Demokraterna agerar mot nedskärningar i förskola och skola

Jessica Blixt (D), kommunalråd och ansvarig för skola.

Dagligen läser vi om nedskärningar i skolan i form av rektorer som säger upp sig och elever som inte får skolplats på andra sidan stan. Alla dessa nedskärningarna ser vi som ett direkt resultat av en underfinansierad budget.

Nu är det dags att agera kraftfullt mot nedskärningarna inom skolan. I ett nytt yrkande som skickats in till kommunstyrelsen 8 maj kräver Demokraterna 300 miljoner kronor i extra tillskott som skall fördelas enligt följande:

  • 200 miljoner kronor till Grundskolenämnden för att stoppa nedskärningar, möjliggöra för fler elever att få skolplats i sitt närområde, samt säkerställa resurser till elever i behov av särskilt stöd.
  • 100 miljoner kronor till Förskolenämnden för att öka personaltäthet och minska barngruppernas storlek, samt stoppa tvångsförflyttning av personal.

– Jag är inte så stolt över att vara politiker när jag ser vad de politiska besluten får för konsekvenser för stadens barn. Vi måste göra någonting åt det här. Jag kan inte se mig i spegeln annars, säger Jessica Blixt, kommunalråd (D) till GP.

Jessica fortsätter – Vi varnade för kraftiga nedskärningar när vi såg alliansens budget. Vi såg vad det skulle få för konsekvenser och det har mycket riktigt blivit så att vi har ett fokus som ligger på budgeten – inte på elevernas kunskapsutveckling. Och det vittnar rektor efter rektor om.

Nu hoppas  vi att vi kan komma överens med de andra partierna och få igenom förslaget i kommunstyrelsen 20 maj.

Länk till artikel i GP >>
Länk till yrkandet >>

På GP debatt – Säkerställ att anmälningar om utsatta barn aldrig ignoreras igen

De 48 orosanmälningarna av barn som blev liggandes på hög hos socialtjänsten i Östra Göteborg är lika skrämmande som oacceptabelt. Nu måste Göteborgs Stad skyndsamt utreda förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården för att försäkra sig om att situationer likt denna aldrig sker igen, skriver bland andra Jessica Blixt (D) kommunalråd.

Jessica Blixt, Per Holm, Mariette Risberg och Martin Wannholt skriver på GP debatt 28 april 2020.

Vi har knappt hunnit hämta oss från den fruktansvärda händelsen när den treåriga flickan ”Lilla hjärtat” så tragiskt fick sätta livet till i sin hemmiljö, innan nästa kalldusch drabbar oss. Denna gång rör det sig om socialtjänsten i Östra Göteborg som under hösten 2019 inte fick tillräckliga förutsättningar i sitt arbete att skyndsamt utreda inkomna orosanmälningar om barn som far illa.

Det hela inleddes med att tre socialsekreterare slog larm till ledningen där man bland annat framförde: ”Vi ser en påtaglig risk att vi inte klarar av att följa lagen vad det gäller att säkerställa barns skydd.” Med hänvisning till hög arbetsbelastning hade totalt 48 anmälda fall om barn som far illa lagts på hög. Det kan endast beskrivas som ett haveri.

Förskolebarn blev ”knivad”
Bland anmälningarna finns exempel på utsatta barn där det föreligger ”allvarlig risk för dödligt våld” och fall med spädbarn som lever hos aktiva missbrukare. Bland exemplen finns en kriminell förälder som hotar att bränna upp sina barn, ett förskolebarn som blivit ”knivad” av pappan och en flicka så illa däran att hon tvingades operera ut flera tänder. Andra fall rör barn som vittnat om regelmässig misshandel eller annan vanvård.

En av de ansvariga cheferna förklarar att arbetsbelastningen blev för stor, antalet anmälningar ökade så pass mycket under period att de blev liggande. För sådana situationer måste det finnas solklara rutiner där ansvariga chefer larmar och begär extern hjälp för att klara sitt uppdrag. Orosanmälningar som hamnar på hög kan innebära direkt livsfara liksom allvarligt fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen. Den sortens förklaringar kan och får vi aldrig nöja oss med.

För sådana situationer måste det finnas solklara rutiner där ansvariga chefer larmar och begär extern hjälp för att klara sitt uppdrag.

I det aktuella fallet med de 48 brådskande barnavårdsutredningarna i Östra Göteborg kommer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utreda omständigheterna. Det är viktigt att myndigheten finns och ingriper genom att utreda missförhållanden, men det är dock inte tillräckligt.

Vi i Demokraterna krävde genom ett yrkande redan i mars på en redovisning av förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården i staden. Tyvärr fick vi inte majoritet för vårt förslag i kommunstyrelsen. Vi känner oro för att det finns allvarliga brister inom ledning och styrning av socialtjänstens verksamhet i Göteborg.

Vi i Demokraterna har därför lagt ett nytt förslag i kommunstyrelsen för att säkerställa att staden har de förutsättningar som krävs för att leva upp till lagstiftningen som finns för att garantera skydds- och vårdbehoven hos utsatta barn. Inga medel får stå tillbaka för att undvika att en liknande situation upprepas.

