Hundraårsgatan blev symbolen för en styrmodell som sviker våra mest utsatta. På boendet, som är till för personer med förvärvad hjärnskada, har allvarliga omsorgsbrister fått fortgå under flera år trots hundratals rapporter om missförhållanden. Nu visar granskningen varför den tillitsbaserade styrningen inte fungerar i praktiken och hur de boende under lång tid blivit utan det stöd de borde kunna räkna med, skriver Mariette Höij (D) och oppositionspolitiker i Göteborg.
Den externa granskningen bekräftar nu i detalj det Kaliber avslöjande i juni, det vill säga omfattande missförhållanden på det kommunala boendet Hundraårsgatan. Boendet har sedan starten 2021 misslyckats med att ge trygg och säker omsorg för personer med förvärvad hjärnskada med stora omsorgsbehov. Trots att det bara är tio boende har över 400 avvikelserapporter skrivits under 3,5 år. Dessa rör bland annat utebliven medicinering, personal som inte svarat på larm samt boende som fått ligga i sin egen avföring och utvecklat liggsår och blödande hudutslag. Bristande språkkunskaper hos personalen har dessutom försvårat kommunikationen med brukarna.
Av över 400 avvikelser, varav 56 Lex Sarah, har få utretts korrekt och endast en anmälan har skickats vidare till Ivo fram till december 2024. Arbetsgruppen har varit dysfunktionell, med informellt ledarskap, bristande kompetens, otillräckliga språkkunskaper och haft hög personalomsättning. HR-stödet har varit otillräckligt och dokumentationen har varit så bristfällig att nödvändiga personalåtgärder försvårats.
Brukarenkäter och anhörigundersökningar har inte genomförts, och inkomna synpunkter har inte analyserats. Som en följd har viktiga signaler aldrig fångats upp. Detta har lett till att personal som inte borde fått arbeta kvar ändå gjort det, vilket har gjort att missförhållanden fått fortsätta på Hundraårsgatan.
Det var vid ett extrainsatt nämndmöte i juni som det beslutades att Hundraårsgatan skulle granskas, och att liknande boenden skulle ses över för att säkerställa att dessa problem inte finns på fler enheter.
Granskningen visar att problemen återkommande lyfts till verksamhets- och avdelningsnivå men aldrig nått högsta ledningen, varken direktör eller nämnd. Den visar också att styrmodellen ”tillitsbaserad styrning” inte är en evidensbaserad styrmodell och fungerar dåligt i stora och komplexa välfärdsorganisationer med över 6 000 anställda.
Regelbunden uppföljning
Granskningen rekommenderar förvaltningen att utveckla styrmodellen med en tydlig struktur baserad på evidensbaserade styrformer, systematiskt kvalitetsarbete, konkreta mål, mätbara resultat och regelbunden uppföljning.
Personalens språkkunskaper bör stärkas för att säkerställa god kommunikation och följsamheten till vårdplaner. Tydliga befattningsbeskrivningar behövs eftersom de saknas i nuläget och cheferna behöver bättre stöd i personalärenden. Rutiner och mallar bör tas fram för hantering av misskötsamhet, inklusive varningar och uppsägningar, så att utköp inte missbrukas när avsked egentligen är motiverat.
Det är mot den bakgrunden som M, D, L och KD i augusti föreslog att avsked ska vara huvudregel vid grov misskötsamhet och att förlikning bara ska användas när underlaget är för svagt för uppsägning och efter politisk insyn. Det förslaget röstades ner av vänsterstyret.
S, V och MP har genom sin budget infört styrmodellen tillitsbaserad styrning, där strukturerad uppföljning och mätbara kvalitetskrav tonas ner. Detta har gjort att det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken saknats helt. Ansvarsnivåerna har varit otydliga. Riktlinjer för rapportering har varit oklara. Dokumentationen har varit undermålig. Avvikelsehanteringen har inte fungerat. Uppföljningen har varit bristfällig. Tydliga kvalitetsmål har saknats.
