Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa möjligheter för skolan att tidigt kunna förbygga problem, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Debatten om psykisk ohälsa bland barn och unga är mer aktuell än någonsin. Den i GP nyligen publicerade debattartikeln ”Är skolan en riskfaktor för psykisk ohälsa?” 19/2 lyfter bland annat att skolan för många barn har kommit att bli motsatsen till den plats för utveckling och välmående som den borde vara. I stället överskuggas skolan av orimliga krav, molande stress och har även blivit en plats där både psykiskt och fysiskt våld hör till vardagen.

Tveklöst ligger ett komplext nätverk av orsakssamband bakom den ökande psykiska ohälsan, ett samband som skolan har blivit en del av. Trots dessa förhållanden är vi säkra på att skolan också utgör vår bästa plattform för att vända den negativa utvecklingen.

Så vänder vi trenden
I skollagen står att elevhälsan ska arbeta främst förebyggande, men i dag tvingas man prioritera att ”släcka bränder” och det förebyggande arbetet handlar mest om hälsosamtal och sporadiska försök med olika hälsoprojekt. Problemet som vi ser det är inte att viljan saknas att arbeta förebyggande på ett mer övergripande vis. Det som saknas är möjligheter och resurser, och man behöver också kunna svara på frågan hur man konkret ska gå tillväga. Klart är att hälsoarbetet behöver startas tidigt och sedan genomsyra skolgången.

Barn och unga bör alltså få kunskap och
inre verktyg som inte bara hjälper dem
att navigera i vårt alltmer komplexa
samhälle, utan också ger dem kunskap
om vad hjärnan och kroppen behöver för
att man ska må bra.

Vi i Demokraterna har inte alla svaren, men utan tvekan bör både lärare, vårdnadshavare och elever involveras. Något vi också kan säga med säkerhet är att vägen framåt stavas kunskap.

Vetenskapligt validerad kunskap om både fysiologiska och psykologiska hälsofaktorer bör vävas samman med utbildningen. Barn och unga bör alltså få kunskap och inre verktyg som inte bara hjälper dem att navigera i vårt alltmer komplexa samhälle, utan också ger dem kunskap om vad hjärnan och kroppen behöver för att man ska må bra. De ska även ges möjlighet att reflektera kring tankar, känslor, relationer och värderingar. Samtidigt bör alla vuxna kring barnen få samma kunskap; pedagoger i samband med hälsoarbetet och vårdnadshavare genom att de inkluderas. Då kan en enig vuxenvärld skapas som blir en trygghet för barn och unga.

Använd kunskapen
Kunskapen för att göra detta finns – nu gäller det bara att vi använder den. Forskarvärlden vet till exempel att en grundstomme i människans välbefinnande är meningsfullhet.

Andra viktiga faktorer är god sömn och fysisk aktivitet. I linje med människans inre krav på meningsfullhet kan vi dock inte bara säga till barnen att de måste sova ordentligt och röra på sig, de måste också få svaret på frågan: Varför? De måste få veta vad som händer i våra kroppar och sinnen när vi sover eller rör på oss.

Vi Demokrater vill vara
lösningsinriktade. Vi ser problemet – att
barn och unga inte mår bra – och vi vill
inte vänta.

Det är lätt att förkasta dessa frågor som oväsentligheter som var och en får lösa på sitt sätt. Men det handlar inte om oväsentligheter utan om viktiga delar av människans natur som vi måste välja att se och att främja. Otaliga studier visar på vikten av detta för vårt välmående. Vi ska heller inte behöva vara ensamma i detta – särskilt inte barn och unga. I stället måste vi lyfta den kunskap som redan finns om psykisk och fysisk hälsa och översätta den till praktik i våra skolor.

Vi Demokrater vill vara lösningsinriktade. Vi ser problemet – att barn och unga inte mår bra – och vi vill inte vänta. Fokus måste flyttas mot förebyggande och främjande elevhälsoarbete, och vi politiker måste fatta beslut som för oss i rätt riktning, och hela vägen fram.