Hoppas på politisk samsyn
Med anledning av situationen i Östra Göteborg ser vi det nu som absolut nödvändigt att grundligt utreda förhållandena inom den myndighetsutövande barn- och ungdomsvården i Göteborg och hoppas på en politisk samsyn för vårt yrkande i kommunstyrelsen den 6 maj. Vi behöver tillsammans säkerställa att inga fler socialtjänstkontor har en liknande situation och att eventuella brister synliggörs och åtgärdas.

Barnens trygghet och välbefinnande är vårt yttersta ansvar och vi politiker måste gemensamt säkerställa att vi ger vår socialtjänst förutsättningar att i tid utreda alla barn och unga som riskerar att fara illa.

Jessica Blixt (D), kommunalråd
Per Holm (D), ledamot social resursnämnd
Mariette Höij Risberg (D), ersättare social resursnämnd
Martin Wannholt (D), partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>
Länk till Demokraternas yrkande >>

På GP debatt – Ta ert ansvar och rösta ja till att Göteborg undantas från EBO-lagen

Ebo-lagen har bidragit kraftigt till segregationen i Göteborg. Det är dags för oss att göra som bland andra Malmö, Kristianstad, Botkyrka: Undanta hela kommunen från EBO, skriver Jonas Attenius (S) och Martin Wannholt (D).

Foto: Jan Jörnmark

Lagen om eget boende, även känd som ebo-lagen, ger asylsökande rätt till bidrag från Migrationsverket även om de flyttar till en annan kommun än den de anvisats till, vilket har bidragit till segregationen.

Socialdemokraterna och Demokraterna tycker olika om mycket – men vi förenas i en pragmatisk syn på kommunpolitiken. Tillsammans har vi säkrat hem 137 miljoner kronor mer till för- och grundskolan, lagt förslag om ett nytt arenaområde, skrotat linbanan och vid upprepade tillfällen tagit striden mot hedersförtrycket. I dagsläget är politikens fulla fokus att bekämpa den akuta pandemin, men ingen kan förneka att segregationen är ett av de största långsiktiga hoten mot Göteborgssamhället. På torsdagens kommunfullmäktige står vi enade i en historisk omröstning: Ska Göteborg äntligen undantas från ebo-lagen?

Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) skriver på GP debatt 16 april 2020

Står i vägen för integration
Ebo-lagen innebär att asylsökande tillåts bosätta sig var som helst i landet, och detta med bibehållna bidrag. Den förkrossande majoriteten flyttar till områden där de har landsmän och kontaktnät: Storstädernas förorter. Asylsökande som hamnar i en trångbodd förortslägenhet lär känna väldigt få svenskar, lär sig inte det svenska språket och lär sig inte hur det svenska samhället fungerar. Ebo-lagen står i vägen för riktig integration.

En ny lagändring ger 32 kommuner möjlighet att göra undantag från ebo-lagen. Socialdemokraterna och Demokraterna är eniga om att hela Göteborg, inte bara enskilda stadsdelar, måste undantas om vi ska ha en chans att vända utvecklingen i våra förorter. Risken med att bara undanta vissa stadsdelar är att asylsökande fortsätter bosätta sig i förorterna, men genom svarthandel köper sig adresser i mer välbärgade områden. Det skulle leda till mer segregation i staden och mer utsatthet för flyktingarna – samtidigt. Att fixa fram lägenheter i andra delar av staden fungerar inte heller: I bostadsbristens tid måste lägenheter gå till bostadssökande göteborgare, anvisande nyanlända och akut hemlösa.

När vårt förslag vann gehör i kommunstyrelsen valde såväl de rödgrönrosa som de borgerliga partierna att reservera sig. De rödgrönrosa partierna vill inte röra EBO överhuvudtaget, och verkar inte vilja acceptera att det finns en verklig motsättning mellan ett integrerat Göteborg och ett okontrollerat flöde av asylsökande till stadens mest utsatta områden. Det var förväntat. Men även Alliansen valde faktiskt att motsätta sig vårt förslag om att minska segregationen. Kommunstyrelsens förste vice ordförande, Helene Odenjung (L), har till och med anklagat oss för att missbruka lagstiftningen och bedriva plakatpolitik.

Överraskande motstånd
De borgerliga partiernas hårda motstånd är överraskande. Inför valet 2018 krävde nämligen kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) att ebo-lagen avskaffas, och menade att Göteborg behöver ta emot betydligt färre flyktingar. Ebba Busch (KD) gav så sent som i februari 2020 sitt stöd till Eskilstunas totala undantag från EBO. Moderaternas migrationspolitiska talesperson har uttryckt samma sak om ett antal skånska kommuner.