Tidiga åtgärder
Administration bör minska, men kvalitetsinriktad uppföljning är nödvändig för att säkerställa en god omsorg. Bristande struktur har försvårat tidiga åtgärder och gjort att nämnden saknat tillräckligt underlag för att säkerställa bra kvalitet i verksamheten.
Ekonomin har däremot mätts noggrant och har av de styrande rödgröna partierna prioriterats framför verksamhetens kvalitet. Förvaltningens överskott på 130 miljoner kronor 2025 visar tydligt på det rödgröna ledarskapets brister, där pengarna borde kommit brukarna till del. Att varningssignaler inte fångats upp och missförhållanden fått fortgå under lång tid är ett direkt resultat av budgetuppdraget från S, V och MP. Hundraårsgatan är ett tydligt exempel.
På det senaste mötet i nämnden för funktionsstöd röstade därför S, V, MP för att följa granskningens rekommendationer vilket är ett erkännande att styrmodellen de själva infört inte fungerar.
Mariette Höij (D) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Johanna Holmdal (KD) vice ordförande, Nämnden för funktionsstöd
Åsa Hartzell (M) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Mattias Gerdås (L) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Debatt – Socialdemokraterna måste sluta straffbeskatta göteborgare på tomträtt
Stort tack till Pelle Berglund som i GP Debatt den 7 mars lyfter frågan om Göteborgs Stads orimliga höjningar av tomträttsavgälderna. Med Brf Masthugget som ett skrämmande exempel visar han vilka bostadssociala konsekvenser det får. Demokraterna vill avveckla tomträtterna i Göteborg eftersom de skenande tomträttsavgifterna har blivit en orättvis extra skatt som slår hårt rakt in i göteborgarnas hushållsekonomi. Vi har samlat en majoritet för detta men beslutsprocessen blockeras av Socialdemokraterna.
Pelle Berglund beskriver initierat de grundläggande problemen med tomträtterna och förändringarna som måste till på både kommunal och statlig nivå. Tomträtterna infördes engång i tiden med en bostadssocial tanke med låga avgifter. Den tanken har idag övergivits av Socialdemokraterna som bara ser tomträttersavgifterna som en välkommen bonusintäkt. Eftersom tomträtter användes flitigt under ”miljonprogrammet” är de drabbade inte sällan hederligt arbetande göteborgare med lägre inkomster som har bott i ett HSB-hus sedan de byggdes på 1960- och 1970-talen. Är detta hur Socialdemokraterna tackar dem?
Sedan valet 2018 när Demokraterna kom in i nämnderna i Göteborg har vi drivit frågan om tomträtterna. År 2020 lade vi fram ett skarp förslag som den styrande alliansen tyvärr inte var beredda att rösta på. För snart två år sedan tog vi ett nytt initiativ för att försöka få ihop en majoritet för att hantera problemen. Nu hade många göteborgare på tomträtt börjat samla sig för att uppvakta politiker, vilket underlättade diskussionen med oppositionspartierna.
Vi har samlat en majoritet som vill besluta om friköp för 50% av marktaxeringsvärdet för småhus och för 65% av marktaxeringsvärdet för flerbostadshus och att avgifterna får höjas max 100%. Vi har även yrkat på att exploateringsnämnden ska kunna förlika sig med en höjning på max 100% i de pågående tomträttsmålen. Dessutom har vi röstat igenom ett uppdrag i exploateringsnämnden om att utreda hur låga tomrättsavgifter som är juridiskt möjligt. Demokraterna hade velat gå ännu längre.
Socialdemokraterna och övriga rödgröna har majoritet i kommunstyrelsen och de fördröjer ärendet där så att beslut inte kan tas i kommunfullmäktige. Medan processen står still drabbas nu göteborgare efter göteborgare av chockhöjningarna. Göteborgs Stad tycks inte heller haft någon kostnadskontroll i tvisterna om höjningarna och det finns småhusägare som fått fakturor på 70 000 kr (!) för stadens juridiska kostnader.
Kommunalvalet är ofta det viktigast valet med en direkt avgörande påverkan på göteborgarnas vardag och hushållsekonomin. Pelle Berglund, om ni ska kunna bli av med den kvarnsten runt halsen som du beskriver finns idag inget annat råd än att du och andra i samma situation klokt utnyttja er rösträtt i september.