Låt Göteborg bli en förebild
Den här typen av stärkande hälsoarbete kommer att ske på allt fler platser i vårt land och i vår värld. Så varför inte låta Göteborg bli en förebild? Varför inte ge våra barn och ungdomar möjlighet att inte bara förstå vår värld utan även sig själva?

Vi befinner oss i en komplex och stressande tidsålder som kräver att vi måste värna mer aktivt om oss själva för att få ett hållbart människoliv. I det arbetet måste vi vuxna bestämma oss för att bli en starkare kraft för dagens barn och ungdomar. Vi måste visa dem att vuxna finns för deras skull och har förmågan att agera när det behövs. Om vuxenvärlden på ett aktivt, konkret och långsiktigt vis fokuserar på den viktigaste uppgift vi har – att stötta och stärka våra barn – då får vi hållbara människor i en hållbar stad som är öppen för världen.

Jessica Blixt (D)
lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)
barn- och skolläkare och ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)
lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa

Länk till artikeln i GP >>

Kommunfullmäktige skall i dag fatta beslut om ett ”stadsutvecklingsprojekt” där medborgarnas skattemedel skall försnillas på Västlänkens Station Haga. Projektet kostar 660 miljoner kronor men få tågresenärer kommer att resa med kollektivtrafik eller med cykel till eller från Station Haga, skriver Demokraterna.

De föreslagna investeringarna omfattar följande åtgärder:

* Underjordiskt cykelgarage för cirka 550 cyklar.

* Förlängning av spårvagnshållplats för två spårvagnslängder och ny busshållplats.

* Cykelbana i Kungsparken, Sprängkullsgatan och Haga Kyrkogata.

* Ny gångbro över kanalen.

* Parkering på Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsplatsen görs om till torgyta.

* 120 parkeringsplatser försvinner.

Av handlingarna framgår inte att Station Haga är en i sammanhanget obetydlig station. Det finns ingen nyare resvaneundersökning eller simulering genomförd som indikerar hur många resenärer som Station Haga kommer att få. Antalet resenärer bygger på en politiskt beslutad målbild, det vill säga en önskan om hur många som skall resa till denna station. Målbilden anger 20 000 på/avstigande per dygn år 2035. Tyvärr är en målbild ingen spegling av verkligheten.

Påstående utan stöd
Västtrafiks vice vd talar i en GP-artikel om 50 000 resor vid Station Haga år 2035. Det finns inget stöd för detta påstående. Enligt den simulering som Trafikverket gjort år 2016 för en ny järnväg till Borås via Landvetter kommer endast drygt tre procent (1 250 påstigande/dygn) från denna linje att använda Station Haga. Man kan på goda grunder anta att detta förhållande även gäller för övriga linjer som trafikerar Station Haga. Detta medför att om målbilden på 130 000 resor till/från Göteborg år 2035 skulle realiseras kommer endast 4 300 påstigande att använda sig av Station Haga.

Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på
det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser

För att detta skall kunna ske måste närmare 100 miljarder kronor investeras i järnvägsutbyggnader runt Göteborg. Detta kommer givetvis inte att inträffa till år 2035. För att Haga skall bli en viktig bytespunkt måste många resa till och från med tåg, ett förhållande som uppenbarligen inte kommer att inträffa.

Västlänkens omväg via Haga medför förlängda restider för merparten av tågresenärerna och orsakar stora samhällsekonomiska förluster. Även betydande miljöproblem under byggfasen beror på omvägen via Haga med omfattande utsläpp av klimatpåverkande koldioxid som följd. Dessa utsläpp kan inte kompenseras genom ökade resenärsmängder då dessa inte är av den omfattning som skulle behövas för denna kompensation, vilket framgår av Trafikverkets simuleringar. Anser man att klimatfrågan är viktig är Västlänken en kontraproduktiv investering.