Bland de mest tongivande ebo-motståndarna har varit kommunstyrelseordföranden i Landskrona, Torkild Strandberg (L), som tidigt krävde att hela kommunen skulle undantas. Till de som menade att han bedrev plakatpolitik och missbrukade lagen gav han, den 2 februari 2020, ett rakt svar: ”Om vi och andra kommuner som under lång tid burit den svenska flyktingpolitiken ger uttryck för att vi behöver en paus är det en signal som måste tas på allvar. Att peka finger och anklaga oss för att ”missbruka” lagen är inget annat än arrogant.” I nästan ett dussin svenska kommuner har hela eller delar av Alliansen faktiskt valt totala undantag från ebo. I Göteborg, en av landets mest segregerade städer, fördömer samma partier exakt samma förslag. Det förbluffar och förvånar.

Socialdemokraterna och Demokraterna vill göra vad som är bäst för Göteborg. Vi uppmanar därför Alliansen att följa sina partikamraters exempel och våga rösta för krafttag mot segregationen. Det är dags för Göteborg att göra som bland andra Malmö, Kristianstad, Botkyrka, Katrineholm, Filipstad, Landskrona, Eskilstuna och Helsingborg: Undanta hela kommunen från EBO.

Jonas Attenius (S), Kommunalråd
Martin Wannholt (D) Kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>

Demokraterna försöker hjälpa till i Coronatider

Coronaviruset är synnerligen allvarligt och utsätter Göteborgs medborgare för stora påfrestningar. Därför har Demokraterna varit mycket aktiva inför Kommunstyrelsens extra beslutsmöte den 8 april och skickat in ett antal yrkanden. 

På nationell nivå föreslår vi att Göteborgs stad trycker på regering och riksdag för att rädda jobben och undvika massarbetslöshet, Detta genom utökade möjligheter för temporära permitteringar. Vidare yrkade vi på att Göteborgs stad skall hemställa till regering och riksdag att sjuklöneansvaret skall gälla samtidigt som beslutet togs om borttagande av karensdag och läkarintyg.

Lokalt föreslår vi att trängselskatten och p-avgifterna i staden slopas till utbrottet är under kontroll. Buss-buren personal som inte har bil och inte får arbeta hemifrån bör erbjudas taxi för att undvika smittspridning.

Slutligen föreslår vi att det allt mer riskfyllda Lisebergsprojektet stoppas tills vidare, samt att Higab ges i uppdrag att undersöka hur bolaget kan stötta sina enskilda hyresgäster som nu i många fall riskerar ekonomisk ruin.

På dagens Kommunstyrelse var Västra Götalands sjukvårdsdirektör Ann Söderström på plats och redogjorde tillsammans med kommunens hemtjänst och vårdansvariga för allt det viktiga arbete som pågår i regionen och samarbetet med kommunerna. Det är imponerande hur sjukvården och kommunens ansvariga tjänstemän har ställt om. De arbetar oerhört professionellt och effektivt.

Det som politiken kan bidra med är att göra vad den kan för att hindra massarbetslösheten som nu hotar att växa fram i rask takt. Våra förslag delas av Svenskt Näringsliv och till vissa delar även av moderaterna och SD i riksdagen. Vi är djupt besvikna över att vi däremot inte fått stöd från varken Alliansen eller Socialdemokraterna i Göteborg.

Yrkanden som skickats in:

  • Kommunstyrelsen tillskriver regering och riksdag och hemställa om att sjuklöneansvaret från 1 april kompletteras till att gälla från och med 13 mars då regeringen tog bort karensdagen och krav om läkarintyg.
    Länk till yrkandet >>
  • Kommunstyrelsen tillskriver regering och riksdag och hemställer om att systemet för korttidspermitteringar utökas med ytterligare två nivåer om 80 procent respektive 100 procent arbetstidsminskning. Kompletterande regler behöver gälla retroaktivt från 16 mars 2020 och i övrigt fasas in i gällande regelverk.
    Länk till yrkandet >>
  • Hemställer till Higab att
    1. Avdela större extra resurser för att omedelbart och skyndsamt undersöka behovet av förändringar i hyresvillkoren för sina externa hyresgäster.
    2. Omedelbart avbryta affären mellan Higab och Liseberg AB om övertagande av hotell Heden.
    Länk till yrkandet >>
  • Hemställa till Stadshus AB och Liseberg AB att undersöka möjligheten att tills vidare avbryta Jubileumsprojektet på Liseberg.
    Länk till yrkandet >>
  • Åtgärdspaket för att lindra de negativa effekterna på fristående kultur- och idrottsverksamheter i Göteborg.
    Länk till yrkandet >>
  • Hemställa till regeringen och riksdagen att besluta om temporärt borttagande av trängselskatten i Göteborg för att minska smittspridning för de människor som inte kan arbeta hemifrån.
    Länk till yrkandet >>
  • Alla stadens anställda som inta kan arbeta hemifrån och inte har möjlighet att gå, cykla eller köra egen bil, ska ges möjlighet att använda av staden upphandlad taxi för resor till och från jobbet.
    Länk till yrkandet >>
  • Ta fram förslag på riktlinjer och stödåtgärder för att fler bland stadens medarbetare och kommuninvånarna ska kunna åka bil till och från jobbet, i form av temporärt fri kommunal parkering i hela Göteborgs stad med omedelbar start.
    Länk till yrkandet >>

På GP debatt – Ett större krispaket måste till för att rädda jobben

Coronapandemin har slagit till med full kraft i Europa. Om vi ser bortom all oro och mörker, finns det ljus. Men det kräver att vi nu agerar modigt, kraftfullt och rationellt. Stoppa massuppsägningarna genom ett jobbpaket innan det är försent, skriver Martin Wannholt Demokraterna.