Patrik Höstmad (D), 2:e vice ordförande exploateringsnämnden
Martin Wannholt (D), partiledare
Debatt – Krisen inom psykiatrin hade kunnat förhindras
Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen meddelade nyligen på GP Debatt att de ligger ”långt före” när det gäller att lösa problemen i psykiatrin. De påstår sig ha varit ”oroade för arbetsmiljön under längre tid” och menar att det redan påvisats konsekvenser av ”många års dålig styrning av medel och alltför låga budgetar till sjukhusen”.
Det låter klarsynt, men framstår annorlunda när det beaktas att samma partier styrt regionen de senaste åren och är de som bär ansvar. I debatten har även Lars Holmin (M) föreslagit en kriskommission för psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men han ger inga exempel på vad som skulle blivit bättre med ett moderatlett styre, som aldrig avsatt mer resurser i sina budgetar. Detta poängteras även av de rödgröna, som dock skyller sin underfinansiering på anfallskrig, inflation och pensioner.
Vad som inte nämns av någon är att VGR lägger en oproportionerligt låg andel av sin budget på sjukvård, där också ingår de 5 miljarder som spenderats på Millennium, där både rödgröna och blåa varit rörande överens i att driva fram det misslyckade projektet. Region Västra Götalands sjukvård har länge präglats av ett svagt politiskt styre, där kompetens sällan funnits till handa oavsett blocktillhörighet. Ytterst få av politikerna i sjukhusstyrelserna har utbildning eller erfarenhet för att kunna fatta informerade beslut om sjukvård.
Detta har lett till ett tjänstemannastyre, där personer utan daglig kontakt med de verksamheter som de beslutar över, tillsammans med de som inte vet bättre än att hålla med, både fördelar resurser och ansvarar för användningen av dem. Detta sker utan att de kan ställas till svars när patienter eller medarbetare far illa.
Krisen inom psykiatrin har satt fingret på flertalet punkter där utfallet hade kunnat bli annorlunda om det fanns en mer verklighetsnära sjukvårdsorganisation i regionen. Erfarna specialistläkare vittnar om hur de inte hörsammats när de framhävt konsekvenser av besparingar, som precis som befarat lett till mindre patientsäker vård med överbeläggningar och ökad risk för tvångsåtgärder. Detta tillsammans med hur kritiska vittnesmål om Millennium tonades ner har blottat en tystnadskultur där endast var tredje läkare vågar framföra kritik enligt Läkarförbundet.
Demokraterna kandiderar till Regionfullmäktige med en lista där fyra av de fem översta namnen är legitimerad vårdpersonal. Vi har ett antal förslag för att skapa förutsättningar för kompetenta och transparenta beslut, flytta makten till professionen och minska antalet politiska positioner:
Alexander Lisinski, ST-läkare psykiatri, kandidat till Regionfullmäktige (D)
Demokraternas vallistor fastställda inför valet
Under torsdagskvällen samlades Demokraternas medlemmar för att besluta om partiets kandidatlistor till kommun- och regionvalet. Med ett starkt lag och tydligt fokus på Göteborgs framtid och regionens sjukvård, tar partiet nu nästa steg i valarbetet.
På Ullevi restaurang och konferens höll Demokraterna sin nomineringsstämma där vallistorna inför valet den 13 september fastställdes. Stämningen var positiv och framåtblickande när medlemmarna samlades för att fatta ett av de viktigaste besluten inför valrörelsen.
