På GP debatt – En hållbar framtid förutsätter hållbara människor

Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa möjligheter för skolan att tidigt kunna förbygga problem, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Debatten om psykisk ohälsa bland barn och unga är mer aktuell än någonsin. Den i GP nyligen publicerade debattartikeln ”Är skolan en riskfaktor för psykisk ohälsa?” 19/2 lyfter bland annat att skolan för många barn har kommit att bli motsatsen till den plats för utveckling och välmående som den borde vara. I stället överskuggas skolan av orimliga krav, molande stress och har även blivit en plats där både psykiskt och fysiskt våld hör till vardagen.

Tveklöst ligger ett komplext nätverk av orsakssamband bakom den ökande psykiska ohälsan, ett samband som skolan har blivit en del av. Trots dessa förhållanden är vi säkra på att skolan också utgör vår bästa plattform för att vända den negativa utvecklingen.

Så vänder vi trenden
I skollagen står att elevhälsan ska arbeta främst förebyggande, men i dag tvingas man prioritera att ”släcka bränder” och det förebyggande arbetet handlar mest om hälsosamtal och sporadiska försök med olika hälsoprojekt. Problemet som vi ser det är inte att viljan saknas att arbeta förebyggande på ett mer övergripande vis. Det som saknas är möjligheter och resurser, och man behöver också kunna svara på frågan hur man konkret ska gå tillväga. Klart är att hälsoarbetet behöver startas tidigt och sedan genomsyra skolgången.

Barn och unga bör alltså få kunskap och
inre verktyg som inte bara hjälper dem
att navigera i vårt alltmer komplexa
samhälle, utan också ger dem kunskap
om vad hjärnan och kroppen behöver för
att man ska må bra.

Vi i Demokraterna har inte alla svaren, men utan tvekan bör både lärare, vårdnadshavare och elever involveras. Något vi också kan säga med säkerhet är att vägen framåt stavas kunskap.

Vetenskapligt validerad kunskap om både fysiologiska och psykologiska hälsofaktorer bör vävas samman med utbildningen. Barn och unga bör alltså få kunskap och inre verktyg som inte bara hjälper dem att navigera i vårt alltmer komplexa samhälle, utan också ger dem kunskap om vad hjärnan och kroppen behöver för att man ska må bra. De ska även ges möjlighet att reflektera kring tankar, känslor, relationer och värderingar. Samtidigt bör alla vuxna kring barnen få samma kunskap; pedagoger i samband med hälsoarbetet och vårdnadshavare genom att de inkluderas. Då kan en enig vuxenvärld skapas som blir en trygghet för barn och unga.

Använd kunskapen
Kunskapen för att göra detta finns – nu gäller det bara att vi använder den. Forskarvärlden vet till exempel att en grundstomme i människans välbefinnande är meningsfullhet.

Andra viktiga faktorer är god sömn och fysisk aktivitet. I linje med människans inre krav på meningsfullhet kan vi dock inte bara säga till barnen att de måste sova ordentligt och röra på sig, de måste också få svaret på frågan: Varför? De måste få veta vad som händer i våra kroppar och sinnen när vi sover eller rör på oss.

Vi Demokrater vill vara
lösningsinriktade. Vi ser problemet – att
barn och unga inte mår bra – och vi vill
inte vänta.

Det är lätt att förkasta dessa frågor som oväsentligheter som var och en får lösa på sitt sätt. Men det handlar inte om oväsentligheter utan om viktiga delar av människans natur som vi måste välja att se och att främja. Otaliga studier visar på vikten av detta för vårt välmående. Vi ska heller inte behöva vara ensamma i detta – särskilt inte barn och unga. I stället måste vi lyfta den kunskap som redan finns om psykisk och fysisk hälsa och översätta den till praktik i våra skolor.

Vi Demokrater vill vara lösningsinriktade. Vi ser problemet – att barn och unga inte mår bra – och vi vill inte vänta. Fokus måste flyttas mot förebyggande och främjande elevhälsoarbete, och vi politiker måste fatta beslut som för oss i rätt riktning, och hela vägen fram.

Låt Göteborg bli en förebild
Den här typen av stärkande hälsoarbete kommer att ske på allt fler platser i vårt land och i vår värld. Så varför inte låta Göteborg bli en förebild? Varför inte ge våra barn och ungdomar möjlighet att inte bara förstå vår värld utan även sig själva?

Vi befinner oss i en komplex och stressande tidsålder som kräver att vi måste värna mer aktivt om oss själva för att få ett hållbart människoliv. I det arbetet måste vi vuxna bestämma oss för att bli en starkare kraft för dagens barn och ungdomar. Vi måste visa dem att vuxna finns för deras skull och har förmågan att agera när det behövs. Om vuxenvärlden på ett aktivt, konkret och långsiktigt vis fokuserar på den viktigaste uppgift vi har – att stötta och stärka våra barn – då får vi hållbara människor i en hållbar stad som är öppen för världen.

Jessica Blixt (D)
lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)
barn- och skolläkare och ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)
lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa

Länk till artikeln i GP >>

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 3 =