Värnar inte om göteborgarnas hälsa
Haga har Sveriges sämsta luftkvalitet vad gäller höga halter av kväveoxider med omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen. Baserat på gjorda simuleringar kommer den att fortsätta att överskridas under hela byggtiden på åtta år genom de tillkommande utsläppen från bygget av Station Haga. En stad som ökar utsläppen där man redan har Sveriges sämsta luftkvalitet värnar inte om medborgarnas hälsa.

Cykelgaraget till en beräknad kostnad av cirka 150 miljoner kronor är en grav felsatsning när man betänker att andelen cykelresor i Göteborg endast utgör sex procent av det totala resandet. Om andelen bytesresenärer anses vara så hög att man måste anlägga en större spårvagnshållplats undrar man vilka som skall använda dessa cyklar? Ekvationen går helt enkelt inte ihop – att få har Haga som målpunkt, att många skall byta till spårvagn och buss och att många skall cykla.

Kloka investeringar ger effekt
Göteborg behöver göra kloka investeringar i kollektivtrafiken som ger effekt på resandet, dels för att behålla dagens resenärer och dels för att vinna nya. Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser. Även när det gäller investeringar i cykelåtgärder skall dessa göras med effektivitet som ledord och inte baseras på målbildernas illusioner.

Av ovanstående skäl röstar Demokraterna avslag på detalj- och stadsutvecklingsplanen för Haga i kommunfullmäktige.

Martin Wannholt (D)
kommunalråd Demokraterna

Peter Danielsson (D)
ledamot i kommunfullmäktige Demokraterna

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Göteborg behöver en stabil politiskt majoritet för att stora reformer för välfärden och tryggheten ska kunna drivas igenom. Demokraterna har gått till val på Västlänkenfrågan och en stor förändring av den politiska styrningen. Vi vill ta ansvar för Göteborg och göra allt vi kan för att nå bred politisk samsyn även kring Västlänken, skriver Martin Wannholt (D).

Den gångna mandatperioden har varit rörig i göteborgspolitiken och det tidigare rödgröna styret har haft svårt att styra staden med 40 av 81 mandat i kommunfullmäktige. Nu annonserar Alliansen att de vill försöka styra staden med endast 24 av de 81 mandaten. Detta innebär att Göteborg kan få en historiskt tunn minoritet som styrande konstellation i ett läge när staden står inför stora utmaningar.

Spretig politisk organisation
Göteborg är i grunden en rik kommun med goda förutsättningar, men sättet som det politiska arbetet bedrivs på hämmar utvecklingen. En spretig politisk organisation som inte har en samlad budgetprocess gör det svårare att samordna stadens förvaltningar och bolag i gemensamma åtgärder mot bostadsbrist, skolproblem, otrygghet och segregation.

Därför är det också bekymmersamt att Alliansens politiska budgetdokument med 80 tättskrivna sidor med politiska idéer endast innehåller ett fåtal meningar om ledning och styrning. Alliansen har alltså massor med idéer kring hur skattepengarna ska spenderas, men de har nästan inga förslag kring hur kommunen ska ledas och fås att fungera mer effektivt.

Demokraterna har som enda parti gått till val på omfattande förbättringar i det politiska ledningsarbetet för att kunna effektivisera och omfördela mer resurser till skolan och välfärden. Göteborg behöver politisk förnyelse och Demokraternas styrelse ser det som mycket viktigt att vi får bidra med våra förbättringsförslag för kommunen. Därför har vi öppnat för ett nytt ställningstagande i den avgörande Västlänkenfrågan.

Riktigt illa förberedd
Västlänken är felplanerad, dyr och dåligt förankrad bland göteborgarna vilket ger tunga skäl för att helt stoppa projektet.

