Regionens vaccinstrategi är ogenomtänkt

Regionens vaccinstrategi är ett misslyckande skriver Demokraternas ledamöter i Regionfullmäktige Thomas Hedberg, Marianne Berndtsson och Martin Wannholt. Uppdraget från Folkhälsomyndigheten är att i fas 2 vaccinera de som är äldre än 65 år. Man skall först vaccinera de äldsta i gruppen. Det uppdraget gäller naturligtvis alla innevånare i regionen och inte en speciell kommun eller vårdcentral.

Västra Götalandsregionens organisationsschema ser ut som ett skatbo. Mängder av styrelser, nämnder, 1000-tals fritidspolitiker, administratörer, regler och policys. Att utföra sjukvård på regionens innevånare har för det mesta inget politiskt innehåll och det är naturligtvis provocerande att sjukvårdens personal har så lite inflytande i hur regionens sjukvård organiseras. Brutna ben, cancer, blindtarmar, höfter etc. hanteras av specialiserad personal som efterlyser en vardag man kan påverka.

I regionen är nu de flesta partier överens om att ge mer inflytande till de som utför sjukvård men man har tyvärr inte insett att konsekvensen av en delegering är att färre antal fritidspolitiker och administratörer skall vara med och fatta beslut.

Regionen har nu misslyckats i sin vaccinationsstrategi. Uppdraget från Folkhälsomyndigheten är att i fas 2 vaccinera de som är äldre än 65 år. Man skall först vaccinera de äldsta i gruppen. Uppdraget gäller naturligtvis alla innevånare i regionen och inte en speciell kommun eller vårdcentral.

Eftersom vi ser en stor skillnad i vaccinationstakt mellan kommuner och vårdcentraler i regionen så ställde Demokraterna en fråga om detta till Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) på Regionfullmäktiges möte 13 april. Vi föreslog att man kanske skulle meddela regionens innevånare att man kan vaccinera sig på vilken vårdcentral som helst inom regionen i syfte att minska skillnaderna i vaccinationstakt inom regionen. Ger man den friheten så kommer snart alla vårdcentraler vaccinera ungefär samma ålder. Regionstyrelsens ordförande ville inte detta. Han bekräftade dock att alla medborgare har rätt att besöka vilken vårdcentral som helst. Han hade inget eget förslag på hur man skulle uppnå Folkhälsomyndighetens rekommendation och ville inte ens att informera medborgarna om deras rättigheter.

Ur skatboet har återigen grumliga beslut kommit. Regionen har en pågående Organisationsberedning som skall föreslå en ny organisation 2022 till 2026. Trots att det finns stor intern och extern kritik så är sannolikheten stor att politikerna inte kommer att tillhandahålla en organisation som ger ett bättre arbetsklimat och mer inflytande för professionen och med bibehållet inflytande för politiker över demokratiska frågor. Man väljer istället att inte analysera problembeskrivningen av den nuvarande organisationen och att inte föreslå betydande förändringar trots de stora utmaningar sjukvården står inför. Problemen är kända sedan flera mandatperioder men aldrig åtgärdade. Demokraterna har sannolikt skäl att återkomma om detta.

Kunde då Västra Götalandsregionen hanterat vaccinationen annorlunda? Absolut. I Halland har man gjort rätt, vilket Johnny Magnusson också tyckte. Där har man gjort i enlighet med lagstiftning och rekommendation från Folkhälsomyndigheten och vaccinerar alla i en viss åldersgrupp samtidigt på alla vårdcentraler.

Demokraterna har sedan vi började medverka i Regionfullmäktige drivit att vi skall se hur andra regioner och liknande verksamheter utomlands gör. Vi vill lära oss av andra för att få perspektiv på vår verksamhet.

Detta har politiken återigen misslyckats med. Vi Demokrater utgår från en politik som lyssnar på professionen och de vi är till för. Många politiker i andra partier instämmer i såväl diskussion som problembild, men orkar tyvärr inte gå till beslut. Vi Demokrater kommer därför i budgetförslag och valrörelse söka ett tydligt mandat för nödvändig förändring i styrning och ledning av vår sjukvård. De som möter patienten måste ges större ansvar och befogenheter. Vi politiker ska ge dem rätt förutsättningar till att utföra sitt uppdrag.

Thomas Hedberg (D), ledamot Regionfullmäktige
Marianne Berndtsson (D), ledamot Regionfullmäktige
Ulla Nathorst-Westfelt, (D), ersättare Regionfullmäktige
Martin Wannholt (D), gruppledare 

På GP debatt – Behöver Centralen verkligen ett Manhattan?

