Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa möjligheter för skolan att tidigt kunna förbygga problem, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Debatten om psykisk ohälsa bland barn och unga är mer aktuell än någonsin. Den i GP nyligen publicerade debattartikeln ”Är skolan en riskfaktor för psykisk ohälsa?” 19/2 lyfter bland annat att skolan för många barn har kommit att bli motsatsen till den plats för utveckling och välmående som den borde vara. I stället överskuggas skolan av orimliga krav, molande stress och har även blivit en plats där både psykiskt och fysiskt våld hör till vardagen.

Tveklöst ligger ett komplext nätverk av orsakssamband bakom den ökande psykiska ohälsan, ett samband som skolan har blivit en del av. Trots dessa förhållanden är vi säkra på att skolan också utgör vår bästa plattform för att vända den negativa utvecklingen.

Så vänder vi trenden
I skollagen står att elevhälsan ska arbeta främst förebyggande, men i dag tvingas man prioritera att ”släcka bränder” och det förebyggande arbetet handlar mest om hälsosamtal och sporadiska försök med olika hälsoprojekt. Problemet som vi ser det är inte att viljan saknas att arbeta förebyggande på ett mer övergripande vis. Det som saknas är möjligheter och resurser, och man behöver också kunna svara på frågan hur man konkret ska gå tillväga. Klart är att hälsoarbetet behöver startas tidigt och sedan genomsyra skolgången.

Barn och unga bör alltså få kunskap och
inre verktyg som inte bara hjälper dem
att navigera i vårt alltmer komplexa
samhälle, utan också ger dem kunskap
om vad hjärnan och kroppen behöver för
att man ska må bra.

Vi i Demokraterna har inte alla svaren, men utan tvekan bör både lärare, vårdnadshavare och elever involveras. Något vi också kan säga med säkerhet är att vägen framåt stavas kunskap.

Vetenskapligt validerad kunskap om både fysiologiska och psykologiska hälsofaktorer bör vävas samman med utbildningen. Barn och unga bör alltså få kunskap och inre verktyg som inte bara hjälper dem att navigera i vårt alltmer komplexa samhälle, utan också ger dem kunskap om vad hjärnan och kroppen behöver för att man ska må bra. De ska även ges möjlighet att reflektera kring tankar, känslor, relationer och värderingar. Samtidigt bör alla vuxna kring barnen få samma kunskap; pedagoger i samband med hälsoarbetet och vårdnadshavare genom att de inkluderas. Då kan en enig vuxenvärld skapas som blir en trygghet för barn och unga.

Använd kunskapen
Kunskapen för att göra detta finns – nu gäller det bara att vi använder den. Forskarvärlden vet till exempel att en grundstomme i människans välbefinnande är meningsfullhet.

Andra viktiga faktorer är god sömn och fysisk aktivitet. I linje med människans inre krav på meningsfullhet kan vi dock inte bara säga till barnen att de måste sova ordentligt och röra på sig, de måste också få svaret på frågan: Varför? De måste få veta vad som händer i våra kroppar och sinnen när vi sover eller rör på oss.

Vi Demokrater vill vara
lösningsinriktade. Vi ser problemet – att
barn och unga inte mår bra – och vi vill
inte vänta.

Det är lätt att förkasta dessa frågor som oväsentligheter som var och en får lösa på sitt sätt. Men det handlar inte om oväsentligheter utan om viktiga delar av människans natur som vi måste välja att se och att främja. Otaliga studier visar på vikten av detta för vårt välmående. Vi ska heller inte behöva vara ensamma i detta – särskilt inte barn och unga. I stället måste vi lyfta den kunskap som redan finns om psykisk och fysisk hälsa och översätta den till praktik i våra skolor.

Vi Demokrater vill vara lösningsinriktade. Vi ser problemet – att barn och unga inte mår bra – och vi vill inte vänta. Fokus måste flyttas mot förebyggande och främjande elevhälsoarbete, och vi politiker måste fatta beslut som för oss i rätt riktning, och hela vägen fram.

Låt Göteborg bli en förebild
Den här typen av stärkande hälsoarbete kommer att ske på allt fler platser i vårt land och i vår värld. Så varför inte låta Göteborg bli en förebild? Varför inte ge våra barn och ungdomar möjlighet att inte bara förstå vår värld utan även sig själva?