Direkt efter byggstarten har redan stora problem uppstått med bygget och göteborgarna har nu genomlidit flera månader med trafikkaos. Folk har svårt att komma till jobbet, oavsett om man åker bil eller buss. Företagens transporter försenas och färdtjänstens trafik blir dyrare av köerna vilket i slutänden kan drabba de mest utsatta. Cityhandlarna går på knäna och avgaserna från stillastående fordon förorenar luften. Genomförandet av Västlänkenprojektet är helt enkelt riktigt illa förberett och detta skadar vår stad.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny
grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas
vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av
kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden.

För att kunna uppnå politisk samsyn föreslår nu Demokraterna att Västlänkenprojeket pausas i del- etapperna förbi Haga och Korsvägen. Det betyder att den norra delen av Västlänken kan byggas färdig och skapa fyra nya underjordiska perronger vid sidan av Centralstationen. Därmed kan pendeltågen norrifrån få ny plats precis som planerat och den övriga Centralstationen avlastas. Kapacitetsfrågan blir hanterad för lång tid framöver, därmed har grund- argumentet för Västlänken tillgodosetts.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden. Den grundliga utredningen ska också ge svar på, om och i så fall hur, bygget ska kunna genomföras utan att staden lamslås. När dessa nya underlag finns färdiga kan ett nytt politiskt ställningstagande göras kring dessa deletapper.

Bred politisk koalition möjlig
Demokraterna erbjuder alltså en lösning där grundargumentet för Västlänken tillgodoses genom fortsatt bygge av delar av projektet. Men de mest känsliga delarna i staden kring Haga och Korsvägen skonas i avvaktan på bättre beslutsunderlag och handlingsalternativ.

Med Västlänkenfrågan hanterad på detta sätt så kan en bred politisk konstellation skapas. Pausad Hagastation är nyckeln till att styra Göteborg.

Martin Wannholt
partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Det politiska kaoset i Göteborg handlar inte bara om olika åsikter mellan partierna. Göteborgs kommun har utvecklats till en i det närmaste ostyrbar organisation och de stora problemen finns på den högsta ledningsnivån. Demokraterna föreslår därför att formerna för den politiska styrningen ändras i grunden, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Vid sidan av allt positivt som sker i Göteborg så präglas kommunen av en rad problem. Otrygghet, segregation, brist på skolplatser, fördyrade och försenade trafikprojekt, och ett näringslivsklimat i botten. Ja, listan av stora problem slutar inte där.

I detta läge borde politikerna kavla upp ärmarna och enas om kraftfulla åtgärder. Men i stället ser vi politiskt spel och en del verkar hellre vilja sitta i opposition än att styra och leda staden. Förklaringen till detta är kanske att politikerna helt enkelt inte ser någon möjlighet att styra staden åt rätt håll.

Många göteborgare och verksamheter som haft ärenden
hos kommunen vet att man ofta hamnar i ett sammelsurium
av oklarheter.

Många göteborgare och verksamheter som haft ärenden hos kommunen vet att man ofta hamnar i ett sammelsurium av oklarheter. En förvaltning hänvisar frågan till en annan, som i sin tur hänvisar dig tillbaka eller vidare till en tredje.

Många av kommunens 55 000 medarbetare stöter dagligen på problem i samverkan med andra förvaltningar och bolag inom kommunen. Det är ofta otydligt vem som egentligen ansvarar och bestämmer över olika viktiga frågor. Detta leder i sin tur till sämre arbetsmiljö och sämre möjligheter att skapa bra kommunservice till göteborgarna och alla som är verksamma här.

Problembilden handlar ytterst om den politiska styrningen, för det är politikerna som har det yttersta ansvaret för samordningen och politikerna ska se till att kommunen som helhet fungerar bra.

Med över 1 000 politiska förtroendeuppdrag inom staden
så kan knappast någon politiker ens överblicka helheten i
den politiska styrningen.

Demokraterna har redan pekat på brister i den nuvarande styrmodellen för staden. Budgetprocessen styrs av en oförankrad politisk önskelista där genomförbarheten varken är bedömd eller säkrad i tjänstemannaorganisationen. Med över 1 000 politiska förtroendeuppdrag inom staden så kan knappast någon politiker ens överblicka helheten i den politiska styrningen.

