Demokraterna lockar välkända till Stadshuset

Vi välkomnar Sofie Löwenmark, Carina Bulić, Yvonne Lundberg och Ulf Boström till Demokraterna.
Läs Arne Larssons artikel i dagens GP om våra tillskott i Stadshuset.

Tre välkända namn ansluter till Demokraterna i stadshuset: Frilansjournalisten och debattören Sofie Löwenmark och Stoppa Västlänken-aktivisten Carina Bulić. Dessutom kommer integrationspolisen Ulf Boström att gå in på deltid.

Arne Larsson skriver i GP 18 mars 2019 om Demokraternas tillskott.

Arne Larsson skriver i GP 18 mars 2019 om Demokraternas tillskott.

Av Arne Larsson.

– Jag är väldigt glad och tacksam över att Sofie och Carina tackat ja till att jobba med Demokraterna, säger partiledaren Martin Wannholt.

Carina Bulić har under flera år varit starkt engagerad i kampen mot Västlänken och en frontfigur i rörelser som Stoppa Västlänken nu och Skona Göteborg, som arbetat med att försöka stoppa järnvägstunneln på rättslig väg.

Som politisk sekreterare för Demokraterna kommer hon i första hand att jobba med trafikfrågor under kommunalrådet Henrik Munck samt till viss del med stadsbyggnadsfrågor.

– Carina är en av de personer som betytt allra mest för att informera om Västlänkens alla brister. Sedan har hon har stor kunskap om delar av trafiksystemet. Hon blir en viktig kugge i vår trafikgrupp, säger Martin Wannholt.

Carina Bulić konstaterar att trafikfrågorna är väldigt centrala för många.

– Det lustiga är att ingen trafikantgrupp här i staden är nöjd. Bilisterna är missnöjda, kollektivtrafiken fungerar inte, cyklisterna är missnöjda och gångtrafikanterna känner sig undanskuffade. Så det finns väldigt mycket att ta i, säger hon.

Vad ser du att du kan bidra med?
– Dels har jag ju detaljkunskap om Västlänken. Och Västlänken kommer igen i väldigt mycket. Demokraterna vill ju fortfarande stoppa Västlänken, men just för tillfället finns inga politiska eller juridiska möjligheter att göra det.

Från att tidigare försökt påverka utifrån, genom att driva opinion, blir hon nu en del i systemet. Carina Bulić säger att det kommer att innebära en omställning på flera sätt.
– Men ganska mycket blir ändå samma: som att läsa rapporter och sammanställa det. Och kan man inte påverka utifrån måste man försöka påverka inifrån.

I din tidigare roll har du stuckit ut hakan och varit ganska tuff, tror du att det kan att bli en belastning?
– Nej, jag har hittills inte sett att någon kommit på mig med att ha fel eller belägga mig med lögner. Det är ju en politisk motsättning och det är inget konstigt. Man får ha en professionell syn på det.

Sofie Löwenmark är frilansjournalist och en av grundarna till stiftelsen Doku, som granskar våldsbejakande islamism. Hon har tidigare också varit fristående kolumnist på ledarsidorna i GP och Expressen.

– Hon är en mycket trovärdig samhällsdebattör som behövs mer än någonsin i Göteborg, framför- allt när det gäller utsatta områden, demokratiunderskott och hederskultur, säger Martin Wannholt.

Sofie Löwenmark kommer i första hand att jobba med kommunalrådet Jessica Blixt, men också Ulf Boström, som tagit deltidstjänstledigt från jobbet som integrationspolis för att jobba åt partiet en dag i veckan.

Sofie Löwenmark säger att det inte var helt lätt att välja bort annat för att börja som politisk sekreterare.

– Men det som fick mig att välja detta var att jag ska arbeta med mina hjärtefrågor, hederskultur, extremism och integrationsfrågor. Det lockar mig jättemycket att försöka påverka från det här hållet, och inte bara opinionsbildande som jag gjort innan.

Hon säger att det finns mycket som behöver göras på det här området.
– Göteborg har väldigt stora problem. Jag tycker egentligen att alla partier misslyckats totalt i de här frågorna. Nu är det ju inte så att Demokraterna har all makt, men om vi lägger bra förslag så hoppas jag att det kan intressera de andra partierna också.

