ARTIKEL I GP 2018-03-17:
Under lång tid har stadens fackförvaltningar slagit i kapacitetstaket, trots att resurserna utökas hela tiden. Orsak: Västlänken slukar stora resurser. Under tiden kan mycket lite göras åt bristen på förskolor, skolor, äldreboenden och bostäder. Även kollektivtrafiken i Göteborg skjuts på framtiden, skriver Martin Wannholt (DEM).

GP debatt 17 mars 2018

Västlänksdebatten är i full gång efter GP:s avslöjande om hitte-på-siffror från Trafikverket, som spridits vidare till allmänheten och näringslivet, främst av socialdemokratiska politiker. Aldrig någonsin har ett så stort skandalprojekt kunnat komma så nära ”mållinjen”, innan skeppet sköts i sank.

På trafiknämnden i tisdags gavs information om att kommunen vikt ned sig mot Trafikverket när det gäller kostnaden för stadens egna personalresurser in i Västlänksprojektet. Stadens uppskattade extra personalkostnader på grund av Västlänken uppgår till 600 miljoner kronor. Trafikverket tar inte ens tio procent av denna kostnad. Det betyder att över en halv miljard kronor får tas från stadens välfärd rakt in i Västlänkens slukhål. Men det är inte längre de felaktigt tagna kostnaderna som upprör mest.

Stadens uppskattade extra personalkostnader på grund av Västlänken uppgår till 600 miljoner kronor. Trafikverket tar inte ens tio procent av denna kostnad.

Många viktiga satsningar
Vi skulle behöva omprioritera många fler av stadens planerare i olika befattningar till att planera mer av förskolor, skolor och äldreboenden. Till att planera fler bostäder. Till att bygga ut spårvägen med Operalänken. Till att bygga ett nytt mot för att förena Lundby med Lindholmen och stödja näringslivets framgångsrika utveckling. Till att planera en riktig kollektivtrafikförbindelse över/under älven mellan broarna. För att nämna några av alla de viktiga och lönsamma satsningar som behövs i vår stad. Inte till en obsolet omvägstunnel till Haga med miljöförstöring och som inte ger resandeökning. Eller en kraftigt fördyrad jippolinbana som kan stå färdig tre år efter jubileumsfesten när alla gått hem. Eller till en försenad och fördyrad renovering av Vasabron, i syfte att kunna köra tunga transporter med Västlänksmassor.

Slagit i kapacitetstaket
Under lång tid har stadens fackförvaltningar slagit i kapacitetstaket, trots att resurserna utökas hela tiden. Senast nu i onsdags vid kommunstyrelsens informationsmöte fick vi detta bekräftat ännu en gång. Krisen i förskolan och skolan kommer att öka, på grund av stadens resursbrist. Redan i dag går 4 500 förskole- och skolelever i Göteborg i tillfälliga baracker. Enligt lokalansvariga kommer många fler elever tvingas göra samma sak, det vill säga gå igenom förskola och delar av sin skolgång i temporära baracker. En stor anledning är planeringen av Västlänken. Det projekt som enskilt drar mest resurser i hela staden. Ovanpå allt detta:

Ändå framhärdar Bo Larsson från Trafikverket inför stadens trafiknämndspolitiker att det, om operatörerna vill, går att köra dubbelt så många tåg med Västlänken. Hur var det nu han sa – ”det är svårt att förklara för dem som inget begriper”.

På trafiknämnden i tisdags påstod Bo Larsson (Trafikverkets projektledare för Västlänken), att det skulle gå att köra dubbelt så många tåg till och från Göteborg om Västlänken byggs. Inte i en avlägsen framtid 100 tilläggsmiljarder senare, utan direkt efter invigning av den. Hur många tåg som skulle köras berodde enligt Bo Larsson enbart på vad tågoperatörerna ville. Hur är det möjligt med ett sådant påstående? Alldeles nyligen har det tydligt framgått i GP, med direkta citat från Trafikverkets kapacitetsexperter, att det är ”parkeringskapaciteten” vid Centralstationen som utökas, men att det inte kan gå fler tåg förrän banorna in till Göteborg byggts ut.

