På GP debatt – Gängen har tagit makten – för att vi har låtit det ske

Jag skäms över att jag som polis inte kan ge människorna i förorterna där jag jobbar trygghet och skydda dem från gängens hot, maktutövning och våld. Dessa parallellsamhällen har brett ut sig för att polisledningen och ansvariga politiker har låtit det ske, skriver integrationspolisen Ulf Boström.

Ulf Boström integrationspolis i Angered, ledamot kommunfullmäktige (D)

I snart 15 år har jag arbetat som integrationspolis i Göteborgs östra förorter. Jag har lärt mig hur viktigt det är med kunskap om människorna som bor här och att det är viktigt att vara nyanserad i det man säger och gör. Men när samhället brakar samman och otryggheten breder ut sig finns inte tid till det.

Under mina tjänsteår har jag mött ett ökande antal människor som utsatts för grova brott och kränkningar. Brottsoffer som är förtvivlade, rädda och arga. Deras sorg och lidande tär även på mig. Det är svårt att möta uppgivna människor. Det är tungt att gå på begravningar och möta familjen när en son eller dotter har mördats.

Jag har haft många tillfällen att ställa mig frågan. Hur blev det så här? Hur kan det komma sig att ett av världens tryggaste länder plötsligt förgiftas av kriminalitet? Svaret är enkelt. För vi har låtit det ske.

Polismyndigheten jag tjänstgör i har prioriterat bort uthålliga preventiva kvarterspoliser som fick respekt och förtroende att ge medborgarna skydd och hjälp innan problem och konflikter gått för långt.

Antalet poliser per capita har för varje år ökat under de senaste tio åren. Samtidigt minskar antalet uniformerade poliser som skall upprätthålla allmän ordning. Polismyndigheten jag tjänstgör i har prioriterat bort uthålliga preventiva kvarterspoliser som fick respekt och förtroende att ge medborgarna skydd och hjälp innan problem och konflikter gått för långt.

Dagens uniformerade polis räcker inte till för att ge våra medmänniskor rättvisa och trygghet. Detsamma gäller för brottsoffrens upprättelse. I slutet på 1980 löste Göteborgspolisen över 80 procent av alla mord. Idag är den siffran strax över 20 procent.

Egna lagar och regler
Ett av de största problemen som vi brottas med i dag är att parallellsamhällen har växt fram. Individer och grupperingar har under 30 år successivt implementerat sina egna lagar och regler. Yttrandefriheten är satt ur spel. Den personliga friheten är starkt begränsad.

Laglydiga medborgare som inte vill följa parallellsamhällets lagar och regler blir “lagbrytare”. Medborgare tvingas också att underkasta sig de kriminellas lagar genom hot och repressalier. Det är farligt för boende i utsatta områden att tala med myndighetspersoner. När så sker är risken uppenbar att någon utav parallellsamhällets torpeder straffar medborgaren. Medborgare har blivit en social gisslan i sitt eget område och deras fri- och rättigheter är kidnappade.

Uppdraget försvåras
Det talas ofta om att skolan måste förbättras för att råda bot på problemen i förorterna. Det är mycket viktigt, men uppdraget försvåras och blir otryggt när elever och lärare misshandlas, mördas eller kidnappas. När polismyndigheten tappar förmågan att skapa trygghet försämras även andra myndigheters förmåga att utföra sina uppdrag.

Polismyndighetens misstag var att avveckla kvarterspoliser och fotpatrullerande poliser. Otryggheten och kriminaliteten har fått breda ut sig i bostadsområden, på gator och torg samt i offentlig verksamhet. Polisledningens misstag skapade otryggheten och bidrar till segregationen.

Kvarterspolisens viktigaste uppgift är att bygga relationer och skapa förtroende hos alla människor i området. En del kanske tycker att det är naivt, men jag vet av egen erfarenhet att det är det bästa sättet att komma tillrätta med de problem som finns. På det viset kan vi fånga upp de ungdomar som riskerar att sugas upp i kriminella gäng.

Polisen kände människorna
Kvarterspoliser är inget nytt påfund utan en väl beprövad verksamhet. Den sista stationen i Göteborg togs bort 1992. Stationen låg på Vårväderstorget i Biskopsgården, endast ett femtiotal meter från restaurangen ”Vår Krog och Bar”, där två människor sköts ihjäl och åtta personer skadades i en gänguppgörelse den 18 mars 2015.

Kvarterspoliserna kände de flesta människorna i sitt område och de boende visste var stationen låg. Kvarterspolisen visste vilka som rörde sig i området, på torg och gårdar. De hade god kontakt med stadsdelen, skolan, socialtjänsten, näringsidkare, föreningar, sport, kultur och fritidsgårdar.

Kvarterspolisen besökte också förskolorna och gav barnen kunskap om rätt och fel på ett för barnen naturligt sätt. I grundskolan träffade barnen sin kvarterspolis igen, där de fick utbildning i trafik, i mellanstadiet utbildning om brott och straff och i högstadiet utbildning om alkohol och droger samt moped. Alla barnen i området var sedda och kända.