Martin Wannholt, Jessica Blixt och Thomas Hedberg skriver på GP debatta 25 mars 2020.

Regeringen har redan fattat flera kloka beslut för att möjliggöra likviditet i företagarsverige, riktat ett första stöd till idrotts- och kultursverige och beslutat om utökade exportkrediter för våra exportföretag. Regeringen verkar också väl förberedd för och införstådd med att det behövs fler krispaket.

Vi har i Sverige en framsynt och transparent Folkhälsomyndighet, som fattar beslut utifrån fakta och kompetens. Vidare en fantastisk sjukvård med erfaren och kunnig personal, som trots alla problem redan innan virusspridningen, har ställt om till en krishantering som imponerar. Varje dag, tillsammans med skickliga militära svenska förband som visar sin kraft när vi alla behöver den.

Mer måste göras
Många kommuner runt om i Sverige försöker också lokalt bidra för minskad smittspridning samt med lättnader av olika slag till mindre företag. Från Demokraterna har vi sedan tidigare föreslagit en rad åtgärder även för Göteborgs Stad.

Men mer måste göras redan nu. Regeringens åtgärder framstår delvis som en moteld mot en möjlig finanskris. Bra. Men nu har vi i stället en snabb och delvis total efterfrågekris att hantera. När ett företags intäkter temporärt går mot noll, behöver också kostnaderna temporärt gå mot noll. Det är här nästa krispaket måste komma på plats, snarast.

Våra företag och deras medarbetare, behöver lättnader under en kort tid, för att när Coronakrisen är över kunna återgå till att återhämta oss.

Vi har tusentals välfungerande småföretag som helt oförskyllt förlorat hela sin intäkt under en oerhört kort tid. Då duger inte finanskrismedicin. Våra företag och deras medarbetare, behöver lättnader under en kort tid, för att när Coronakrisen är över kunna återgå till att återhämta oss.

Varsel och massuppsägningar har tyvärr blivit svaret i frånvaro av ett tillräckligt starkt jobbpaket som ger företagen ett alternativ till uppsägningar – nämligen tillfälliga permitteringar fullt ut. Det paket som regeringen la i förra veckan ger inte företagen denna möjlighet. Därför har uppsägningarna av många människor med lägre inkomster fortsatt i en omfattning vi inte upplevt tidigare. A-kassorna är redan nedringda, socialkontoren kommer snart få köer. Och till sist blir det barnen som hamnar i kläm när familjeekonomin rasar för många kommuninvånare runt om i Sverige.

Förstärkt korttidspermittering
Svensk Näringsliv har redan presenterat flera konkreta förslag som vi Demokrater ser som nödvändiga för att hindra en stor massarbetslöshet i såväl Göteborg som övriga Sverige: det viktigaste är förstärkt korttidspermittering med sysselsättning ned till noll procent. Då kan medarbetare ha kvar sina anställningar istället för att hamna i arbetslöshet och a-kassa. Överväg vidare tillfälligt slopande av egenavgifter och arbetsavgifter till ett tak om tre miljoner kronor. Och sänk räntan vid anstånd med skatteinbetalningar.

Utöver detta måste regeringen ändra i sitt förslag och ta ansvar för sjuklönen retroaktivt från och med 13 mars, det vill säga när regeringen meddelade beslutet om slopad karensdag. Inte som nu föreslagits att skjuta på det till april. Förslaget ur smittsynpunkt med slopad karens och slopat läkarintyg måste naturligtvis följas av ekonomiskt ansvar från samma tidpunkt. Detta slår annars hårt mot många företag.

Aktieägare måste visa solidaritet
Dessa jobbstöd och ansvar behöver implementeras så snart som möjligt. Om något av förslagen skulle stå i konflikt med EU:s statsstödsregler får regeringen anmäla och begära undantag.

Aktieägarna måste också ta sitt solidariska ansvar. För att kunna ta del av stödpaketet måste dessa kopplas till begränsning av utdelningar.

Genom att göra det ekonomiskt fördelaktigt för våra företag att tillfälligt kunna permittera sina medarbetare fullt ut, istället för att säga upp anställningar, åstadkommer vi två saker:

– Minskar antalet mänskliga tragedier och konkurser med skenande kostnader i våra sociala skyddsnät samt

– Möjliggör för Sveriges företagare och företag att snabbt rampa upp när efterfrågan tar fart igen.Kommer allt bli helt rättvist i ett stort jobbpaket? Nej det blir det säkert inte. Kommer det finnas de som försöker utnyttja systemen? Ja det finns det tyvärr alltid.

Men Sverige behöver nu en bred uppslutning kring en politik som står upp för svenska jobb och företagande. Genom krisen. Den mänskliga och ekonomiska kostnaden blir låg jämfört med alternativen. Beslut behövs nu.