Invaggats i felaktiga siffror
Trafikverket har efter GP:s avslöjanden också lokalt känt sig tvungna att producera ett internt PM, för att tillsända inte minst verkets generaldirektör, som också invaggats i de felaktiga siffrorna. I dokumentet framgår tydligt att det inte blir några fler tåg med mindre än att omkringliggande system byggs ut enligt den politiska visionen ”Målbild Tåg 2035”. I den framgår merparten av de tilläggsinvesteringar om 100 miljarder kronor som skulle behövas.

Ändå framhärdar Bo Larsson från Trafikverket inför stadens trafiknämndspolitiker att det, om operatörerna vill, går att köra dubbelt så många tåg med Västlänken. Hur var det nu han sa – ”det är svårt att förklara för dem som inget begriper”.

Att det inte kan gå fler persontåg är således klart, men det gäller också godstågen. Om det de facto fanns en tydlig miljönytta med Västlänken, som Trafikverket påstår med extra godståg direkt efter invigningen, skulle Trafikverket naturligtvis visa detta på sin hemsida. Men trots att de utlovat underlaget till GP så kommer inget sådant. Alla utom dem som förespråkar Västlänken förstår redan varför. Det blir inga extra godståg på grund av att Västlänken invigs. Därmed faller också påstådd miljö- och klimatnytta.

Utsläppen kommer att öka
I centrala Göteborg sker omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen för kväveoxider i luften. Normen är till för att skydda människors hälsa och det är viktigt att minska utsläppen av denna anledning. Skulle Västlänken byggas kommer utsläppen i stället att öka med betydligt fler överskridanden. Detta strider mot gällande miljölagstiftning, såväl Sveriges som EU:s, och leder till ännu sämre hälsa. Det går inte att hitta något giltigt undantag i den svenska lagstiftningen eller EU-direktivet, vare sig för mark- och miljödomstolen i Vänersborg eller för politiska prestigeprojekt.

Land ska med lag byggas. Hur länge ska drömmen om Västlänkens magiska effekter hållas vid liv hos det politiska teatersällskapet i Göteborg?

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

ARTIKEL På GP.SE 2017-12-15

Vi är många som stöttar Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Men att tillmötesgå den kinesiska statens önskemål om att bygga ett inhägnat konsulat i ett av Göteborgs mest värdefulla naturområden vid entrén till Delsjön är något helt annat. En olämpligare tomt är svår att hitta. Vad tänker politikerna på? skriver bland andra Martin Wannholt (DEM).

Kinesiska generalkonsulatet har till Göteborgs stad lämnat in en ansökan om att få bygga bort den fina entrén till Delsjön via Stora Torp. Ängen och ädellövskogen ska bebyggas och stängslas in. Om ansvariga politiker vill Göteborg och våra kinesiska relationer väl, skulle ett tydligt svar kommit med vändande post: ”Tack för Er ansökan om att erhålla markanvisning. Valt område är och ska vara naturområde och är inte aktuellt för bebyggelse. Välkomna in med ny ansökan på annan plats.”

Men i stället går stadens politiker vidare med förslaget och driver upp det för beslut i Fastighetsnämnden nu på måndag, alldeles före jul. Ingen vacker julklapp till de 80 barnen på det nyinvigda bostadsområdets förskola. Eller för alla de barn som går på föräldrakooperativet Småfröna. Miljön, kulturen, barnens stora utflyktsmål och äganderätten kastas överbord. Och likabehandlingen. Och ett jämlikt Göteborg. Och hästarna. Allt det härliga och viktiga som gör vårt vackra Göteborg attraktivt skall nu raseras. Allt för att blidka en ansökan som aldrig borde skickats in.

Får inte stängslas in
I förslaget står det som är brukligt vid konsulat: Verksamheten behöver avgränsas från omgivande markområden. Höga murar och stängsel med andra ord. Barnens gröna ytor, där förskolor och skolor har avslutningar, brännboll och lek i stadsnära vacker natur skall bort. Upp med stängsel. Större okunskap och historielöshet får man leta efter – i gällande detaljplan för Stora Torp står det till och med inskrivet, att området inte får stängslas in. Området fullständigt sjuder av friluftsliv sommartid.