Partiledaren Martin Wannholt inledde mötet med att hälsa alla välkomna och betonade vikten av det kommande valet för Göteborg:
”Det här valet är det viktigaste valet för Göteborg. Vi måste bryta det skadliga rödgröna styret. Annars riskerar Göteborg ytterligare fyra år präglade av kommunalt slöseri, uteblivna reformer som två lärarsystem och bättre skolmat, fortsatt stora barngrupper i förskolan samt brist på småhus som gör att barnfamiljer fortsätter att flytta från staden. Vi kommer också få se hur höga flerbostadshus tillåts i småhuskvarter, parkeringsavgifterna ökar, tillgängligheten i staden begränsas och nya kostsamma ”miljöprojekt” prioriteras. Samtidigt fortsätter lånefinansieringen, vilket i förlängningen riskerar att leda till skattehöjningar. Valfriheten och fortsatt vanvård inom äldreomsorgen fortsätter, för att ta några exempel. Dessutom breder tystnadskulturen ut sig.”
Han lyfte också beslutet att ställa upp i regionvalet, där partiet ser stora möjligheter att bidra med sin sjukvårdspolitik och den kompetens som finns bland kandidaterna på regionlistan.
Minnesord för Ingemar Drottinger
Under mötet höll Veronica Öjeskär ett uppskattat och känslosamt minnesord över Ingemar Drottinger, som gick bort den 1 december efter en kort tids sjukdom. Ingemar, med bakgrund i Moderaterna, var med från partiets start och beskrevs som en lojal, varm och hjälpsam person. Han engagerade sig bland annat i nämnden för Äldrevård och omsorg, men även som nämndeman i Göteborgs Tingsrätt och senare i partiets valberedning. Han mindes som en person som alltid ställde upp. Både för Demokraterna och för Göteborg.
Gediget arbete bakom listorna
Mötet leddes av Jens Wergeland med Anne-Catrine Heldtander som sekreterare. Vallistorna antogs i sin helhet efter presentation av nomineringskommitténs arbete.
Kommitténs ordförande Bengt-Åke Harrysson redogjorde för den noggranna process som genomförts tillsammans med Yvonne Staberg, Marianne Qvick Stoltz, Ing-Marie Fredér och Kristina Carlsson Gunér, med stöd av Veronica Öjeskär som sekreterare.
Arbetet har präglats av tydliga kriterier, bred förankring och fokus på att skapa ett starkt lag med både erfarenhet och nytänkande.
Regiongruppen hade fått Nomineringskommitténs uppdrag att ta fram förslag till regionlista, vilken presenterades av Ulla Nathorst Westfelt och Mariette Höij Risberg.
Toppnamn på listorna
Demokraternas listor präglas av kompetens, erfarenhet och stark lokalkännedom.
Kommunfullmäktige i Göteborg:
Regionfullmäktige i Västra Götaland:
Ett lag redo för valrörelse
Avslutningsvis tackade ordföranden Jens Wergeland nomineringskommittén och regiongruppen för ett gediget arbete.
”Jag är jätteglad för den här listan. Vi har ett starkt team som står upp för våra värderingar och alltid har göteborgarna i fokus.”
Mötet avrundades med Demokraternas kampanjlåt, Du kan lita på D och kvällsfika. Länk till låten: Du kan lita på D. >>
Nu sätter Demokraterna igång arbetet för ett bättre Göteborg och en starkare region.
Tack till nomineringskommittén, ni som har ställt upp och blivit nominerade och övriga medlemmar som deltog på mötet!
Länkar till vallistorna:
Vallista till kommunfullmäktige >>
Vallista till regionfullmäktige >>
Är du också trött på att vården styrs av politiker utan sjukvårdskompetens?
Göteborg står still
Trafiken i Göteborg har många flaskhalsar. Göteborgs Stad har en rödgrön trafikstrategi med mål om kraftigt minskad biltrafik genom att försvåra för bilister. Västlänkenpartierna S, M, V, MP, L, KD, C har lagt trafikpengarna på att gräva upp centrala Göteborg.
Demokraterna vill underlätta din vardag genom bättre kollektivtrafik och bättre framkomlighet för de som behöver bilen. Du ska få mer tid till familjen, fritidsaktiveter, arbete och vila.
Politiken måste sluta försvåra för bilister för att tvinga dem till undermålig kollektivtrafik. Demokraterna vill i stället göra kollektivtrafiken så pass attraktiv att de som vill och kan väljer den frivilligt.