Demokraterna föreslår därför 11 punkter som omedelbart kan genomföras för att få den politiska styrningen att fungera i Göteborg:

1. Ny budgetprocess med en samlad budget för hela staden, som är beredd av tjänstemännen och som har en säkrad genomförbarhet.

2. Nytt tydligare ledningsuppdrag för Stadsledningskontoret och stadsdirektören.

3. Ny princip om att samla flera förvaltningar under en gemensam politisk nämnd för bättre samordning, men utan större omorganisationer bland förvaltningarna.

4. De tio stadsdelsförvaltningarna och övriga förvaltningar med socialt ansvar samlas i fyra regionnämnder (Hisingen, Nordost, Centrum, Sydväst).

5. Byggande förvaltningar samlas i en ny överordnad samhällsbyggnadsnämnd med separata utskott för byggnads-, trafik-, och park- och naturfrågor.

6. Kommunala bolag med överlappande verksamhet avvecklas och inordnas i kommunens ordinarie organisation (Älvstranden Utveckling, Parkeringsbolaget, Business Region Göteborg).

7. Nytt arbetssätt i kommunstyrelsen med en kommunalrådsberedning där majoritetens kommunalråd också är ordförande för regionnämnderna (sociala frågor och äldreomsorg), samt för nämnderna för samhällsbyggnad, utbildning, kultur, idrott och föreningsliv med mera.

8. Ny ledningsprincip där politikerna lägger mer vikt än i dag vid att säkerställa att rätt direktör finns på rätt uppdrag, och ges rätt förutsättningar att utföra den beslutade budgeten och dess nödvändiga reformer.

9. Ny styrningsprincip där utredningar som i dag tar två år i stället ska genomföras på två månader. Samt att strategidokument som i dag är på 100 sidor ska minskas till tio sidor.

10. Maratonmötena i kommunfullmäktige delas in i flera kortare beredningspass för en fokuserad debatt mellan berörda politiker och avslutas med ett kortare formellt beslutspass då alla närvarar.

11. De cirka 40 politiska sekreterarna avskaffas och ersätts av ett mindre antal gemensamma beredande resurser inom Stadsledningskontoret. Antalet politiska förtroendeuppdrag halveras i Göteborg.

Styrningen av Göteborg är i dag annorlunda än i förmodligen alla andra
svenska kommuner, och kanske är Göteborg organisatoriskt en av
världens mest komplicerade kommuner.

Styrningen av Göteborg är i dag annorlunda än i förmodligen alla andra svenska kommuner, och kanske är Göteborg organisatoriskt en av världens mest komplicerade kommuner.

Denna komplicerade struktur skapades under en era då en enskild person kunde bestämma över det mesta i kommunen, och en del av konsekvenserna beskrevs i Granskningskommissionens slutbetänkande ”Tillitens gränser” (2013). Stora brister i den politiska styrningen har alltså förekommit under lång tid, och det har även givit upphov till det mindre smickrande namnet Muteborg.

Göteborgs politiker står i dag på kommandobryggan på ett
fartyg med hostande motor och svag roderverkan.

Göteborgs politiker står i dag på kommandobryggan på ett fartyg med hostande motor och svag roderverkan. Göteborg är egentligen ett mycket fint fartyg men de viktigaste delarna sköts inte ordentligt och förmågan att navigera är bristfällig.

Låt oss hitta kompromisser i olika politiska sakfrågor, men så länge som Göteborgs kommun saknar styrförmåga så kommer inte göteborgarna och alla som är verksamma här att få den service de förtjänar. Det är inte ”vem som tar vem” i politiken som är avgörande just nu i Göteborg, för inget parti kan styra staden på ett bra sätt med nuvarande styrmodell.