Martin Wannholt (D), partiledare

Jessica Blixt (D), kommunalråd

Thomas Hedberg (D), företagare

Länk till artikeln i GP >>

I GP – om Demokraternas förslag under coronakrisen

GP har skrivit en artikel om Demokraternas förslag som tas upp i Kommunstyrelsen på onsdag gällande ytterligare åtgärder om coronakrisen förvärras. Det handlar bland annat om att se över om kommunanställda kan täcka upp inom vården.

– Alla andra kommuner agerar, men inte Göteborg, säger Martin Wannholt (D).

Nu behövs både handlingskraft och enighet i Göteborgs politik.

Läs hela artikeln i GP här >>
Läs Demokraternas yrkande här >>

På GP debatt – Haveriet med Åkeredsskolan har kört förtroendet för kommunen i botten

Att elever och lärare har blivit sjuka av att vistas i Åkeredsskolan är en skandal och ett resultat av decennier av kommunal misskötsel. Nu måste den akuta situationen lösas och alla kommunens servicebyggnader som är äldre än 30 år ses över, skriver bland andra Jessica Blixt, kommunalråd Demokraterna.

Asbestsanering pågår på Åkeredsskolan.

Åkeredsskolan är marinerad i förfall, med klotter, fuktskador och karmar som ruttnat så att det inte längre går att sätta in nya fönster. Det är resultatet av decennier av kommunal misskötsel och brist på ansvar. Skolan byggdes under miljonprogrammet och präglades av den resursbrist rådde. Nyttobyggnader fick därför inte en teknisk livslängd på mer än 30-40 år.

På Åkeredsskolan var problemen uppenbara 1988. Då fick barnen astma och huvudvärk när golven var fulla av mögel. Skolan borde rivits redan då, men ekonomin var inte heller på den tiden bra. Man nöjde sig med att lappa och laga, vilket ständigt fick problemen att komma tillbaka med läckande toaletter och tak. En plats fick namnet ”bajsrummet” på grund av sin karaktäristiska doft.

Rivningen har skjutits framåt
Under det senaste decenniet har situation försämrats och beslut om ny skola har funnits länge. Men rivningen har hela tiden skjutits framåt, därför att olika alternativa skollösningar presenterats. Under tiden har barnen och lärarna blivit sjukare och nya tillfälliga ”lappa och laga”-lösningar genomförts, tillsammans med asbestsanering bakom stängda dörrar.

Allt detta är inte bara dålig ekonomi när de tillfälliga lösningarna skapar fördyringar. Värre är att det undergräver förtroendet för kommunen. I Åkered frågar föräldrarna varför man ska stanna i en stad där ingen bryr sig om deras barns hälsa. Det är den fråga som skattebetalare ställt sig i Göteborg sedan 1970-talet – för att sedan flytta till Kungsbacka och Härryda. Det är en ond cirkel fär utflyttningen försämrar skattekraften, vilket slår mot underhållet av skolor och förskolor. Sedan faller förtroendet för kommunen ännu mer, vilket förstärker utflyttningen.

Resurser måste omprioriteras
För Demokraterna är det en absolut nödvändighet att bryta den här trenden. Den akuta situationen i Åkered behöver åtgärdas omedelbart. Det krävs också att det genomförs en inventering av kommunens servicebyggnader som är mer än 30 år gamla för att klarlägga åtgärdsbehovet. Resurser måste omprioriteras till den grundläggande sociala service som medborgarna har rätt att få i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Kommunen lånar idag upp stora summor för att bygga parkeringshus, konstgjorda halvöar och dyra hyreslägenheter som de som behöver dem inte har råd att bo i. Att det finns bättre prioriteringar är uppenbart när man besöker Åkeredsskolan. Där får man en tydlig bild av vad Barnkonventionen innebär i praktiken, istället för i kommunala högtidstal.

Jessica Blixt (D)
Kommunalråd och ledamot grundskolenämnden

Martin Wannholt (D)
Kommunalråd

Lars Kerla (D)
ledamot i Lokalnämnden

Jan Jörnmark (D)
ledamot i Byggnadsnämnden

Länk till artikeln i GP >>

Yrkande inskickat till Byggnadsnämnden 17 mars 2020 >>

På GP debatt – Så vill vi stoppa lånekarusellen i Göteborg

De sista tjugo åren har kommunen ökat med mer än 100 000 invånare, vilket ställer stora krav på bostäder och infrastruktur. Med befolkningsökningen kommer också belåningen, vilken har nått rekordhöjder i Göteborg, skriver bland andra Jan Jörnmark (D).

Jan Jörnmark, Thomas Hedberg, Patrik Höstmad och Martin Wannholt.

Göteborgs upplåning är rekordstor och växer snabbt. För Demokraterna är ett stopp för den utvecklingen ett överordnat politiskt mål, som påverkar vårt förhållande till de kommunala bolagen, allmännyttan och arbetet med den nya översiktsplanen. Vi har tagit och vi kommer att ta många fler aktiva initiativ i nämnder och bolag för att gripa in i och stoppa en utveckling som i decennier präglats av en ”låt gå”-attityd som nu riskerar vår ekonomiska trovärdighet och sociala hållbarhet. Vi behöver bryta gamla mönster och skapa en mycket mer välfungerande, effektiv och företagsvänlig stad.