Demokraterna vill att den befintliga trafikinfrastrukturen används mer optimalt. Exempel är att öppna upp bussfilen på Säröleden för biltrafik och förbättra framkomligheten på Söderleden och Västerleden.
Demokraterna vill se ett mer aktivt arbete med lokala trimningsåtgärder som ökar framkomligheten och säkerheten i trafiken. Ett exempel är rondellen vid Nya Hovås där köbildningen enkelt kan byggas bort och göra det säkrare för alla trafikslag.
Demokraterna föreslår:
I september är det val.
Gott nytt år, Göteborg
Nästa år är det valår. Det betyder att du har möjlighet att påverka och bidra till att förändra saker till det bättre.
Demokraterna verkar i Göteborg och kommer jobba hårt för att:
Demokraterna är ett lokalt parti som prioriterar det som är bäst för Göteborg och göteborgarna. Vi vågar göra det som är nödvändigt för att få en fungerande stad.
D. behövs – för Göteborg.
GP Debatt – Vanvården på Hundraårsgatan kunde fortgå på grund av de rödgrönas bristande styrning
Hundraårsgatan blev symbolen för en styrmodell som sviker våra mest utsatta. På boendet, som är till för personer med förvärvad hjärnskada, har allvarliga omsorgsbrister fått fortgå under flera år trots hundratals rapporter om missförhållanden. Nu visar granskningen varför den tillitsbaserade styrningen inte fungerar i praktiken och hur de boende under lång tid blivit utan det stöd de borde kunna räkna med, skriver Mariette Höij (D) och oppositionspolitiker i Göteborg.
Den externa granskningen bekräftar nu i detalj det Kaliber avslöjande i juni, det vill säga omfattande missförhållanden på det kommunala boendet Hundraårsgatan. Boendet har sedan starten 2021 misslyckats med att ge trygg och säker omsorg för personer med förvärvad hjärnskada med stora omsorgsbehov. Trots att det bara är tio boende har över 400 avvikelserapporter skrivits under 3,5 år. Dessa rör bland annat utebliven medicinering, personal som inte svarat på larm samt boende som fått ligga i sin egen avföring och utvecklat liggsår och blödande hudutslag. Bristande språkkunskaper hos personalen har dessutom försvårat kommunikationen med brukarna.
Av över 400 avvikelser, varav 56 Lex Sarah, har få utretts korrekt och endast en anmälan har skickats vidare till Ivo fram till december 2024. Arbetsgruppen har varit dysfunktionell, med informellt ledarskap, bristande kompetens, otillräckliga språkkunskaper och haft hög personalomsättning. HR-stödet har varit otillräckligt och dokumentationen har varit så bristfällig att nödvändiga personalåtgärder försvårats.
Brukarenkäter och anhörigundersökningar har inte genomförts, och inkomna synpunkter har inte analyserats. Som en följd har viktiga signaler aldrig fångats upp. Detta har lett till att personal som inte borde fått arbeta kvar ändå gjort det, vilket har gjort att missförhållanden fått fortsätta på Hundraårsgatan.
Det var vid ett extrainsatt nämndmöte i juni som det beslutades att Hundraårsgatan skulle granskas, och att liknande boenden skulle ses över för att säkerställa att dessa problem inte finns på fler enheter.
Granskningen visar att problemen återkommande lyfts till verksamhets- och avdelningsnivå men aldrig nått högsta ledningen, varken direktör eller nämnd. Den visar också att styrmodellen ”tillitsbaserad styrning” inte är en evidensbaserad styrmodell och fungerar dåligt i stora och komplexa välfärdsorganisationer med över 6 000 anställda.
Regelbunden uppföljning
Granskningen rekommenderar förvaltningen att utveckla styrmodellen med en tydlig struktur baserad på evidensbaserade styrformer, systematiskt kvalitetsarbete, konkreta mål, mätbara resultat och regelbunden uppföljning.
Personalens språkkunskaper bör stärkas för att säkerställa god kommunikation och följsamheten till vårdplaner. Tydliga befattningsbeskrivningar behövs eftersom de saknas i nuläget och cheferna behöver bättre stöd i personalärenden. Rutiner och mallar bör tas fram för hantering av misskötsamhet, inklusive varningar och uppsägningar, så att utköp inte missbrukas när avsked egentligen är motiverat.