Social kontroll
Det var mycket lite brott och ordningsstörning i ansvarsområdet. Det behövdes inga uppsatta kameror. Människorna i området var en del av den utövande sociala kontrollen och de avgjorde hur mycket information kvarterspolisen behövde veta för att området fortsatt skulle vara tryggt och säkert.

När folk känner förtroende för sin kvarterspolis får kriminella mycket svårt att agera fritt och tysta människor. Istället kommer de att berätta om vad som pågår i området som till exempel var gömda vapen eller narkotika finns, vem som riskerar att tas upp i olika gäng, vilka som hotar och utövar våld i området, vilka som säljer och köper narkotika i området och vilka våldsbejakande extremister som lever och verkar i området.

Återinför kvarterspoliser
Vi har de redskap vi behöver att komma tillrätta med människors otrygghet. Lagarna som vårt gemensamma demokratiska samhälle bygger på behöver inte bytas ut. Däremot kan vi ändra felaktiga och samhällsfarliga beslut som fattats av polismyndigheten. Polisledningen borde skyndsamt sätta tillbaka kvarters- och fotpatrullerande poliser.

Brottsoffren brukar tacka mig för den tid jag ger dem. Sanningen är ju den att det enda jag har när resurserna rämnar runt mig är mina ord. Jag skäms för det. Att vi inte kan ge trygghet när den behövs som mest. Svensk lag ska gälla även i Hjällbo, Bergsjön och alla andra utsatta områden i Sverige. Alla göteborgare ska leva i en demokrati. Så är det inte idag.

Ulf Boström
integrationspolis i Angered, ledamot kommunfullmäktige för Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Bidragen till Ibn Rushd måste stoppas permanent

Med folkbildning som täckmantel skattefinansierar Göteborg antisemitisk, islamistisk och annan odemokratisk verksamhet. Bidragen till Ibn Rushd är tillfälligt frysta, men för Demokraterna råder det inga tvivel om att bidragen måste stoppas permanent, skriver bland andra Sofie Löwenmark, Demokraterna.

Bellevuemoskéns baksida. Demokraternas bild

Bellevuemoskéns baksida. Demokraternas bild.

Strikt salafistiska Bellevuemoskén, en kvinnoförening som öppet sympatiserar med den turkiska islamistiska och antisemitiska rörelsen Milli Görüs och en turkisk Diyanetmoské som kontrolleras av den turkiska regimen – det är några exempel på studieförbundet Ibn Rushds kontroversiella medlems- och samarbetspartners i Göteborg.

Studieförbundet Ibn Rushd har under många år omgärdats av hård kritik. Främst för sina återkommande inbjudningar av ökända föreläsare samt för sina belagda ideologiska kopplingar till muslimska brödraskapet. Listan av väldokumenterad tvivelaktig verksamhet hos studieförbundet kan göras lång.

Strypa skattebidrag
Det räcker dock att titta på flera av Ibn Rushd medlems- och samarbetspartners i Göteborg för att inse att staden måste strypa alla former av skattebidrag.

Strikt salafistiska Bellevuemoskén är en av dessa samarbetspartners. Bellevuemoskén är ansedd som en av landets mest radikala moskéer och har under åren bjudit in en lång rad extrema föreläsare och predikanter, bland andra en andlig ledare för terrororganisationen al-Shabaab. I Försvarshögskolans rapport ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” (2018) upptar Bellevuemoskén stor plats när Göteborgs islamistiska extremismmiljöer beskrivs.

Ingen slump
Det är ingen slump att tre av de extrema imamer som regeringen har beslutat att utvisa – då de anses utgöra ett säkerhetshot mot Sverige – talade på en konferens i moskén våren 2019.

Här återfinns även Islamiskt centrum i Göteborg, som driver en Diyanetmoské, vilken kontrolleras av den turkiska religionsmyndigheten Diyanet och fungerar som president Erdoğans förlängda arm. Sveriges radio har tidigare rapporterat om hur Diyanetmoskéer anger regimkritiker till turkiska myndigheter, en oro som även uttrycktes i en artikel i GP nyligen.

En ny medlemsförening är en kvinnoförening, som på sina sociala medier öppet sympatiserar med den islamistiska och antisemitiska rörelsen Milli Görüs. Det handlar inte om några enstaka uppdateringar, det är tvärtom tydligt att Milli Görüs är ett så återkommande tema att det av allt att döma genomsyrar hela verksamheten.

En annan samarbetspartner är kulturföreningen Amaneti som på sina sociala medier har skyltat med inbjudningar av en ökänd föreläsare som tidigare uttryckt att flickor som från 12-års ålder inte täcker sig hamnar i helvetet.

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) har tidigare beskrivit den antisemitiska rörelsen och dess kopplingar i Sverige.

En annan samarbetspartner är kulturföreningen Amaneti som på sina sociala medier har skyltat med inbjudningar av en ökänd föreläsare som tidigare uttryckt att flickor som från 12-års ålder inte täcker sig hamnar i helvetet. Föreningen har bjudit in den antisemitiska hatpredikanten Dhulkarnein Ramadani från Balkan. Ramadani bjöds in till Göteborg moské 2017 på en konferens som sponsrades av Ibn Rushd och Islamic Relief. Året innan hade Ramadani predikat ”sanningen om judar” där han benämner judar som ”smutsiga mikrober” och dessa ”apor och grisar” måste botas genom antibiotika. Vidare anklagade han judar för att döda muslimska barn som ”sakrala offer på altaret till Gud.”

