På GP debatt – Barn förs bort – nu måste samhället agera

Sommarlovet har tagit slut och återigen gapar ett antal stolar tomma i stadens klassrum – stolar som tillhör elever som har förts utomlands och där påtvingas ett liv de aldrig har valt att leva. Men trots medvetenhet om problematiken kan inte Göteborg redovisa hur många barn som försvinner varje år. Vi vill nu sett ett skärpt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck skriver Demokraterna.

Jessica Blixt och Sofie Löwenmark skriver på GP debatt 28 augusti 2019

Domen mot en pappa från Göteborg som under sommaren 2017 förde bort sin 14-årig dotter föll i dagarna. Flickan som ännu saknas är svensk medborgare och uppges enligt tingsrättens dom befinna sig i Palestina. Dottern hade tidigare omhändertagits med omedelbart verkan enligt Lagen om vård av unga – LVU, då det förekommit våld mot flickan som var mycket rädd för att hoten om tvångsgifte skulle förverkligas. Efter en tid fick flickan hem igen, något som socialtjänsten med facit i hand nu är självkritiska till. Pappan som suttit häktad sedan i juli friades av en oenig tingsrätt men domen får förväntas komma att överklagas.

Men vilken utgången än blir av rättsprocessen, kommer flickan med största sannolikhet att bli kvar i Palestina. Även om någon hjälp skulle uppenbara sig, kommer hon då sannolikt att tvingas att välja bort sina barn, om det förmodade tvångsäktenskapet resulterat i att hon fött barn. I Palestina har nämligen modern vid skilsmässa ytterst begränsad rätt till sina barn.

Med andra ord har flickan försatts i en mardrömssituation som högst sannolikt kommer att bestå under resten av hennes liv.

Förs utomlands för ”uppfostringsresor”
Ett utbrett men mindre uppmärksammat fenomen är att pojkar förs utomlands för så kallade ”uppfostringsresor”. Pojkarna kan exempelvis anses ha blivit för västerländska och därför vara i behov av religiös och kulturell fostran. Pojkar som skickas iväg far ofta illa och bland de som återvänder till Göteborg är många traumatiserade av sina upplevelser och i stort behov av stöd. Rektorer i Göteborg flaggade under våren för att problematiken är vanligt förekommande – bara i Hammarkullen var i juni, tre pojkar på ”uppfostringsresa”.

Demokraterna går nu fram med förslag för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck – och för att förstå den totala problembilden är det centralt att veta hur många barn och ungdomar som förs bort från Göteborg varje år. Det är oacceptabelt att Göteborg ännu inte kan besvara hur många barn som årligen försvinner, vilket staden också har kritiserats för. Det är en grundförutsättning för att kunna följa upp varje enskilt fall och för att i möjligaste mån hjälpa drabbade tillbaka till Göteborg. Nedslående är att många bortfördas situation faktiskt redan var känd av myndigheter, det är ett oerhört misslyckande som kräver uppföljning.

Skolans arbete måste öka
Vanligtvis sätter samhället in det stora maskineriet när ett barn försvinner, men för denna grupp blir det inga stora rubriker. Här har barn tillåtits att försvinna utan att ens officiellt räknas som saknade.

Enligt det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck hos Länsstyrelsen i Östergötland finns det problem med skolor som inte alltid orosanmäler när en elev saknas. Vidare påtalas att hedersutsatta elever ofta har låg medvetenhet om sina rättigheter och den hjälp som samhället erbjuder.

Vi i Demokraterna vill att en person på för- och grundskoleförvaltningen har det övergripande ansvaret för hedersproblematik – detta då det förebyggande arbetet ute i skolorna måste stärkas radikalt. Här krävs det kunskapshöjande insatser riktade mot både skolpersonal och elever.

Skolan är sannolikt den enda kontakt som elever under hedersförtryck har utanför hemmet och därför måste skolans arbete öka.

Samhället måste agera
Dock upphör skolplikten efter högstadiet och för ungdomar i gymnasieåldern finns inte ens detta skyddsnät, här blir således bortföranden svårare att upptäcka. Det förekommer också att hedersutsatta flickor inte alls tillåts att studera på gymnasiet. Här behöver elevöverlämnandet från grundskolan till gymnasieskolan följas upp för att fånga upp elever med känd hedersproblematik som inte dykt upp, men som inte anmäls då skolplikten upphört. Den sammantagna problematiken är nedslående och därför måste insatserna höjas med kraft.

Bristande integration och växande utanförskapsområden har ökat hedersproblematiken. Vi kan dock inte vänta på att de stora samhällsproblemen ska komma till rätta utan i detta nu agera skarpt med metodiskt arbete. För flickan som befinner sig i Palestina räckte inte samhällets skyddsnät och många delar hennes öde.

Kontrollen och insatserna mot barn som förs utomlands måste skärpas – samhället måste agera.