Länk till artikeln i GP >>

 

På GP debatt – Kvarterspolis ger trygghet i utsatta stadsdelar

Kvarterspolisens comeback är den erfarenhetsbaserade och långsiktigt hållbara lösningen på flera sociala problem i våra utsatta förorter, skriver Ulf Boström (D).

Aldrig tidigare har diskussionerna om hur vi ska förbättra utsatta bostadsområden varit fler. Det anordnas seminarier och det görs många politiska utspel, men några långsiktigt hållbara lösningar eller svar ges sällan.

Varför säger ordstävet att man inte skall ”förakta små sår och fattiga vänner”?
Därför att om såren och vännerna inte behandlas med respekt och kunskap, så kan slutresultatet bli riktigt otrevligt.

Ordstävet översatt till nutidens samhälle blir på följande sätt:
”Små geografiska sår (utsatta områden) och demokratiskt fattiga vänner riskerar att dras in i kriminell-, politisk-, religiös- eller kulturell icke-demokratisk verksamhet”.

Trygghet skapar kvarterspolisen i nära
kontakt med medborgaren. De
tillsammans bygger i nätverksskapande
förtroendearbete vår trygghet. Åtgärden
skapar på sikt en ökande tillit för demokratin.

Från Demokraterna vill vi samtidigt skapa bättre förutsättningar för lokalt närings- och föreningsliv enligt den erfarenhetsbaserade pragmatiska åtgärden, Kvarterspolis–Civilsamhälle–Demokrati.

Ett inkluderande samhälle är grundläggande för att motverka kriminalitet och radikalisering. Sveriges öppna och demokratiska samhälle är byggt på de grundlagar som garanterar individens frihet och rättigheter. I Demokraternas budgetdirektiv har vi föreslagit flera och skarpa demokratibejakande åtgärder för att utveckla det förebyggande arbetet mot kriminalitet och våldsbejakande extremism.

Inriktningen bra men otillräcklig
Kommunens inriktning är bra, men otillräcklig. Eftervalsdebatten påkallar ett särskilt intresse i ljuset av att väljarna ansåg att lag och ordning var den allra viktigaste frågan inför valet hösten 2018. Frågan är bara om det finns tillräcklig politisk kraft och vilja att infria löften för att hantera problemen?

Mer behöver naturligtvis göras och därför vill vi också rikta oss till det lokala näringslivet och föreningslivet:

  • Näringslivet: Investera i arbete, relationer, aktiviteter och samarbeten i våra segregerade områden. Näringslivets engagemang behövs för att vända utvecklingen. Våga satsa.
  • Demokratibejakande föreningar med lokal representation behöver ökat ekonomiskt stöd: Se över vad ni kan göra för att öka trygghet och trivsel i miljonprogrammet och sök samarbeten med det allmännyttiga bostadsbolaget på orten. Vi behöver er närvaro och expertis.

Ulf Boström (D)
trygghets- och integrationspolitisk talesperson

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – En hållbar framtid förutsätter hållbara människor

Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa möjligheter för skolan att tidigt kunna förbygga problem, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Demokraternas debattartikel i GP 5 mars 2019

Debatten om psykisk ohälsa bland barn och unga är mer aktuell än någonsin. Den i GP nyligen publicerade debattartikeln ”Är skolan en riskfaktor för psykisk ohälsa?” 19/2 lyfter bland annat att skolan för många barn har kommit att bli motsatsen till den plats för utveckling och välmående som den borde vara. I stället överskuggas skolan av orimliga krav, molande stress och har även blivit en plats där både psykiskt och fysiskt våld hör till vardagen.

Tveklöst ligger ett komplext nätverk av orsakssamband bakom den ökande psykiska ohälsan, ett samband som skolan har blivit en del av. Trots dessa förhållanden är vi säkra på att skolan också utgör vår bästa plattform för att vända den negativa utvecklingen.