Förespråkat dödsstraff
Här återfinns också GUM, en underorganisation till Sveriges Unga Muslimer (SUM), som förlorade rätten till statsbidrag efter en rättsprocess. Kammarrätten konstaterade i sin dom att SUM i sin verksamhet brustit i respekten för demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. GUM och Ibn Rushd bjöd 2013 in till Göteborgs moské den kontroversiella predikanten Kamal El-Mekki som förespråkat dödsstraff för den som lämnar islam.

Det är också tydligt att merparten av Ibn Rushds medlems- och samarbetspartners ägnar sig åt ren religionsutövning – vilket inte är bidragsberättigande. Det är viktigt att påpeka att demokratiska föreningar kan ansöka om föreningsbidrag på egen hand och behöver därmed inte drabbas. Samtidigt som merparten av Ibn Rushds föreningar/samarbetspartners är sådana som inte skulle beviljas kommunala bidrag. På så vis används folkbildning som täckmantel för att bakvägen finansiera odemokratisk verksamhet.

Motverkar demokratins idéer
Ett av de centrala syftena med det ekonomiska stödet till studieförbunden är att ”Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin”.

Sverigedemokraterna har tidigare lyft frågan om att stoppa bidragen till Ibn Rushd. Tyvärr är Alliansen och Socialdemokraterna inte redo att sätta ner foten mot Ibn Rushds verksamhet som uppenbart motverkar demokratins idéer. De partierna vill istället (medan bidraget hålls frysta) förstärka kontrollinsatser och uppföljning, samt utreda en ny bidragsmodell för studieförbunden. Det duger inte. Politiker måste inse frågans allvar och medverka till att Göteborg stoppar skattefinansiering till odemokratisk verksamhet.

För Demokraterna råder det inte någon tvekan om att Ibn Rushd inte kvalificerar sig. För oss är det självklart att Ibn Rushd inte under några omständigheter ska stödjas av skattemedel.

Sofie Löwenmark
politisk sakkunnig Demokraterna

Jessica Blixt
kommunalråd Demokraterna

Martin Wannholt
kommunalråd och partiledare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

Replik GP debatt – Tomma ord från Damberg om gängkriminaliteten

Replik på debattartikel i GP 28 augusti 2020
Vi kan aldrig acceptera att gängen tar tryggheten ifrån oss

Ord har betydelse. Inte minst när en minister uttalar sig under en kris. Vi har svårt att förstå vad Mikael Damberg egentligen menar med sina uttalanden om gängbrottsligheten i Göteborg, skriver bland andra Martin Wannholt, partiledare Demokraterna.

Foto: Jan Jörnmark

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vände sig till göteborgarna på GP Debatt. Damberg har säkert goda avsikter men vi förväntar oss också tydlighet från en ansvarig minister.

Han skriver att han ”tänker aldrig acceptera de senaste dagarnas händelser med gängkriminella som upprättat vägspärrar…”. Gott så. En minister ska inte acceptera kriminella handlingar. Ingen annan heller. Därför är det svårt att förstå om ministern menar något annat än ett allmänt konstaterande. Det är i så fall inte tillräckligt i denna situation. Om en minister säger att han inte accepterar nåt så vill vi se trovärdiga åtgärder mot problemen. Annars är orden utan betydelse.

Bara retorik
Damberg kommenterar också Göteborgspolisens agerande och säger att ”de kommer inte se mellan fingrarna på att kriminella sätter upp några vägspärrar”. Detta är anmärkningsvärt. Menar inrikesministern rent av att polisen tidigare har sett mellan fingrarna, eller att det kan ske? Vi tror inte det. Men det är märkligt att Damberg uttalar sig så. Eller är allt detta bara retorik?

Vår bild är att det är denna och tidigare regeringar som har skapat gängbrottsligheten genom ohållbar migrationspolitik, otillräcklig integration och allmänt bristande samhällsstyrning.

Uthålliga sociala insatser
Det behövs nu massiva uthålliga polisiära insatser i kombination med massiva uthålliga sociala insatser. Det är allmänt känt.

Sverige och Göteborg behöver en regering som tydligt lovar att tillföra så många poliser och andra resurser som behövs för att stoppa kriminaliteten och skapa trygghet. Nu. Omgående. Regeringen måste utlova en tidpunkt när löftet ska vara uppfyllt.

Vi har inte brist på resurser i samhället. Det är bara en fråga om hur man använder dem. Om man vill bekämpa brottsligheten på allvar, och om man bryr sig om allas rätt till trygghet.

Det som står i vägen för detta är det politiska spelet. Med massor av ord utan betydelse.

Martin Wannholt (D)
Kommunalråd och partiledare

Jessica Blixt (D)
Kommunalråd

Henrik Munck (D)
Kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>