Så vad sysslar våra politiker med? Vad gör Alliansens företrädare i fastighetsnämnden och BRG? Eftersom förslaget är med på listan nu på måndag och det inte hörts något i media från ansvariga politiker om detta, finns ju anledning till att tro att Alliansen stödjer förslaget. Och tänkt släppa igenom det genom att stödja socialdemokraterna. Varför har det ens öppnats upp för ett beslut?

Alla de som nu flyttat in i det nya bostadsområdet, har köpt sina lägenheter där närheten till grönområdet bakom, var en starkt tilltalande och prishöjande faktor. Hur kan man från stadens sida ens få för sig att lura sina egna medborgare, för att bygga ett konsulat?

En björntjänst
Vi är många som stödjer Geelys och CEVT:s stora investeringar i produktion och forskning i Göteborg. Från Demokraternas sida har vi dessutom föreslagit att knyta ihop Lindholmen Science Park med Lundby genom ett nytt mot över Lundbyleden, för att ge underlag för ännu mer av investeringar och fler företag.

Men att blanda ihop detta med kinesiska statens önskemål om en tomt för att bygga ett nytt konsulat, känns långsökt. Och en olämpligare tomt är svårt att hitta.

Hade någon tjänsteman i kommunen förstått hur man bygger relationer, hade de naturligtvis i lugn och ro avrått från ansökan och förklarat för kineserna hur allvarligt motstånd förslaget skulle få. Och förstått att det vore att göra de kinesiska relationerna en björntjänst, att ens utsätta dem för de påhopp de nu kommer få. Och långa överklagandeprocesser, där barn och natur ställs mot stängsel och betong.
Gissa vem som vinner?

Martin Wannholt (DEM)
kommunalråd och ordförande Demokraterna i Göteborg

Veronica Öjeskär (DEM)
projektledare, ledamot Demokraterna i Göteborg

Thomas Hedberg (DEM)
vd Cellmark, ledamot Demokraterna i Göteborg

Mariette Risberg (DEM)
sjuksköterska, ledamot Demokraterna i Göteborg

Lasse Lindberg (DEM)
programledare, medlem Demokraterna i Göteborg

Länk till artikeln på GP.SE >>

Tillägg 2017-12-20
Den 20 december skickade Demokraterna in följande motion till kommunfullmäktige:

Motion om att utöka naturreservatet Delsjöområdet
Viljan från miljökunniga att utöka skyddet för Delsjöområdet har pågått länge. Senast var det Länsstyrelsens förslag för drygt tio år sedan om att utöka naturreservatet i Delsjön. Trots att stor hänsyn togs till befintlig och möjlig ny friluftsverksamhet med tillhörande bebyggelse, avslogs förslaget. Kommunstyrelsen ansåg att skyddet istället kunde stärkas med kommunala instrument t ex detaljplan, översiktsplan, kommunalt reservat och/eller områdesbestämmelser.
Nu blev det inte bara nej till utökat statligt skydd. Något utökat kommunalt skydd syns ännu inte till. Tvärtom utsätts ett av stadens finaste naturområden för ett ständigt naggande i kanten. Senast var försöket med att inhägna och bebygga Stora Torp. Men trycket är hårt från alla tre kommunerna som gränsar in i Delsjöområdet att exploatera ytterligare. Det är nu dags att säkra gränserna för att ge ett utökat skydd av de grön- och naturområden som omger naturreservatet.
Göteborgs stad behöver därför ta initiativ till att snarast utöka det statliga naturreservatet och ge erforderligt skydd till framtida generationer. Det är viktigt att staden representeras av hög kompetens och förståelse för områdets stora miljö- och friluftsvärden, varför park- och naturförvaltningen bör vara stadens samordnare i framdrift av ett utökat skydd. Gärna i samarbete med viktiga miljögrupper, t.ex. Naturskyddsföreningen och föreningen Trädplan Göteborg.