Den viktigaste orsaken till lånebehovet är att staden växer. De sista tjugo åren har kommunen ökat med mer än 100 000 invånare, vilket ställer stora krav på bostäder och infrastruktur. Men det är inte bara invånarantalet som ökat: aktiviteten bland företag, i hamnen och i turistnäringen har växt på liknande sätt. Göteborg gick i mitten av 1990-talet in i en av sina starkaste utvecklingsperioder på mycket länge.

Stor utflyttning
En tillväxt av den typen leder till ett starkt ökat investeringsbehov. Det behovet blir ännu större om en region växer så som Göteborg gjort under lång tid: att kärnan oavbrutet förlorar invånare till kransen. Under de sista 20 åren har nettoutflyttningen till kranskommunerna varit drygt 50 000 personer. Det har ökat belastningen på vägsystemet och kollektivtrafiken. Göteborg har mött förändringen på ett oförberett sätt. I de kommunala översiktsplanerna har det inte existerat trovärdiga prognoser över utvecklingen, och när befolkningstillväxten och utflyttningen sedan samtidigt ökat i styrka har det inte lett till några förändringar i planeringen. I stället för en sammanhållen strategi för att möta tillväxten har planeringen skett i bitar.

I de kommunala översiktsplanerna har det inte existerat trovärdiga prognoser över utvecklingen

Linbanan är ett av många exempel på det som hänt: Lindholmen/Lundby är sedan länge stadens viktigaste utvecklingsområde och vårt befolkningsmässiga centrum rör sig mot den norra älvstranden. Behovet av transporter mellan stadens båda älvsidor ökar därför, men den utvecklingen har aldrig behandlats sammanhållet. Knappa planeringsresurser har i stället lagts på visioner om ”älvstaden” och allehanda luftiga planer. I nästa skede har transportbehovet slagit till med större kraft än någonsin, varefter hugskott ersatt den långsiktigt hållbara planering som verkligen behövs.

Karusellen är igång
Resultatet har blivit att man fångat upp en idé om linbana, lagt ännu mer resurser och tid på att utreda den – varefter politiken konfronteras med ett resurs- och upplåningskrävande alternativ som skapar fler problem än de som fanns inledningsvis. Eftersom tid och pengar redan förspillts presenteras planerna i det läget ofta som ”nödvändiga” att genomföra, eftersom behoven under den långa utredningstiden ökat ytterligare.

100-tals miljoner hann tyvärr rulla iväg innan övriga partier klarade av att se verkligheten som den är

Till slut lyckades vi få ett brett gehör för ett stopp av det högt flygande fantasiprojektet – men 100-tals miljoner hann tyvärr rulla iväg innan övriga partier klarade av att se verkligheten som den är. Mönstret från Västlänken är övertydligt: dyra och resurskrävande beslut fattas utan helhetsperspektiv, och när politikerna kommer tillbaka in i processen ”kan ingenting ändras”.

Misslyckade byggprojekt
Planeringsmässigt har den starka tillväxten också mötts av en satsning på den så kallade ”mellanstaden”. Vad som är mellanstad har aldrig varit tydligt, men planeringen har däremot ofta fått liknande effekter: det har visat sig dyrt och tidsödande att komma fram i planeringsarbetet. Utbyggnaden av bostäder, torg och annan infrastruktur har sedan skötts av kommunala bolag som Framtiden, Göteborgslokaler med flera, med ökad kommunal upplåning som följd. Men trots de kostsamma satsningarna lyckas man inte producera de bostäder som efterfrågas, för utflytningen till kransen är starkare än någonsin. Vilket i sin tur både leder till ökade kostnader och fallande skatteintäkter – och ett ännu större tryck på att bygga ut infrastrukturen.

Den utvecklingen kommer att fortsätta så länge vi inte får en tydlig politisk vilja och planeringsmässig inriktning för hur Göteborg ska hantera framtiden. För det behövs en tydlig linje om var det ska byggas och vilken infrastruktur som krävs för den utbyggnaden.

Ödesdigert upprepa gamla misstag
Vi behöver dessutom en tydlig rågång mellan vad som är ett kommunalt ansvar i denna utbyggnad, och därmed också vad som bör skötas av kommunala bolag. Som det är i dag presenteras ofta planer med i grunden dåliga förutsättningar, i förvissningen att de kommer att genomföras av kommunala bolag med hjälp av ökad kommunal upplåning.

Om inte utvecklingen bryts kommer de misstag som gjorts tidigare att återupprepas

Hela denna problembild behöver lyftas fram och analyseras, inte minst i den nya översiktsplan som det just nu pågår ett arbete med. Allt detta har vi tydligt redogjort för i vårt yttrande över det ofullbordade utkastet till översiktsplan.

Om inte utvecklingen bryts kommer de misstag som gjorts tidigare att återupprepas – med stora negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för kommunen.