Vi befinner oss i en komplex och stressande tidsålder som kräver att vi måste värna mer aktivt om oss själva för att få ett hållbart människoliv. I det arbetet måste vi vuxna bestämma oss för att bli en starkare kraft för dagens barn och ungdomar. Vi måste visa dem att vuxna finns för deras skull och har förmågan att agera när det behövs. Om vuxenvärlden på ett aktivt, konkret och långsiktigt vis fokuserar på den viktigaste uppgift vi har – att stötta och stärka våra barn – då får vi hållbara människor i en hållbar stad som är öppen för världen.

Jessica Blixt (D)
lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)
barn- och skolläkare och ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)
lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa

Länk till artikeln i GP >>

Kommunfullmäktige skall i dag fatta beslut om ett ”stadsutvecklingsprojekt” där medborgarnas skattemedel skall försnillas på Västlänkens Station Haga. Projektet kostar 660 miljoner kronor men få tågresenärer kommer att resa med kollektivtrafik eller med cykel till eller från Station Haga, skriver Demokraterna.

De föreslagna investeringarna omfattar följande åtgärder:

* Underjordiskt cykelgarage för cirka 550 cyklar.

* Förlängning av spårvagnshållplats för två spårvagnslängder och ny busshållplats.

* Cykelbana i Kungsparken, Sprängkullsgatan och Haga Kyrkogata.

* Ny gångbro över kanalen.

* Parkering på Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsplatsen görs om till torgyta.

* 120 parkeringsplatser försvinner.

Av handlingarna framgår inte att Station Haga är en i sammanhanget obetydlig station. Det finns ingen nyare resvaneundersökning eller simulering genomförd som indikerar hur många resenärer som Station Haga kommer att få. Antalet resenärer bygger på en politiskt beslutad målbild, det vill säga en önskan om hur många som skall resa till denna station. Målbilden anger 20 000 på/avstigande per dygn år 2035. Tyvärr är en målbild ingen spegling av verkligheten.

Påstående utan stöd
Västtrafiks vice vd talar i en GP-artikel om 50 000 resor vid Station Haga år 2035. Det finns inget stöd för detta påstående. Enligt den simulering som Trafikverket gjort år 2016 för en ny järnväg till Borås via Landvetter kommer endast drygt tre procent (1 250 påstigande/dygn) från denna linje att använda Station Haga. Man kan på goda grunder anta att detta förhållande även gäller för övriga linjer som trafikerar Station Haga. Detta medför att om målbilden på 130 000 resor till/från Göteborg år 2035 skulle realiseras kommer endast 4 300 påstigande att använda sig av Station Haga.

Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på
det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser

För att detta skall kunna ske måste närmare 100 miljarder kronor investeras i järnvägsutbyggnader runt Göteborg. Detta kommer givetvis inte att inträffa till år 2035. För att Haga skall bli en viktig bytespunkt måste många resa till och från med tåg, ett förhållande som uppenbarligen inte kommer att inträffa.

Västlänkens omväg via Haga medför förlängda restider för merparten av tågresenärerna och orsakar stora samhällsekonomiska förluster. Även betydande miljöproblem under byggfasen beror på omvägen via Haga med omfattande utsläpp av klimatpåverkande koldioxid som följd. Dessa utsläpp kan inte kompenseras genom ökade resenärsmängder då dessa inte är av den omfattning som skulle behövas för denna kompensation, vilket framgår av Trafikverkets simuleringar. Anser man att klimatfrågan är viktig är Västlänken en kontraproduktiv investering.

Värnar inte om göteborgarnas hälsa
Haga har Sveriges sämsta luftkvalitet vad gäller höga halter av kväveoxider med omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen. Baserat på gjorda simuleringar kommer den att fortsätta att överskridas under hela byggtiden på åtta år genom de tillkommande utsläppen från bygget av Station Haga. En stad som ökar utsläppen där man redan har Sveriges sämsta luftkvalitet värnar inte om medborgarnas hälsa.

Cykelgaraget till en beräknad kostnad av cirka 150 miljoner kronor är en grav felsatsning när man betänker att andelen cykelresor i Göteborg endast utgör sex procent av det totala resandet. Om andelen bytesresenärer anses vara så hög att man måste anlägga en större spårvagnshållplats undrar man vilka som skall använda dessa cyklar? Ekvationen går helt enkelt inte ihop – att få har Haga som målpunkt, att många skall byta till spårvagn och buss och att många skall cykla.

Kloka investeringar ger effekt
Göteborg behöver göra kloka investeringar i kollektivtrafiken som ger effekt på resandet, dels för att behålla dagens resenärer och dels för att vinna nya. Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser. Även när det gäller investeringar i cykelåtgärder skall dessa göras med effektivitet som ledord och inte baseras på målbildernas illusioner.