Förslag till beslut i Kommunfullmäktige:
Att återuppta arbetet med Länsstyrelsen i Västra Götalands tidigare förslag (2007) till utökning av det befintliga naturreservatet i Delsjöområdet.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att leda och samordna stadens arbete, tillsammans med Partille och Härryda kommun, för ett utökat skydd av Delsjöns naturskyddsområden samt grön- och naturområden.
Att ge Park- och naturnämnden i uppdrag att återkomma med förslag till budget och tidsplan för arbetet.

ARTIKEL I GP 2017-10-18

Den rödgröna minoriteten vill utreda hur man ska motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Samma politiker och tjänstemän säger samtidigt nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner, skriver Martin Wannholt och Ulf Boström, Demokraterna i Göteborg.

Bostadsbristen håller tyvärr i sig i vår stad. Eller som det uttrycks i stadens senaste uppföljningsrapport; Bostadsmålet bedöms till: Ingen måluppfyllelse, trots många insatser. Internbråk mellan Göteborgs kommunala förvaltningar och kommunala bolag sker öppet i media. Trafikkontorets ledning lägger alla kraft på att planera ett tilltänkt byggande av en meningslös tågtunnel, men klarar inte av att bygga kommunal infrastruktur för att öka bostadsproduktionen. Tids- och pengaslöseriet med de tusen tillfälliga bostäderna i dyra moduler har efter kontakt med verkligheten stoppats (utom 57 stycken kommunala som, om de inte också stoppas, kommer vinna pris som Sveriges dyraste bostäder). Utflyttningen av dubbelarbetande barnfamiljer fortsätter. Ojämliken i staden har fortsatt öka under mer än ett kvarts sekel.

Det rödgröna minoritetsstyret klarar inte av uppgiften att öka bostadsproduktionen. Samtidigt och som en följd av detta skenar stadens kostnader för socialt boende: från 615 miljoner kronor 2014 till 819 miljoner 2016. I år lär stadens kostnader för socialt boende passera en miljard kronor.

Samtidigt ökar bostadsproblemen, främst i våra särskilt utsatta områden där demokratin och tryggheten redan är satt på undantag. Många skötsamma människor som vill komma in i vårt samhälle, fastnar hos kriminella uthyrare på en starkt begränsad bostadsmarknad. Ockerhyror och ”förmedlingsavgifter” försvårar integrationen, många hamnar i stället i skuldfällan. Den utbredda trångboddheten försvåras ytterligare, främst för barn och ungdomar. Otillåten andrahandsuthyrning, handel med hyreskontrakt och bedrägerier är vardagsmat, speciellt i våra särskilt utsatta områden. Att lära sig trixa med ekonomiskt bistånd har för en del blivit en accepterad livsstil. Tilliten till det offentliga och myndigheter försvinner.

Störningsjouren framgångsrik

I Göteborg arbetar bland annat Störningsjouren med dessa frågor. Bara under de senaste två åren har de lyckats få loss nästan 400 lägenheter som hyrts ut olagligt. Störningsjourens arbete är framgångsrikt och kan fortsätta utvecklas. Stadens, polisens med fleras stöd härtill kan utökas och kompletteras.

Den rödgröna minoriteten har nu lagt ett yrkande i kommunstyrelsen om att låta stadsledningskontoret utreda och ta fram åtgärder för att motarbeta den organiserade brottsligheten på hyresmarknaden. Problemet är att stadens rödgröna politiker och ledande tjänstemän säger nej till de åtgärder som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner. Att då starta en ny utredning när det mesta kokar ned till att komplettera stadens riktlinjer och införa tydliga rutiner, hjälper inte utsatta människor här och nu. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt genom kostsamma utredningar. Den rödgröna majoriteten i Södertälje kommun har infört tydliga riktlinjer för ekonomiskt bistånd för boendekostnader, hem-besök samt väl utarbetade och fungerande skriftliga rutiner för hembesök.

