På GP debatt – Vi måste återupprätta förtroendet efter turerna kring Åkeredsskolan

Alla vårdnadshavare i Göteborg ska kunna känna sig trygga med att förtroendevalda fattar beslut med alla barns bästa i åtanke. I fallet med Åkeredsskolan har staden förlorat vårdnadshavarnas förtroende. Hur kunde det bli så?

Jessica Blixt, Lars Kérla och Martin Wannholt skriver om turerna kring Åkeredsskolan, 29 april 2022

Redan 1988 var problemen kring Åkeredsskolan uppenbara. Mögel, läckande tak och asbest har varit ständiga problem. Den dåliga miljön har inneburit att barn och lärare blivit sjuka.

Beslut om ny skola har funnits sedan 2016 men byggstart har skjutits framåt. När Demokraterna 2020 fick information från föräldrar om skolans tillstånd blev vi bestörta. Vi agerade direkt för att lösa den akuta situationen. Skolan stängdes. Med stort engagemang och stöd från vårdnadshavare kom till slut skolmoduler på plats i anslutning till befintlig skola. Från Demokraterna har vi sedan drivit på för ett snabbspår för nya skolbyggnader.

När så byggprojektet i vintras äntligen fick ett startdatum presenterar förvaltningarna plötsligt en evakueringslösning till annan skola, trots att eleverna redan utrymt och går i paviljonger bredvid skolan. Eleverna, inklusive de yngsta sexåringarna, skulle bussas till paviljonger på Skytteskolan under två års tid. En lösning som tagits fram utan dialog med vårdnadshavare, personal eller politik och utan tillräcklig framförhållning. Varför de helt nya paviljongerna intill skolan inte kunde fortsätta användas ges inga bra svar på.

I Göteborg finns en utbredd tystnadskultur som vi politiker tillsammans med kloka medarbetare gör allt för att komma till rätta med. Den interna kulturen hos politiker och tjänstepersoner visar på förbättringsmöjligheter. I det här fallet har ledande politiker i lokalnämnden kommenterat den bristande dialogen med vårdnadshavare och personal med att ”en grupp högljudda föräldrar kan inte få hela staden att stå på tå” och ”vi politiker ska inte ha synpunkter på förvaltningens arbete”. Det är en flathet som ytterst drabbar barnen. Politiker och tjänstepersoner tycks behöva påminna sig om Göteborgs Stads policy för arbetsmiljö, medarbetarskap och chefskap:

  1. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för
  2. Vi bryr oss
  3. Vi arbetar tillsammans
  4. Vi tänker nytt

Demokraterna ser stora möjligheter till en samlad lokal lösning vid Åkeredsskolan genom omlokalisering av skolans befintliga skolmoduler. Detta kräver dock att en säker tillfartsväg ordnas samt nya tillfälliga bygglov.

Vi demokrater fick i veckan en enhällig politisk samling kring vårt yrkande i grundskolenämnden gällande evakuering av Åkeredsskolan och delar av Näsetskolan, det vill säga en lokal lösning i dialog med vårdnadshavare och personal. Det visar att alla politiker i grundskolenämnden sätter barnen och personalen främst. I beslutet gjorde vi också tydligt att detta arbetssätt, med dialog och lokala lösningar i närområdet, ska tillämpas i hela Göteborg.

Nu återstår att stötta lokalnämnden så att de tar sitt ansvar och följer grundskolenämndens beslut. Detta utlovades vid senaste mötet i lokalnämnden. Tiden inför att starta byggnationen av den nya skolan ger dessutom staden möjlighet att genomföra en konkurrensutsatt upphandling av den nya skolan. Och en separat upphandlad rivning. Därmed kan vi spara skattepengar som behövs till Göteborgs välfärd.

Turerna kring Åkeredsskolan är ett tydligt exempel på att Göteborg kan mycket bättre om vi arbetar tillsammans. Tjänstepersoner på olika förvaltningar når bättre resultat om de löser komplexa problem gemensamt och i dialog med vårdnadshavare, personal och förtroendevalda. Demokraterna vill nu se mer av detta framöver.

Nu ser vi fram emot att politiker och tjänstepersoner i berörda nämnder tillsammans hjälps åt med att snabbt få till en bra lokal lösning. Och att samma ansvar för barnen, personalen och vårdnadshavarna tas vid kommande ny-och ombyggnationer runt om i Göteborg.

Jessica Blixt (D), kommunalråd och ledamot grundskolenämnden

Lars Kerla (D), ledamot lokalnämnden

Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare

Länk till artikeln i GP >>

Visste du att sjukvården i Västra Götalandsregionen organiseras genom mer än 700 politiska uppdrag?