Det är mot den bakgrunden som M, D, L och KD i augusti föreslog att avsked ska vara huvudregel vid grov misskötsamhet och att förlikning bara ska användas när underlaget är för svagt för uppsägning och efter politisk insyn. Det förslaget röstades ner av vänsterstyret.
S, V och MP har genom sin budget infört styrmodellen tillitsbaserad styrning, där strukturerad uppföljning och mätbara kvalitetskrav tonas ner. Detta har gjort att det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken saknats helt. Ansvarsnivåerna har varit otydliga. Riktlinjer för rapportering har varit oklara. Dokumentationen har varit undermålig. Avvikelsehanteringen har inte fungerat. Uppföljningen har varit bristfällig. Tydliga kvalitetsmål har saknats.
Tidiga åtgärder
Administration bör minska, men kvalitetsinriktad uppföljning är nödvändig för att säkerställa en god omsorg. Bristande struktur har försvårat tidiga åtgärder och gjort att nämnden saknat tillräckligt underlag för att säkerställa bra kvalitet i verksamheten.
Ekonomin har däremot mätts noggrant och har av de styrande rödgröna partierna prioriterats framför verksamhetens kvalitet. Förvaltningens överskott på 130 miljoner kronor 2025 visar tydligt på det rödgröna ledarskapets brister, där pengarna borde kommit brukarna till del. Att varningssignaler inte fångats upp och missförhållanden fått fortgå under lång tid är ett direkt resultat av budgetuppdraget från S, V och MP. Hundraårsgatan är ett tydligt exempel.
På det senaste mötet i nämnden för funktionsstöd röstade därför S, V, MP för att följa granskningens rekommendationer vilket är ett erkännande att styrmodellen de själva infört inte fungerar.
Mariette Höij (D) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Johanna Holmdal (KD) vice ordförande, Nämnden för funktionsstöd
Åsa Hartzell (M) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Mattias Gerdås (L) ledamot, Nämnden för funktionsstöd
Inbjudan att nominera kandidater till val för Demokraterna
Nu har du chansen att påverka vilka som ska representera vårt parti under de kommande åren! Demokraternas nomineringskommitté bjuder härmed in alla medlemmar att nominera kandidater till våra listor inför valen till kommunfullmäktige i Göteborg och regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.
Att kandidera för Demokraterna innebär att vara med och ta ansvar för framtidens sjukvård, skola, trygghet, stadsutveckling och allt det som berör människors vardag. I både kommunen och regionen finns en lång rad viktiga politiska områden där våra företrädare gör skillnad. Från vårdplatser och kollektivtrafik till äldreomsorg, utbildning och ett tryggare Göteborg.
Du kan läsa mer information om Demokraternas politik här >>
Vem kan nomineras?
Enligt Demokraternas stadgar är man valbar om man :
Det innebär att kandidater till Göteborgs kommun måste vara folkbokförda i Göteborg, och kandidater till regionvalet måste vara folkbokförda i Västra Götalandsregionen.
Du kan nominera både dig själv och andra medlemmar som du anser har engagemanget, kunnandet och drivkraften att göra skillnad för göteborgarna och regionens invånare.
Så här nominerar du
Skicka dina nomineringar till val@demokraterna.se senast 15 januari 2026 och ange följande:
Nomineringskommittén kontaktar därefter den nominerade för vidare process.
Fortsatt process
När nomineringstiden gått ut sammanställer nomineringskommittén inkomna förslag och tar fram förslag till kandidatlistor inför Demokraternas nomineringsstämma i mitten av mars 2026. En separat kallelse till stämman skickas ut till samtliga medlemmar i god tid.
Vill du veta mer?