Jan Jörnmark (D)
Thomas Hedberg (D)
Patrik Höstmad (D)
Martin Wannholt (D)

Länk till artikeln på GP >>

På GP debatt – Oberoende kommission måste granska linbanehaveriet

På trafiknämndens senaste möte den 30 oktober framkom nya allvarliga uppgifter som stärker bilden av att linbaneprojektet burits fram med hjälp av mörkläggning och överskridande av befogenheter. Därför behövs en oberoende kommission som går till botten med den ledningskultur som skadar vår stad, skriver Henrik Munck (D) och Joakim Rosdahl (D).

Henrik Munck och Joakim Rosdahl skriver om linbanehaveriet på GP debatt 9 november 2019.

Linbanehaveriet är numera välkänt i form av att den ursprungliga planen att bygga en linbana över älven för 1,1 miljarder kronor efter år av utredningar i stället visade en investeringskostnad på över fyra miljarder kronor. Dessutom med flera års försening och med orimligt höga driftkostnader. Nu finns ett nedbantat projektförslag med en kostnad på två till tre miljarder kronor, dock med frågetecken kring genomförbarheten.

Att en kreativ idé senare visar sig mindre bra eller direkt olämplig är inget ovanligt

Att en kreativ idé senare visar sig mindre bra eller direkt olämplig är inget ovanligt. Det centrala i linbanehaveriet är i stället hur man kunde göra av med 138 miljoner skattekronor på en utredning av linbanan innan alla korten lades på bordet.

Göteborgs kommunfullmäktige beslutade den 10 november 2016 att utreda en linbana över älven, och planeringsdirektivet gick knappast att missförstå. Enligt beslutet skulle linbanan ”kosta maximalt 1,1 miljarder kronor att planera, projektera, bygga, och driftsätta” samt ”byggas sammanhållet och trafiköppnas i sin helhet senast år 2021, gärna tidigare”.

Mörkad kostnadsökning
Att avvikelser sker i infrastrukturprojekt är tyvärr vanligt, men alldeles grundläggande och självklart är att de som utreder ett projekt måste, utan dröjsmål, gå tillbaka till uppdragsgivaren för nytt ställningstagande om man inte kan hålla sig inom de angivna kostnadsramarna. Men i hanteringen av linbaneprojektet ser vi istället mörkläggning, överskridande av befogenheter och slöseri.

I hanteringen av linbaneprojektet ser vi i stället mörkläggning, överskridande av befogenheter och slöseri.

På trafiknämndens möte den 30 oktober 2019 framkom nämligen att det inom linbaneprojektet redan under 2018 fanns en uppdaterad kostnadskalkyl som då pekade på en total kostnad på 2,65 miljarder kronor. Då skulle man självklart ha gått tillbaka till kommunfullmäktige och rapporterat om situationen i projektet. Men så skedde inte.

Under hösten 2018 tas i stället ett aktivt beslut av ledande tjänstepersoner om att politikerna i trafiknämnden inte skulle informeras om den stora kostnadsökningen. Detta är anmärkningsvärt i sig, men sedan blir allt än värre. Den 6 november 2018 lägger trafikkontoret fram förslag till beslut i trafiknämnden om att linbaneprojektet ska tilldelas ytterligare 102 miljoner kronor för fortsatt utredning. Och man undanhöll då information om att projektets kostnad redan var långt över ramarna. I beslutsunderlaget stod det i stället att ärendet om 102 miljoner till fortsatt utredning ”inte påverkade projektets totalkostnad”.

De dåvarande kommunalråden i arbetsutskottet borde ha reagerat och agerat

Vissa politiker var dock informerade om kostnadsökningar redan under 2018. I kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 oktober 2018 redovisades linbaneprojektet med ett kostnadsspann som sträckte sig över två miljarder kronor. De dåvarande kommunalråden i arbetsutskottet borde ha reagerat och agerat, i synnerhet Axel Josefson (M) som var den ende politiker som satt i både kommunstyrelsens arbetsutskott och i trafiknämnden som vice ordförande.

Men Axel Josefson väljer att agera helt annorlunda. Han driver igenom att trafiknämndens presidiemöten, det viktiga forum där man bereder ärenden till nämnden, helt enkelt ska avskaffas. Han vill inte vara på möten där det kan göras inspelningar. I GP den 20 oktober 2018 förklarar Josefson att ”mötena då förlorar sitt värde”.

Granskande kommission krävs
Vid trafiknämndens möte den 6 november 2018 är Josefson frånvarande men han instruerar alliansgruppen att ställa sig bakom att 102 miljoner ytterligare ska läggas på utredning av linbanan. Trots att han då måste ha varit medveten om att linbaneprojektet redan hade sprängt kostnadsramarna. Sammantaget växer en bild fram av att de högsta tjänstepersonerna i samverkan med den högsta politiska ledningen har mörklagt avgörande uppgifter och aktivt tagit beslut som trotsar de ramar som beslutats i kommunfullmäktige.

Sett som enskild företeelse är detta redan oerhört allvarligt. Men det måste också ses i ljuset av att det i dagsläget pågår ett flertal utredningar inom Göteborgs stads organisation kring misstänkta oegentligheter.