Just nu står 100 000 invånare i Västra Götalandsregionen (VGR) i kö till besök och behandling inom specialistvården. Det saknas både tillgängliga ordinarie vårdplatser och intensivvårdsplatser. Men det saknas inte politiker i den politiska organisationen för sjukvården. Inom sjukvården i VGR finns mer än 700 uppdrag. Politiker beställer vård av sig själva samtidigt som köerna växer och kostnaderna ökar.

Alla invånare har rätt till sjukvård av hög kvalitet inom den lagstadgade vårdgarantin på tre månader. När sjukvård inte kan ges i tid förorsakar vi onödigt lidande, sämre förutsättningar för patienten att bli frisk och ökade kostnader både för den enskilda individen samt för stat och kommun.

Under mandatperioden 2018–2022 har samtliga partier arbetat med förslag till ny politisk organisation för sjukvården i VGR. Målsättningen har varit att lösa de problem som framkommit i flera rapporter och utredningar. Den enstämmiga kritiken kommer från regionens revisorer, fackföreningar, konsulter, medarbetare och via forskningsrapporter från Högskolan i Borås. Styrningen beskrivs som komplex med för många beslutsnivåer, dålig transparens, felaktiga och sena beslut samt dålig följsamhet till de beslut som tas. Det är otydligt vem som tar ansvar och följer upp att besluten som är tagna verkligen följs. Samtidigt finns det en känsla hos politikerna att de har relativt litet inflytande.

I samband med coronapandemin genomförde sjukvården på eget initiativ en omställning som var grunden till att man klarade pandemin. Det visar att verksamheten är kapabel att organisera sig utan politisk detaljstyrning.

Den nu föreslagna organisationsförändringen behåller tyvärr det gamla systemet med politiker som både beställare och utförare. Det är lika många politiska uppdrag, lika många politiker och lika stor tjänstemannastab som tidigare. Vi i Demokraterna vill se en betydligt enklare organisation, där rollerna blir tydligare. Politiker ska ställa krav och fördela pengar. Regionens anställda som kan sjukvård ska organisera och utföra sitt uppdrag. Övriga partier orkar dock inte ta till sig kritiken och de lösningar som framkommit under organisationsberedningen.

Vi anser att politiker inte ska delta i operativa styrelser, eftersom de då hamnar på två stolar. De ställer krav som politiker samtidigt som de genom sina uppdrag i sjukhusstyrelserna också är ansvariga för att utföra uppdraget. Konflikten i dessa två roller är en av orsakerna till att ingen förbättring sker, trots att köerna nu har växt till en oacceptabel nivå. I dessa styrelser finns heller inga pengar att fördela och fritidspolitikernas kompetens att förbättra organisationen inom sjukhusen är begränsad. Genom att ha politiska styrelser försämrar vi också de operativa ledningarnas förmåga att samverka med andra sjukhus. Därför vill vi att de politiska sjukhusstyrelserna tas bort och ersätts av sjukhusledningar.

Den medicinska professionen ska ges ökat inflytande framför allt genom sjukhusledningar och samordningsråd. Därmed får också sjukhusens ledningsgrupper ett ökat ansvar. I samordningsråden sitter verksamhetschefer inom samma specialitet i regionen. Vi skapar därmed förutsättningar för gemensamma medicinska riktlinjer, undervisning, utbyte av kunskap med mera.

Demokraternas förslag innebär att vi har lyssnat på den omfattande kritiken mot nuvarande organisation och förslagen till förbättringar. Vårt förslag innebär en minskning av cirka 250 politiska uppdrag i regionen. Därigenom kan vi också minska den administrativa organisationen omkring politikerna. Organisationen blir mer begriplig och ansvaret blir tydligare. På sjukhusen bör det administrativa stödet läggas så nära verksamheterna som möjligt och bara erbjuda det verksamheterna efterfrågar. Vi behöver även införa tydliga lönetrappor för sjukvårdspersonal. Det ska löna sig att vårda patienter!

Med Demokraternas organisationsförändring, skulle vi få fler patienter behandlade med rätt sjukvård i rätt tid. Demokraterna anser att vi bör ta efter Danmark., där man har en välfungerande vård utan köer. I region Köpenhamn finns lika många invånare som i VGR men endast 41 ledamöter i regionfullmäktige. Man har också en tvingande rättighetslagstiftning som ger patienterna laglig rätt till vård i tid. Det borde vi också ha.

Thomas Hedberg, företagare och ledamot i regionfullmäktige (D)
Ulla Nathorst Westfelt, överläkare och ersättare i regionfullmäktige (D)
Mariette Höij Risberg, sjuksköterska och ledamot i regionfullmäktige (D)
Martin Wannholt, civilingenjör och gruppledare i regionfullmäktige (D)