstag
Vi behöver dessutom en tydlig rågång mellan vad som är ett kommunalt ansvar i denna utbyggnad, och därmed också vad som bör skötas av kommunala bolag. Som det är i dag presenteras ofta planer med i grunden dåliga förutsättningar, i förvissningen att de kommer att genomföras av kommunala bolag med hjälp av ökad kommunal upplåning.

Om inte utvecklingen bryts kommer de misstag som gjorts tidigare att återupprepas

Hela denna problembild behöver lyftas fram och analyseras, inte minst i den nya översiktsplan som det just nu pågår ett arbete med. Allt detta har vi tydligt redogjort för i vårt yttrande över det ofullbordade utkastet till översiktsplan.

Om inte utvecklingen bryts kommer de misstag som gjorts tidigare att återupprepas – med stora negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för kommunen.

Jan Jörnmark (D)
Thomas Hedberg (D)
Patrik Höstmad (D)
Martin Wannholt (D)

Länk till artikeln på GP >>