På GP debatt – Barn förs bort – nu måste samhället agera

Sommarlovet har tagit slut och återigen gapar ett antal stolar tomma i stadens klassrum – stolar som tillhör elever som har förts utomlands och där påtvingas ett liv de aldrig har valt att leva. Men trots medvetenhet om problematiken kan inte Göteborg redovisa hur många barn som försvinner varje år. Vi vill nu sett ett skärpt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck skriver Demokraterna.

Jessica Blixt och Sofie Löwenmark skriver på GP debatt 28 augusti 2019

Domen mot en pappa från Göteborg som under sommaren 2017 förde bort sin 14-årig dotter föll i dagarna. Flickan som ännu saknas är svensk medborgare och uppges enligt tingsrättens dom befinna sig i Palestina. Dottern hade tidigare omhändertagits med omedelbart verkan enligt Lagen om vård av unga – LVU, då det förekommit våld mot flickan som var mycket rädd för att hoten om tvångsgifte skulle förverkligas. Efter en tid fick flickan hem igen, något som socialtjänsten med facit i hand nu är självkritiska till. Pappan som suttit häktad sedan i juli friades av en oenig tingsrätt men domen får förväntas komma att överklagas.

Men vilken utgången än blir av rättsprocessen, kommer flickan med största sannolikhet att bli kvar i Palestina. Även om någon hjälp skulle uppenbara sig, kommer hon då sannolikt att tvingas att välja bort sina barn, om det förmodade tvångsäktenskapet resulterat i att hon fött barn. I Palestina har nämligen modern vid skilsmässa ytterst begränsad rätt till sina barn.

Med andra ord har flickan försatts i en mardrömssituation som högst sannolikt kommer att bestå under resten av hennes liv.

Förs utomlands för “uppfostringsresor”
Ett utbrett men mindre uppmärksammat fenomen är att pojkar förs utomlands för så kallade ”uppfostringsresor”. Pojkarna kan exempelvis anses ha blivit för västerländska och därför vara i behov av religiös och kulturell fostran. Pojkar som skickas iväg far ofta illa och bland de som återvänder till Göteborg är många traumatiserade av sina upplevelser och i stort behov av stöd. Rektorer i Göteborg flaggade under våren för att problematiken är vanligt förekommande – bara i Hammarkullen var i juni, tre pojkar på ”uppfostringsresa”.

Demokraterna går nu fram med förslag för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck – och för att förstå den totala problembilden är det centralt att veta hur många barn och ungdomar som förs bort från Göteborg varje år. Det är oacceptabelt att Göteborg ännu inte kan besvara hur många barn som årligen försvinner, vilket staden också har kritiserats för. Det är en grundförutsättning för att kunna följa upp varje enskilt fall och för att i möjligaste mån hjälpa drabbade tillbaka till Göteborg. Nedslående är att många bortfördas situation faktiskt redan var känd av myndigheter, det är ett oerhört misslyckande som kräver uppföljning.

Skolans arbete måste öka
Vanligtvis sätter samhället in det stora maskineriet när ett barn försvinner, men för denna grupp blir det inga stora rubriker. Här har barn tillåtits att försvinna utan att ens officiellt räknas som saknade.

Enligt det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck hos Länsstyrelsen i Östergötland finns det problem med skolor som inte alltid orosanmäler när en elev saknas. Vidare påtalas att hedersutsatta elever ofta har låg medvetenhet om sina rättigheter och den hjälp som samhället erbjuder.

Vi i Demokraterna vill att en person på för- och grundskoleförvaltningen har det övergripande ansvaret för hedersproblematik – detta då det förebyggande arbetet ute i skolorna måste stärkas radikalt. Här krävs det kunskapshöjande insatser riktade mot både skolpersonal och elever.

Skolan är sannolikt den enda kontakt som elever under hedersförtryck har utanför hemmet och därför måste skolans arbete öka.

Samhället måste agera
Dock upphör skolplikten efter högstadiet och för ungdomar i gymnasieåldern finns inte ens detta skyddsnät, här blir således bortföranden svårare att upptäcka. Det förekommer också att hedersutsatta flickor inte alls tillåts att studera på gymnasiet. Här behöver elevöverlämnandet från grundskolan till gymnasieskolan följas upp för att fånga upp elever med känd hedersproblematik som inte dykt upp, men som inte anmäls då skolplikten upphört. Den sammantagna problematiken är nedslående och därför måste insatserna höjas med kraft.

Bristande integration och växande utanförskapsområden har ökat hedersproblematiken. Vi kan dock inte vänta på att de stora samhällsproblemen ska komma till rätta utan i detta nu agera skarpt med metodiskt arbete. För flickan som befinner sig i Palestina räckte inte samhällets skyddsnät och många delar hennes öde.

Kontrollen och insatserna mot barn som förs utomlands måste skärpas – samhället måste agera.

Jessica Blixt
kommunalråd Demokraterna

Sofie Löwenmark
politiskt sakkunnig Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>