Kontrolleras ordentligt

När en person begär ekonomiskt bistånd för hyra vid ett andrahandskontrakt i exempelvis Södertälje, kontrolleras detta genom att begära in förstahandskontraktet, andrahandskontraktet och hyresvärdens godkännande av andrahandskontraktet. Kommer inte dessa dokument in, så avslås ansökan. Det krävs också medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd och att hyrans rimlighet kan säkerställas. Ges inte medgivande kan ansökan inte behandlas vilket också resulterar i avslag. Hembesök genomförs alltid. Även Migrationsverket och Försäkringskassan kräver intyg vid andrahandskontrakt för utbetalning av bostadsbidrag. I Göteborg däremot vill den rödgröna politiken inte se någon kontroll huruvida kontraktet är äkta och godkänt av hyresvärden. Inget medgivande krävs och inga hembesök genomförs.

Drabbar de mest utsatta

När det gäller inneboendekontrakt har Södertälje på motsvarande sätt tydliga riktlinjer och rutiner för att demokratiskt och pragmatiskt kontrollera inneboendekontrakt; genom hembesök, mantalsskrivningen och medgivande för att tillse att samma hyra inte redan är föremål för ekonomiskt bistånd. I Göteborg genomförs tyvärr inte detta. Det drabbar de som redan har minst tillgång till trygghet, bostad, utbildning och arbete. De som är hänvisade till en av Göteborgs stad dåligt kontrollerad marknad av svarta och illegala kontrakt.

Forskning visar att alla vinner på en mer jämlik stad. Stadens undfallenhet vad gäller att kontrollera försörjningsstöd bidrar tyvärr inte till att öka jämlikheten. Vi har därför i kommunstyrelsen för Demokraternas räkning föreslagit att avslå yrkandet om ännu en tidsödande och kostsam utredning. I stället föreslår vi att skyndsamt komplettera Göteborgs stads riklinjer och rutiner i enlighet med Södertäljes mer humana och framgångsrika modell.

Martin Wannholt (DEM)

kommunalråd

Ulf Boström (DEM)

integrationspolis

Länk till artikeln i GP >>

ARTIKEL I GP 2017-08-20

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år och de kvarvarande delarna som fortfarande fungerar är veritabla miljöbomber. Det är nu ett utmärkt tillfälle att riva det föråldrade verket, ta fram en fossilfri ersättningsplan och i stället bygga bostäder i stadens finrum, skriver Martin Wannholt (DEM) och Jan Jörnmark, docent.

Göteborg har ett väl utbyggt fjärrvärmenät som har gett och ger göteborgarna stor miljönytta. I kommande nybyggnationer i Frihamnen och på Lindholmen ser många fastighetsutvecklare kombinationen fjärrvärme och fjärrkyla som ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig. Men vare sig fastighetsägare eller boende vill ha fossileldad värme.

Huvuddelen av fjärrvärmen i Göteborg är spillvärme från Renova och raffinaderierna. Utöver detta har Göteborg Energi samlat på sig ett femtiotal olika anläggningar runt om i staden. Förvånansvärt många är gamla, avskrivna, fossildrivna reliker. Man kan undra varför Göteborg Energi inte skulle kunna göra som övriga fjärrvärmekommuner redan gjort – stänga gamla miljöfarliga oljeanläggningar och bygga förnyelsebara längre ut från stadskärnan.

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år. De två gamla fossildrivna ångblocken har stängts för gott sedan den allvarliga olyckan 2011. De fyra hetvattenpannorna (tre på tjockolja och en på naturgas) är veritabla miljöbomber från 60- och 70-talet. Pumpstationen med tio pumpar har använts som ett uttjatat alibi för att försvara Rosenlundsverkets placering. Men dessa är helt onödiga om bolaget bygger förnyelsebar värmeproduktion på annan plats. Trycksättningen i fjärrvärmesystemet finns redan vid Sävenäs och Rya kraftvärmeverk.

Inga skäl att bevara

Rosenlunds expansionskärl är uråldrigt, kan gå sönder när som helst och behövs inte. Rören med älvvatten till fjärrkylan måste snart läggas om på grund av breddade kajer i planen för Skeppsbron. Byggnaden är dessutom inte klimatsäkrad och tar in vatten vid högt vattenstånd i älven.