Det kan vara svårt för politikerna att se att det är deras eget
arbetssätt som är huvudorsaken till många av problemen
i vår stad.

Att sköta en kommun på ett bra sätt ska egentligen inte vara så svårt då det mesta i kommunens grunduppdrag regleras i lagstiftning. Men det kan vara desto svårare för politikerna att se att det är deras eget arbetssätt som är huvudorsaken till många av problemen i vår stad.

Göteborg borde vara en fantastisk stad att bo och verka i, för alla. Göteborgs kommun borde vara en riktigt intressant arbetsgivare för alla som brinner för att ge bra samhällsservice.

Göteborg kan bättre. Om den politiska styrningen förändras i grunden.

Martin Wannholt (D)

Jessica Blixt (D)

Henrik Munck (D)

Länk till artikeln i GP >>

Stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt är Demokraternas första plan – Räddningsplanen. Den följs av Demokratiplanen – en i grunden förändrad politisk styrmodell för kommunen. Slutligen, Demokraternas 100 förslag för alla politikområden är vår Välfärdsplan för ett starkare och tryggare Göteborg, skriver Demokraterna.

Demokraternas Räddningsplan med stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt handlar om att undvika många år av trafikkaos och skador på vår stad. Stoppad Västlänk och borttagen trängselskatt är också absoluta krav för att kunna återställa göteborgarnas förtroende för politikerna och hela samhällsstyrningen.

Men hur gör man för att stoppa Västlänken? Jo, stora politiska misstag kan rättas till med nya korrigerande beslut. När ett projekt inte håller vad det lovar så följs inte heller avtalen av de huvudansvariga. Det är Göteborgs grund för att häva avtalen gällande Västlänken.

Detta är sista chansen att välja sida. Detta är sista chansen att
stoppa den skadliga och onödiga omvägstunneln till Haga
och trängselskatten.

Räddningsplanen bygger på att Demokraterna får ett stort folkligt stöd i valet. Socialdemokraterna och Moderaterna kan naturligtvis fortsätta tillsammans mot göteborgarnas vilja. Alternativt kan något eller några partier svänga i Västlänksfrågan, efter valet. Då uppnås en politisk majoritet för att häva avtalen för Västlänken, med Demokraterna som största parti.

Särskilt de partier som har för avsikt att bilda regering kommer ställas inför ett viktigt val: Var med och stoppa Västlänken. Eller, riskera att ännu mer tappa kontakten med folket och opinionen i Sveriges andra stad.

Detta är sista chansen att välja sida. Detta är sista chansen att stoppa den skadliga och onödiga omvägstunneln till Haga och trängselskatten.

Demokraterna ersätter otydlig styrning med en årlig
samlad plan för vad kommunen verkligen ska åstadkomma och
uppnå för göteborgarna.

Demokraternas Demokratiplan innebär att vi tar kontroll över kommunens styrning. Ett nytt sätt att leda och samarbeta med tjänstemannaledningen införs. I dagens vildvuxna politiska styrning vet man ofta inte vem som egentligen ansvarar för vad. Planeringen för förskoleplatser ”faller mellan stolarna”. Budgetstyrningen utgörs av politiska önskelistor och bristfällig uppföljning.

Demokraterna ersätter otydlig styrning med en årlig samlad plan för vad kommunen verkligen ska åstadkomma och uppnå för göteborgarna. Denna samlade plan förankras i organisationen och innebär ytterst att demokratin börjar fungera igen. För i dag styr inte politikerna särskilt mycket i praktiken. Man styr planlöst omkring i oredan.

Räddnings- och Demokratiplanerna ska genomföras omedelbart. Det ger bättre förutsättningar för allt jobb för verkliga förbättringar av vår välfärd och trygghet.

Välfärdsplanen visar på konkreta effektiviseringar och
omfördelning av 1,4 miljarder kronor av kommunens budget
till välfärd och skola.