Så vänder vi trenden
I skollagen står att elevhälsan ska arbeta främst förebyggande, men i dag tvingas man prioritera att ”släcka bränder” och det förebyggande arbetet handlar mest om hälsosamtal och sporadiska försök med olika hälsoprojekt. Problemet som vi ser det är inte att viljan saknas att arbeta förebyggande på ett mer övergripande vis. Det som saknas är möjligheter och resurser, och man behöver också kunna svara på frågan hur man konkret ska gå tillväga. Klart är att hälsoarbetet behöver startas tidigt och sedan genomsyra skolgången.

Barn och unga bör alltså få kunskap och
inre verktyg som inte bara hjälper dem
att navigera i vårt alltmer komplexa
samhälle, utan också ger dem kunskap
om vad hjärnan och kroppen behöver för
att man ska må bra.

Vi i Demokraterna har inte alla svaren, men utan tvekan bör både lärare, vårdnadshavare och elever involveras. Något vi också kan säga med säkerhet är att vägen framåt stavas kunskap.

Vetenskapligt validerad kunskap om både fysiologiska och psykologiska hälsofaktorer bör vävas samman med utbildningen. Barn och unga bör alltså få kunskap och inre verktyg som inte bara hjälper dem att navigera i vårt alltmer komplexa samhälle, utan också ger dem kunskap om vad hjärnan och kroppen behöver för att man ska må bra. De ska även ges möjlighet att reflektera kring tankar, känslor, relationer och värderingar. Samtidigt bör alla vuxna kring barnen få samma kunskap; pedagoger i samband med hälsoarbetet och vårdnadshavare genom att de inkluderas. Då kan en enig vuxenvärld skapas som blir en trygghet för barn och unga.

Använd kunskapen
Kunskapen för att göra detta finns – nu gäller det bara att vi använder den. Forskarvärlden vet till exempel att en grundstomme i människans välbefinnande är meningsfullhet.

Andra viktiga faktorer är god sömn och fysisk aktivitet. I linje med människans inre krav på meningsfullhet kan vi dock inte bara säga till barnen att de måste sova ordentligt och röra på sig, de måste också få svaret på frågan: Varför? De måste få veta vad som händer i våra kroppar och sinnen när vi sover eller rör på oss.

Vi Demokrater vill vara
lösningsinriktade. Vi ser problemet – att
barn och unga inte mår bra – och vi vill
inte vänta.

Det är lätt att förkasta dessa frågor som oväsentligheter som var och en får lösa på sitt sätt. Men det handlar inte om oväsentligheter utan om viktiga delar av människans natur som vi måste välja att se och att främja. Otaliga studier visar på vikten av detta för vårt välmående. Vi ska heller inte behöva vara ensamma i detta – särskilt inte barn och unga. I stället måste vi lyfta den kunskap som redan finns om psykisk och fysisk hälsa och översätta den till praktik i våra skolor.

Vi Demokrater vill vara lösningsinriktade. Vi ser problemet – att barn och unga inte mår bra – och vi vill inte vänta. Fokus måste flyttas mot förebyggande och främjande elevhälsoarbete, och vi politiker måste fatta beslut som för oss i rätt riktning, och hela vägen fram.

Låt Göteborg bli en förebild
Den här typen av stärkande hälsoarbete kommer att ske på allt fler platser i vårt land och i vår värld. Så varför inte låta Göteborg bli en förebild? Varför inte ge våra barn och ungdomar möjlighet att inte bara förstå vår värld utan även sig själva?

Vi befinner oss i en komplex och stressande tidsålder som kräver att vi måste värna mer aktivt om oss själva för att få ett hållbart människoliv. I det arbetet måste vi vuxna bestämma oss för att bli en starkare kraft för dagens barn och ungdomar. Vi måste visa dem att vuxna finns för deras skull och har förmågan att agera när det behövs. Om vuxenvärlden på ett aktivt, konkret och långsiktigt vis fokuserar på den viktigaste uppgift vi har – att stötta och stärka våra barn – då får vi hållbara människor i en hållbar stad som är öppen för världen.

Jessica Blixt (D)
lärare och kommunalråd

Åse Victorin (D)
barn- och skolläkare och ledamot i kommunfullmäktige

Tommy Reinholdsson (D)
lärare och ledamot i utbildningsnämnden

Demokraternas kunskapsgrupp för skola och elevhälsa

Länk till artikeln i GP >>