På GP debatt – Lånekarusell kan skapa ekonomisk kris i Göteborg
Alliansen och de rödgröna har nyligen kommit överens om att sätta igång lånekarusellen för att klara driften av kommunen. Tvärtemot tjänstepersonernas rekommendationer. Samtidigt är man på väg att starta en gigantisk omorganisation utan ordentligt beslutsunderlag. Kommunen leds i dag på ett sätt som äventyrar göteborgarnas framtid, skriver företrädare för Demokraterna.
Kommunallagen kräver att varje kommun upprätthåller så kallad god ekonomisk hushållning. Det betyder att kommunen måste säkerställa att skattepengarna används till rätt saker och på ett effektivt sätt. God ekonomisk hushållning innebär också att varje generation ska bära sina egna kostnader. Varje tidsperiod får alltså inte skjuta kommunens driftskostnader (exempelvis genom lån) till efterföljande generationer.
Kommunallagen kräver också att varje kommun ska upprätta riktlinjer och mål för hur man avser att nå god ekonomisk hushållning och hur man ska mäta det. Dessa riktlinjer ses över i början av varje mandatperiod i Göteborgs kommun och nu behöver riktlinjerna förtydligas efter rekommendationer från revisionen.
Flera avgörande ekonomiska förändringar
När stadsledningskontoret på kommunstyrelsens möte den 28 augusti lade fram förvaltningens förlag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning drev Alliansen och de rödgröna igenom ett antal betydande förändringar. Kommunallagens mest grundläggande krav på ekonomin är att intäkterna ska överstiga kostnaderna i budgeten. Följaktligen föreslår stadsledningskontoret att staden över en tioårsperiod ska uppnå ett resultatöverskott på minst två procent. Ambitionen med detta mål ändrar Alliansen och de rödgröna till att man ”bör” uppnå ett sådant överskott. En liten förändring kan tyckas, men i praktiken är det mycket stor skillnad på om man ska eller bara ”bör” uppnå vad lagen kräver.
Kommunallagens mest grundläggande
krav på ekonomin är att intäkterna ska
överstiga kostnaderna i budgeten
Alliansen och de rödgröna driver igenom denna och en rad andra förändringar utan att i sina beslutsdokument förklara varför. Stadsledningskontorets skall-krav om en soliditet om minst 15 procent ändras också till att det bara ”bör” uppnås (lägre soliditet betyder i praktiken högre skulder). Stadsledningskontorets förslag är knappast överambitiösa. Förutsättningarna skiljer förvisso mellan olika kommuner men både Stockholm och Malmö har en soliditet på över 30 procent, och Stockholm har krav på just den nivån. Alliansen och de rödgröna sänker också kravet på hur stor del av investeringar som ska täckas av egenfinansiering.
Slutligen ändrar Alliansen och de rödgröna spelreglerna för hur mycket pengar som får tas från den så kallade resultatutjämningsreserven – alltså de avsatta medel som kan användas som buffert när konjunkturen viker. Även här körde politikerna över det förslag som stadsledningskontoret arbetat fram. För år 2020 betyder det att budgeten för Göteborgs kommunen kan underbalanseras med cirka 600 miljoner kronor i stället för ursprungsförslaget om 300 miljoner.
Starten för en lånekarusell
Verkligheten börjar hinna ikapp Göteborg. Kommunen är i flera avseenden ineffektiv och man vill investera mer än vad man har pengar till. I stället för att prioritera väljer nu Alliansen och de rödgröna att sätta igång lånekarusellen för att klara både driften av verksamheterna och investeringar. Några av pusselbitarna i detta är ofrånkomligen Västlänken och linbaneprojektet.
Därför verkar nu Alliansen och de
rödgröna göra en slösaktig tolkning av
kommunallagen – för när de har baxat
denna skit ända hit så vill de också ro fan i land.
Staden plöjer ner miljardbelopp i stationsytorna kring bland annat Haga och hundratals miljoner i planeringsresurser. Men när det samtidigt saknas förskolelokaler, idrottshallar och annat som är grundläggande i en kommun går ekvationen inte ihop. Därför verkar nu Alliansen och de rödgröna göra en slösaktig tolkning av kommunallagen – för när de har baxat denna skit ända hit så vill de också ro fan i land.
Stort risktagande
Samtidigt som Göteborgs kommun både ekonomiskt och resursmässigt börjar nå bristningsgränsen vill många bland Alliansen och de rödgröna genomföra en gigantisk omorganisation. Stadsdelarna som utgör mer än en tredjedel av kommunens verksamhet föreslås i stället att organiseras i centrala nämnder. Det finns för- och nackdelar med alla organisationsstrukturer men många av politikerna verkar vara beredda att fatta beslut utan att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag. Att i ekonomisk nedgång kasta in kommunen i en gigantisk omorganisation där det finns många frågetecken innebär ett stort risktagande.
Att i ekonomisk nedgång kasta in
kommunen i en gigantisk
omorganisation där det finns många
frågetecken innebär ett stort risktagande
Demokraterna vill ha ordning och reda i ekonomin och vi tillstyrker därför stadsledningskontorets förslag kring god ekonomisk hushållning.
Men det politiska styret i Göteborg verkar nu vara inställt på att öka lånefinansieringen av både kommunens verksamheter och investeringar. Kommunen behöver i stället en ledning som stärker göteborgarnas framtid. Det finns mängder av kostnader och resurser i kommunen som i stället kan omfördelas till utbildning och välfärd.
Vi vill inte se stora omorganisationer i verksamheterna. Däremot vill vi minska på antalet politiska nämnder genom att en nämnd kan få ansvara för flera förvaltningar. Både antalet politiker och direktörer kan halveras och det i sig innebär betydande besparingar.
Politiker och direktörer i den samlade kommunledningen måste arbeta effektivare för att leverera riktigt bra service till göteborgarna.
Martin Wannholt (D)
kommunalråd Demokraterna
Jessica Blixt (D)
kommunalråd Demokraterna
Henrik Munck (D),
kommunalråd Demokraterna