Göteborgs stad vill bygga över 15 000 kontorsplatser vid Centralen. Men detaljplanen utgår från en kraftig inpendling till kontorskomplex, en idé som har blivit förlegad i och med pandemin, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Demokraternas Peter Danielsson, Carina Bulic, Martin Wannholt och Veronica Öjeskär.

I dag ska kommunfullmäktige ta ställning till ännu en detaljplan vid Centralen i Göteborg. Det gäller en omfattande byggnation av fem och senare cirka sju skyskrapor på mellan 90 till 140 meters höjd norr om Centralstationen. Totalt skall över 15 000 kontorsplatser skapas i området.

Den planerade omfattande utbyggnaden av kontor i Göteborg är tveksam då många företag har insett att distansarbete är här för att stanna. En utredning från 2019 visade på ett behov av två nya kontorsplatser för varje ny lägenhet som byggs i Göteborg till år 2035. Det är dags att uppdatera denna prognos då post-pandemin sannolikt kommer ge andra siffror.

Begränsad ökning av tågresenärer
Syftet med denna detaljplan är att förtäta Centralenområdet som är kärnan i regionens kollektivtrafik. Detta bygger på förhoppningen att tågresandet ska öka kraftigt när man har byggt Västlänken. Det senaste decenniet är det endast det nya pendelstråket mot Trollhättan som har gett ökat tågresande, medan de största pendelstråken mot Kungsbacka och Alingsås i princip har haft oförändrat resande sedan 2010. En ökning av resandet efter pandemin är inte heller trolig.

Möjligheterna att öka turtäthet och kapacitet på de existerande fem järnvägsstråken runt Göteborg är dessutom mycket begränsade. Den politiska målsättningen är att öka tågresandet med mer än det dubbla till 2035. För detta behövs, enligt Trafikverket, nya järnvägar runt Göteborg för över 100 miljarder kronor, utöver kostnaden för Västlänken. Det är uppenbart att denna utbyggnad inte kan ske på många decennier. Den tänkta regionförstoringen med Västlänken och behovet av kontor vid Centralen uteblir därmed.

Riksintresse går före kontor
Göteborgs innerstad utgör ett så kallat riksintresse för kulturmiljövård. Ett riksintresse innebär att åtgärder som inkräktar på riksintresset inte är tillåtna. Mindre påverkan kan tillåtas men inte om påverkan blir påtaglig. Byggnation av ett Manhattan vid Göteborgs central ger enligt lagens mening påtaglig skada på riksintresset kulturmiljö.

Den mest grundliga kulturmiljöutredningen för Centralenområdet beskriver att den omfattande byggnadshöjden och byggnadsvolymen inte kan anses passa in utan skadar läsbarheten av stadens historia. Det finns ett antal byggnader som är skyddade, enligt kulturmiljölagen, och som kommer att marginaliseras när nya massiva byggnader tar plats.

Länsstyrelsen har haft betydande invändningar om påverkan på kulturmiljön under remissarbetet med detaljplanen. Vissa justeringar har gjorts men dessa är begränsade. Länsstyrelsen är skyldig att överpröva en detaljplan som de anser riskerar att påtagligt skada ett riksintresse. Om länsstyrelsen avser att utöva sin tillsyn enligt sitt uppdrag måste detaljplanen tas upp till prövning och avslås.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Även feltänkt för bil, cykel och buss
Det finns även en rad andra problem med denna detaljplan. Att komma till Centralen med bil i framtiden kommer att bli ett äventyr. Hela parkeringsytan norr om Centralen försvinner och bebyggs.

I dag angör 8 000 bilar per dygn Centralen för att hämta och lämna resenärer. I framtiden kommer bara ett dussin parkeringsfickor att finnas för detta ändamål. Den underjordiska parkeringen med 200 p-platser för tågresenärer och hyrbilar försvinner. Parkering kommer att ordnas ”i anslutning till planområdet”. Bilister måste dock vara beredda på att parkera upp till 600 meter från Centralen. Detta motiveras med strategin att bilismen skall minska med 25 procent i Göteborg till 2035.

Trafiklösningen för cyklar och bussar är också feltänkt. Den planerade Bangårdsviadukten skall inte ansluta till nya Hisningsbron via en rak sträckning utan, på vanligt göteborgsmanér, via en halv kilometer lång omväg österut. Det är oklart vad som är syftet med att försvåra tillgängligheten till Hisingsbron för både cykel, buss och bil.