Demokraternas Välfärdsplan för Göteborg innehåller cirka 100 förslag för alla politikområden, och genomförandet är fullt finansierat. Välfärdsplanen visar på konkreta effektiviseringar och omfördelning av 1,4 miljarder kronor av kommunens budget till välfärd och skola. Detta uppnås bland annat genom minskat dubbelarbete, minskade ledningskostnader och effektiviseringar inom bostadsförsörjning, IT-kostnader med mera.

Här är några exempel bland Demokraternas 100 förslag:

TRYGGHET. 300 kvarterspoliser tillförs Göteborg i samverkan med staten, som del av stärkt förebyggande socialt arbete. Fler övervakningskameror, ökad belysning, och nolltolerans mot nedskräpning för en trygg och fin stad.

UTBILDNING. Tvålärarsystem införs i grundskolan tillsammans med förstärkt elevhälsa. Resurstilldelning för mindre barngrupper i förskolan.

ARBETSMARKNAD. Krav och möjlighet till sysselsättning kopplat till försörjningsstöd. Sommarjobb erbjuds alla ungdomar i 9:an.

ÄLDREOMSORG. Ökat antal platser på äldreboenden och satsning på kontinuitet i hemtjänsten. Mer utevistelser för våra äldre.

SAMHÄLLSSTÖD. Ökad byggtakt för bostäder med särskild service. Erbjuda mer sysselsättning till fler med funktionsnedsättning.

NÄRINGSLIV. Införa servicegarantier till företagen vid myndighetsutövning. Möjliggöra Medicinareberget som Life Science-kluster.

STADSUTVECKLING och BOSTAD. 50 000 nya bostäder färdigställda till år 2026. Boende i allmännyttans hyreslägenheter, framförallt i förorterna, ska ges möjlighet att äga sitt boende.

TRAFIK. Kraftfull satsning på kollektivtrafik inom Göteborg som ger restider på maximalt 15 minuter från förort till centrum.

MILJÖ. Bygg ut reningsverk och renovera avlopp. Genomföra åtgärdsprogram för giftfri förskola. Utveckla den fastighetsnära sopsorteringen. Värna grönområden.

KULTUR. Utöka bibliotekens öppettider på kvällar och helger. Utvecklad kulturskola och satsning på replokaler och stöd till ungdomar.

IDROTT och FÖRENING. Bygga nya sporthallar och idrottsanläggningar i stadsdelarna. Stärkt stöd till ledare och aktiva i föreningsliv.

SJUKVÅRD. Färre politiker och mer professionell styrning. Samlokalisering av primärvårdsmottagningar vid akutmottagningarna.

ARBETSMILJÖ. Ofrivillig deltid ska inte finnas. Stöd till systematiskt arbetsmiljöarbete för minskad sjukfrånvaro.

DIGITALISERING. Strategisk satsning på E-förvaltning inom kommunen.

LEDNING OCH STYRNING. Dagens tio stadsdelsnämnder samordnas i fyra regioner. Sammantaget halveras den politiska administrationen med färre politiker och borttagna politiska sekreterare.

En kommuns uppgift och ansvar beskrivs noga i lagarna: alltifrån Kommunallagen, Socialtjänstlagen, Plan- och Bygglagen, Skollagen, och i flera andra lagar. I Föräldrabalken framgår vilket ansvar som föräldrar har för sina barns uppväxt och utveckling. Demokraterna bejakar lagstiftningen som grund för samhället i alla bemärkelser. Lagarna är grunden för hur man skapar en väl fungerande kommun.

Låt oss bygga ett starkt och tryggt Göteborg. Tillsammans. Utan Västlänken.

Martin Wannholt (D)
partiledare Demokraterna

Jessica Blixt (D)
toppkandidat till kommunfullmäktige

Jahja Zeqiraj (D)
ordförande SDN Västra Hisingen

Veronica Öjeskär (D)
partisekreterare

Henrik Munck (D)
ordförande SDN Västra Göteborg

Länk till artikeln i GP >>