Det måste också ses i ljuset av att det i dagsläget pågår ett flertal utredningar inom Göteborgs stads organisation kring misstänkta oegentligheter

Vi i Demokraterna föreslår därför på nästa kommunstyrelsemöte att en oberoende kommission tillsätts för att granska linbaneprojektet.

En kommun kan rikta skadeståndsanspråk mot politiker som orsakat kommunen stor ekonomisk skada. Här handlar det om mångmiljonbelopp, mörkläggning, och att trotsa demokratiskt fattade beslut i kommunfullmäktige.

Alla politiska partier borde se allvaret i linbaneprojektet och att det behövs en öppen ledningskultur i Göteborg.

Henrik Munck (D),
kommunalråd och ledamot i trafiknämnden

Joakim Rosdahl (D),
ersättare i trafiknämnden

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Lisebergs Jubileumsprojekt – en olöslig ekvation

Idén om ett hotell och en vattenpark i anslutning till Liseberg är i grunden god. Men när projektet finansieras av skattepengar och kostnaderna riskerar att skena är det underligt att ingen drar i nödbromsen, skriver Lasse Nilsson (D).

Replik

Jubileumsprojektet, 9/10.

Lasse Nilsson, styrelseledamot i Liseberg för Demokraterna.

Med anledning av Christer Holmgrens (M) debattartikel den 9 oktober tvingas jag för första gången, efter 35 års styrelsearbete i ett otal styrelser, bryta mot den praxis som normalt gäller i styrelsearbeten; nämligen att det endast är styrelseordföranden som uttalar sig offentligt för styrelsen.

Anledningen är att jag som enskild styrelseledamot utpekas som motståndare till Lisebergs Jubileumsprojekt.

Kommunfullmäktige fattade i februari 2017 beslut om att Liseberg får genomföra det så kallade Jubileumsprojektet. Det är ett beslut som jag och mitt parti (Demokraterna) helt ämnar följa, under förutsättning att projektet genomförs inom de ramar kommunfullmäktige har beslutat om. Samt att man följer de lagar och regler som kommunala bolag är skyldiga att följa.

Strider mot kommunallagen
I en reservation mot beslutet att starta i gång byggnation av enbart hotelldelen lade jag bland annat fram följande:

  • Beslutet som är fattat skiljer sig väsentligen från vad som framgick av hemställan till kommunfullmäktige 2017 med ett antal i grunden förändrade förutsättningar.
  • Styrelsen har ingen kännedom om vad den totala kostnaden för hela Jubileumsprojektet kan bli men har kännedom om kraftiga kostnadsökningar på hotelldelen. Detta är extra alarmerande då hela finansieringen kommer att ske från kommunen. Det lån kommunen ska utge riskerar att kraftigt öka.
  • Beslutet i kommunfullmäktige förutsatte också en försäljning av Hotell Liseberg Heden AB. Styrelsen i Liseberg har inte försäkrat sig om att denna del av affären har verkställts.
  • Jag anser då att beslutet är i strid mot kommunallagen samt de förutsättningar som kommunfullmäktige fastställt.

En olöslig ekvation
Äventyrsbadet och hotellet hör ihop. Hotellet kommer nu dessutom, innan Äventyrsbadet är klart, att konkurrera med övriga hotell under en längre period utan att bidra med fler besökare till den övriga besöksnäringen. Redan nu innan byggstart, ligger enbart hotellet 170 miljoner kronor över den kostnad man redovisade inför ägarbeslutet i kommunfullmäktige år 2017. Vad blir kvar av badsatsningen om kostnader för att uppföra och färdigställa hotellet ytterligare skjuter i höjden?

Dessutom är investeringen för att bygga ett parkeringsgarage, för cirka 400 miljoner kronor (för att ersätta de parkeringsplatser som bebyggs) inte inkluderade i varken finansiering eller resultat.

Slöseri av skattepengar
Undertecknad finner situationen speciellt märkligt i en tid då budskapet från de styrande partierna handlar mer om hur vi skall ha råd att upprätthålla välfärdens kärna: förskola, skola och äldreomsorg. Det är väl ändå dit göteborgarnas skattepengar först och främst skall gå?

Undertecknad finner situationen speciellt märkligt i en tid då budskapet från de styrande partierna handlar mer om hur vi skall ha råd att upprätthålla välfärdens kärna: förskola, skola och äldreomsorg

Jubileumsprojektet i sig är i sin tänkta utformning ett mycket spännande projekt som kan generera nya flöden av besökare till Göteborg. Vad vi sedan anser är viktigast för Lisebergs överlevnad framgent, eller om ett kommunalt bolag överhuvudtaget skall ägna sig åt byggnation samt drift av hotell och vattenland, är inte relevant just i denna diskussion.

Lisebergs styrelseordförande Christer Holmgren (M) betonar i sin artikel vikten av att man tar sin utgångspunkt i fakta men själv lyckas han mindre bra just i detta fall.

Lasse Nilsson (D),
styrelseledamot Liseberg, företagare

Länk till artikeln i GP >>