Av ovanstående skäl röstar Demokraterna avslag på detalj- och stadsutvecklingsplanen för Haga i kommunfullmäktige.

Martin Wannholt (D)
kommunalråd Demokraterna

Peter Danielsson (D)
ledamot i kommunfullmäktige Demokraterna

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Göteborg behöver en stabil politiskt majoritet för att stora reformer för välfärden och tryggheten ska kunna drivas igenom. Demokraterna har gått till val på Västlänkenfrågan och en stor förändring av den politiska styrningen. Vi vill ta ansvar för Göteborg och göra allt vi kan för att nå bred politisk samsyn även kring Västlänken, skriver Martin Wannholt (D).

Martin Wannholt GP debatt 10 november 2018

Den gångna mandatperioden har varit rörig i göteborgspolitiken och det tidigare rödgröna styret har haft svårt att styra staden med 40 av 81 mandat i kommunfullmäktige. Nu annonserar Alliansen att de vill försöka styra staden med endast 24 av de 81 mandaten. Detta innebär att Göteborg kan få en historiskt tunn minoritet som styrande konstellation i ett läge när staden står inför stora utmaningar.

Spretig politisk organisation
Göteborg är i grunden en rik kommun med goda förutsättningar, men sättet som det politiska arbetet bedrivs på hämmar utvecklingen. En spretig politisk organisation som inte har en samlad budgetprocess gör det svårare att samordna stadens förvaltningar och bolag i gemensamma åtgärder mot bostadsbrist, skolproblem, otrygghet och segregation.

Därför är det också bekymmersamt att Alliansens politiska budgetdokument med 80 tättskrivna sidor med politiska idéer endast innehåller ett fåtal meningar om ledning och styrning. Alliansen har alltså massor med idéer kring hur skattepengarna ska spenderas, men de har nästan inga förslag kring hur kommunen ska ledas och fås att fungera mer effektivt.

Demokraterna har som enda parti gått till val på omfattande förbättringar i det politiska ledningsarbetet för att kunna effektivisera och omfördela mer resurser till skolan och välfärden. Göteborg behöver politisk förnyelse och Demokraternas styrelse ser det som mycket viktigt att vi får bidra med våra förbättringsförslag för kommunen. Därför har vi öppnat för ett nytt ställningstagande i den avgörande Västlänkenfrågan.

Riktigt illa förberedd
Västlänken är felplanerad, dyr och dåligt förankrad bland göteborgarna vilket ger tunga skäl för att helt stoppa projektet.

Direkt efter byggstarten har redan stora problem uppstått med bygget och göteborgarna har nu genomlidit flera månader med trafikkaos. Folk har svårt att komma till jobbet, oavsett om man åker bil eller buss. Företagens transporter försenas och färdtjänstens trafik blir dyrare av köerna vilket i slutänden kan drabba de mest utsatta. Cityhandlarna går på knäna och avgaserna från stillastående fordon förorenar luften. Genomförandet av Västlänkenprojektet är helt enkelt riktigt illa förberett och detta skadar vår stad.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny
grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas
vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av
kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden.

För att kunna uppnå politisk samsyn föreslår nu Demokraterna att Västlänkenprojeket pausas i del- etapperna förbi Haga och Korsvägen. Det betyder att den norra delen av Västlänken kan byggas färdig och skapa fyra nya underjordiska perronger vid sidan av Centralstationen. Därmed kan pendeltågen norrifrån få ny plats precis som planerat och den övriga Centralstationen avlastas. Kapacitetsfrågan blir hanterad för lång tid framöver, därmed har grund- argumentet för Västlänken tillgodosetts.

Tunneletapperna förbi Haga och Korsvägen pausas tills en ny grundlig utredning ger svar på om etapperna bör byggas vidare, bland annat utifrån att vi nu vet att utbyggnaden av kringliggande tågbanor i regionen ligger långt in i framtiden. Den grundliga utredningen ska också ge svar på, om och i så fall hur, bygget ska kunna genomföras utan att staden lamslås. När dessa nya underlag finns färdiga kan ett nytt politiskt ställningstagande göras kring dessa deletapper.

Bred politisk koalition möjlig
Demokraterna erbjuder alltså en lösning där grundargumentet för Västlänken tillgodoses genom fortsatt bygge av delar av projektet. Men de mest känsliga delarna i staden kring Haga och Korsvägen skonas i avvaktan på bättre beslutsunderlag och handlingsalternativ.

Med Västlänkenfrågan hanterad på detta sätt så kan en bred politisk konstellation skapas. Pausad Hagastation är nyckeln till att styra Göteborg.

Martin Wannholt
partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>