Brist på bostäder i centrala Göteborg
Området riskerar även bli ödsligt och otryggt efter kontorstid. Göteborg har samtidigt en mycket låg andel bostäder i centrum i förhållande till jämförbara städer och bostadsbristen är skriande.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Martin Wannholt (D), kommunalråd och gruppledare
Peter Danielsson (D), ledamot i kommunfullmäktige
Carina Bulić (D), politiskt sakkunnig Västlänken
Veronica Öjeskär (D), ersättare i byggnadsnämnden

Länk till artikeln i GP >>

Välkommen till årsmöte

Foto: Lars Kérla

Foto: Lars Kérla

 

Välkommen till extra årsmöte

Den 14 april skickade styrelsen en kallelse till alla medlemmar i Demokraterna där de hälsas välkommen på årsmöten torsdagen den 27 maj kl. 17:00. Kallelsen är personlig och gäller endast medlemmar i Demokraterna.

Vid det ordinarie årsmötet 25 juni 2020 bordlades flertalet frågor för att behandlas vid ett extra årsmöte 20 oktober 2020. Detta extra årsmöte fick på grund av pandemin ställas in med kort varsel.

För att behandla och fatta beslut i de frågor som skulle ha behandlats vid det extra årsmötet 20 oktober 2020 kommer ett extra årsmöte att hållas omedelbart före det ordinarie årsmötet.

Har du som medlem inte fått kallelsen, ber vi dig i första hand att kontrollera din skräp-post/spamfilter. Säkerställ gärna att utskick@demokraterna.se är markerad som “trovärdig avsändare” i ditt mailprogram. I andra hand skickar du ett mail till info@demokraterna.se.

Välkommen önskar

Styrelsen

På GP debatt – Barn behöver trygga hem – inte ceremoniella ursäkter

Vi i Demokraterna har vid upprepade tillfälle i debattartiklar och politiska yrkanden hävdat att det måste ske en förändring när det gäller uppföljning av barn och unga som blivit omhändertagna för samhällsvård, skriver bland andra Jessica Blixt (D).

GP debatt 210409

Demokraterna skriver, Barn behöver trygga hem, inte ceremoniella ursäkter

GP den 3 april kunde vi läsa om personer som kräver ersättning i miljonklassen för en förlorad barndom. En av personerna i artikeln har genom sin uppväxt engagerat sig i frågan om barns rättssäkerhet. Hon uttalar bland annat ”Dessvärre ser jag mönstret vid omhändertagande gå igen. Många barn far illa”.

Det är socialtjänstens brist på systematik i sin hantering av de familjehemsplacerade barnen som är det stora problemet slog prof. Bo Vinnerljung fast redan 2010. Barn som vistas i familjehem eller på institution har generellt sämre hälsa och klarar sig sämre i skolan.

Under ceremoniella former i Stockholms stadshus 2011 bad staten officiellt om ursäkt till de som tidigare och fram till dess blivit vanvårdade under sin uppväxt. Staten lovade 250 000 kronor till varje person som under sin uppväxt i samhällsvård blivit vanvårdad. Tyvärr måste vi på goda grunder konstatera att någon förändring till det bättre inte ägt rum sedan dess. I en senare forskningsrapport från 2018 visar professor Vinnerljung på i stort sett samma resultat som vid undersökningen 7 år tidigare.

Vi i Demokraterna har även lagt ett gemensamt yrkande i stadens samtliga socialnämnder där vi kräver förändringar i uppföljningssystemet. Vi anser att man måste börja lyssna på barnen och ungdomarna själva. Det i sin tur kan med lätthet sammanställas och ge en god bild över barnen och ungdomarnas egen inställning och upplevelse av deras institution- eller familjehemsplacering.

Barnens situation avgörande
I barnkonventionens tolfte artikel framgår det att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem själva. Även den nya socialtjänstlagen, som förväntas träda ikraft 2023, trycker extra hårt på att den enskilda barnets/ungdomens talan tas tillvara för utformandet av den aktuella insatsen. Att följa upp hur barnet/ungdomen upplever sin situation som samhällsomhändertagen är naturligtvis av allra största vikt för utformandet av placeringen.

Först när dessa viktiga och helt avgörande frågor kan besvaras behöver inte barn/ungdom bli nya offer i Ivo:s (Inspektionen för vård och omsorg) statistik. Vi behöver inte heller planera för nya ceremoniella evenemang där staten ber om ursäkt till de barn och ungdomar som blivit vanvårdade i samhällsvården under sin uppväxt. Vi Demokrater kräver helt enkelt en förändring. Hur svårt kan det vara och hur länge skall vi behöva vänta?

Jessica Blixt (D) kommunalråd
Kjell Larsson (D) ledamot socialnämnden Sydväst
Peter Svanberg (D) ledamot socialnämnden Hisingen
Gunnar Barrvik (D) ledamot socialnämnden Nordost
Per Holm (D) ledamot socialnämnden Centrum

Länk till artikeln i GP >>