Nomineringskommitén har samlat information om vad det innebär att bli sitta i Fullmäktige, som du kan läsa här >>
Vid frågor, kontakta gärna:
Bengt-Åke Harrysson, ordförande i Nomineringskommittén
bengtake.harrysson@gmail.com
Vänliga hälsningar,
Nomineringskommittén för Demokraterna
Bengt-Åke Harrysson, Yvonne Staberg, Sten Höij, Marianne Qvick Stoltz, Ing-Marie Fredér och Kristina Carlsson Gunér
Budgetförslag för Göteborgs stad 2026
Den 27 oktober presenterade Demokraterna tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag för Göteborgs Stad 2026. Tillsammans erbjuder vi ett alternativ som förmår prioritera förskolan, skolan och valfrihet i omsorgen. En politik för tillväxt, inte bara för företagen, utan också för göteborgarna. En politik som står för trygghet, ordning och reda, för öppenhet och transparens och där alla goda krafter tas till vara. En politik där vi städar bort kommunalt slöseri och onödiga politiska satsningar som inte ger göteborgarna nytta.
Fokus på förskola och skola
Under årets budgetpresentation fick Demokraternas gruppledare Martin Wannholt välförtjänt uppmärksamhet för sitt tydliga fokus på satsningarna på en halv miljard extra till förskolan och skolan. Satsningen ska framförallt gå till att minska barngrupperna storlek, öka andelen förskollärare och för att rädda välfungerande småskolor från S, V och MP:s nedläggningar. Det var också det som lyftes fram i GPs artikel om budgeten, där Martin citerades om just dessa frågor.
I vårt budgetförslag lägger vi betydligt mer resurser på barn och elever än det rödgröna styret (S, V, MP):
274 miljoner kronor extra till förskolan (124 mnkr mer än S, V och MP)
269 miljoner kronor extra till skolan (129 mnkr mer än S, V och MP)
400 miljoner kronor i en kommuncentral pott för välfärdens kärna och försörjningsstöd (S, V och MP har endast 286 mnkr)
Vi gör samma förstärkning till äldreomsorg och utbildningsnämnden som S, V, MP-styret, men vi använder pengarna bättre och skär bort onödiga uppdrag, projekt och utgifter.
Ordning och reda i stadens ekonomi
För att skapa utrymme för våra satsningar minskar vi kommunalt slöseri och avvecklar rödgröna projekt som inte gynnar göteborgarna.
2 % effektivisering i de tekniska nämnderna
1 % effektivisering inom funktionsstöd, socialnämnderna och liknande verksamheter
Det är fullt möjligt att prioritera kärnverksamheten om man vågar välja bort det som inte är kommunens uppdrag.
Trygghet och skattesänkning
Vi gör en större satsning på trygghet i hela staden, för att göteborgarna ska känna sig säkra på gator, torg och i kollektivtrafiken.
Dessutom sänker vi kommunalskatten med 13 öre, motsvarande 245 miljoner kronor. Det är första steget mot en stad där göteborgarna får behålla mer av sina egna pengar.
Vi väljer bort rödgröna symbolprojekt
För oss handlar politik om att ta ansvar för göteborgarnas vardag. Inte om att finansiera symboliska projekt. Bland de satsningar som vi inte prioriterar finns bland annat:
15 mnkr för arbetstidsinnovationer (7-timmars arbetsdag)
15 mnkr för klimatinnovationer i fastighetsutveckling
13 mnkr för yrkesväxlingsspår
9 mnkr för sommarlovspengar till utsatta barnfamiljer
8 mnkr för 7-timmarsdag inom förskolan
5 mnkr för gratis mensskydd i grundskola och gymnasium
5 mnkr för att öka valdeltagandet
4 mnkr för nytt aktivitetshus i Biskopsgården
4 mnkr för minskad trafik i centrala Göteborg
2 mnkr för fler badbussar
1 mnkr för gratis Styr & Ställ för nyinflyttade
Och mycket mer.
Läs hela M, D, L och KD:s budgetförslag för Göteborgs stad 2026 här >>
Skrivet i media:
Artikel i GP – De vill sänka skatten och stoppa ”vänsterprojekt” i Göteborg >>
Artikel i DN – S nobbar ombildningar av hyresrätter i förorten >>
Vi kräver att Trafikverket betalar skadestånd