Det finns i dag inga sakliga skäl för att låta en gammal industribyggnad uppta ett av stadens främsta finrum. Ägaren, Göteborgs stads kommunfullmäktige, behöver därför ge energibolagets styrelse i uppdrag att ta fram en tydlig fossilfri ersättningsplan för Rosenlundsverket. Det är dags att tacka för gammal värme och i stället välkomna stadsutveckling och miljöansvar.

Planen för Skeppsbron håller nu äntligen på att byggas. Genom att komplettera och upplåta Rosenlundsmarken till bostäder och stadsutveckling, kan Skeppsbron bli så vacker stad vid älven som göteborgarna har rätt att förvänta sig. Med ytterligare 400 bostäder och handel i bottenplan kan kanal- och hamnstråket få nytt liv. Och kommunala Göteborg Energi, som äger marken, kan genom försäljning få loss pengar till rivning, miljösanering och kanske startbidrag till nya miljövänliga anläggningar. Markens värde ligger rimligen mellan sex- och åttahundra miljoner kronor.

Kompensera för misstag

Det gamla värmeverket ger oss dessutom en möjlighet att kompensera för de misstag som begicks under den tidigare planläggningen av Skeppsbron. Planen tog inte bara häpnadsväckande lång tid, den utmärktes också av att rekordfå bostäder kan byggas till rekordhöga kostnader i ett isolerat läge, inklämda mellan nydragna spårvagnsspår och den gamla industrianläggningen. Tar vi bort värmeverket ändras allt detta: Antalet bostäder och verksamhetslokaler kan fördubblas. Dessutom kommer området att hänga ihop med såväl innerstaden som Linnéområdet och de nybyggen som planeras kring Folkets Hus.

För det är svårt att överdriva den strategiska betydelsen av Rosenlund. Göteborg har alltid utmärkts av att olika delar av staden inte hänger ihop. De slutar i ständigt växande trafikapparater eller andra synnerligen ineffektivt använda industri- eller arenaområden. Ett bättre exempel på sådana begränsningar och möjligheter än det gamla slitna och miljöfarliga oljekraftverket är det svårt att hitta. En utveckling av området kommer i stället att innebära att det blir ett folkrikt och intensivt centrum för hela den västra delen av Göteborgs innerstad.

Har missat helheten

Behandlingen av Skeppsbroprojektet och oljepannorna vid Rosenlund har hittills utmärkts av den göteborgska framtidsplaneringens kardinalfel: den har utgått från olika specialintressens krav och begränsningar. Det har gjort både processen utdragen och förkrympt resultaten, samtidigt som ingen sett till den stadsbyggnadsmässiga helheten.

I ett läge där staden växer med nästan tiotusen människor varje år och den kunskapsintensiva industrin förbereder rekordstora investeringar är det inte en hållbar strategi. Att utveckla det före detta Rosenlundverket ger oss därför chansen att göra något unikt: att våga bryta med det gamla och i stället ställa in blicken mot framtiden.

Martin Wannholt (DEM), kommunalråd

Jan Jörnmark, docent och fotograf

Länk till artikeln i GP >>
Replik 20170824, Lotta Brändström, VD Göteborg Energi
Slutreplik 20170828, Wannholt och Jörnmark

Martin Wannholt besöker Rosenlundsverken.

Sveriges sjukvård fungerar inte. Det leder till att livsnödvändiga operationer skjuts upp eller ställs in. För att situationen ska förändras behöver personalens förutsättningar snabbt bli bättre, skriver Mariette Risberg, sjuksköterska på Sahlgrenska och styrelseledamot i Demokraterna i Göteborg, på GP debatt.

”För att sjuksköterskorna ska vilja stanna kvar inom vården måste arbetsvillkoren förbättras. Vi måste se över arbetstider för läkare som arbetar dag och sedan dessutom har jour på natten. Vill vi ha en trygg och säker sjukvård så måste det till förändring. Vi kan alla drabbas och bli i akut behov av operation och vi måste tillsammans lösa denna svåra situation”, skriver Mariette.

Läs hela debattinlägget på GP.se här >>

Mariette Risberg