Jessica Blixt
kommunalråd Demokraterna

Sofie Löwenmark
politiskt sakkunnig Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Higab klarar inte uppdraget som stadsutvecklare

Higabs uppdrag som stadsutvecklare krockar med företagets traditionella verksamheter, vilket leder till osäkerhet och utdragna beslutsprocesser. Nu måste kommunstyrelsen skapa förutsättningar för att se över bolagets framtid, skriver Martin Wannholt, Jan Jörnmark, Alexander Lisinski och Thomas Hedberg från Demokraterna.

Demokraternas debattartikel i GP om Higab och Feskekörka 22 augusti 2019.

Demokraterna känner stark oro för utvecklingen i Feske­körka och Higab. Vi har därför lyft frågan om både Feskekörka och företagets framtid till kommunstyrelsen. Företaget som från början hade en tydlig målbild har i dag tre oförenliga uppgifter. Det leder gång efter annan till långa och utdragna besluts­processer som skapar osäkerhet och missnöje bland hyresgästerna, men också underhållsproblem i företagets fastigheter och fördröjning i nödvändig stadsutveckling.

Vad gäller Feskekörka är det uppenbart att det efter sju års utredning ännu inte finns en fast plan för framtiden. Att ­eventuellt flytta hela verksamheten till Briggen förefaller vara en vagt formulerad och än svagare förankrad plan, vars ­juridiska konsekvenser ter sig oroande och oklara. Det innebär att verksamheterna fortfarande hänger i luften inför framtiden. För både handlare och anställda är situationen absolut oacceptabel. Kommunstyrelsen måste få hela situationen utredd och genom­lyst, inte minst om det krävs ett ägartillskott för att genomföra ­evakueringen och renoveringen.

Ursprungsuppdraget ett annat
Vårt andra skäl att lyfta Higab och dess framtid till kommunstyrelsen är principiellt. Higab startades i samband med de stora stadsrivningarna under 1960-talet, för att skapa lokaler till mindre företag och hantverkare. Till företaget kom sedan Kigab, som skulle tillvarata kommunens kulturfastigheter.

Redan denna blandning mellan små­företag och kultur skapade strategi- och ledningsproblem, som försvårades när hyressättningen på lokaler och kontor liberaliserades under 1970-talet. Företaget har därför fått en blandning av kulturella och kommersiella mål, vilket skapat ständiga otydligheter och konflikter. Motsättningarna mellan kommersiella krav och kulturella mål är också en del av det problem­komplex som har skapats kring Feskekörkas framtid. Svårigheterna att bedriva sådana här verksamheter under kommunal ledning illustreras av att Higabs stockholmska motsvarighet Hiby privatiserades av stadens då socialdemokratiska majoritet 1996.

Oförutsedd utveckling
Men behovet att genomföra tydliga beslut om Higabs framtid är i dag än mer akut därför att bolaget på flera platser hamnat i centrala positioner för att driva stadsutveckling. Det är en utveckling som varit helt oförutsedd och beror på den stadstillväxt som karaktäriserat de senaste decennierna. Higab finns i dag som en sådan viktig aktör i till exempel Fisk­hamnen, Slakthuset, Grimmered och centrala stan. I Fiskhamnen leder de oklara planerna till att Majornas naturliga tillväxtriktning mot vattnet blockerats; Slakthusområdet är lika väsentligt för Gamlestan. Grimmered ligger strategiskt i stadens sydvästra del som är den potentiellt mest attraktiva.

Feskekörka är på samma vis en del av det nya centrum som håller på att formas mellan Kungshöjd, nedre Kungsgatan och Linné. Där har befolkningen och inkomsterna stigit kraftigt under de senaste decennierna, vilket skapat helt nya förutsättningar för området. Det syns i planerna för Röda Bryggan som snart startas och på samma vis för Folkets hus-området. På andra sidan kanalen kommer Skeppsbron inom överskådlig framtid att byggas, tillsammans med nedmonteringen av kraftverket. Mitt i detta område ligger Feskekörka, som med sin ikoniska status är hela det dynamiska områdets självklara centralpunkt.

Men hela detta stadsutvecklingsuppdrag som nu fördröjs på plats efter plats ligger helt utanför Higabs två traditionella verksamheter. Redan motsättningarna mellan dessa skapade problem för företaget. Att genomföra en tredje och än svårare uppgift ter sig helt omöjlig och otacksam uppgift för det redan hårt belastade företaget. Därför har vi Demokrater nu lagt ett förslag om att kommunstyrelsen snabbt skapar förutsättningarna för att på ett skyndsamt och prioriterat sätt se över Higabs framtid som företag.

Jan Jörnmark (D)
styrelsen Higab

Alexander Lisinski (D)
styrelsen Higab

Thomas Hedberg (D)
Stadshus AB

Martin Wannholt (D)
kommunstyrelsen

Länk till artikeln i GP >>

Replik DS – Utred varje misstänkt fall av könsstympning

I arbetet mot könsstympning är det inte överdrivna insatser som är problemet utan frånvaron av konkreta åtgärder, replikerar Sofie Löwenmark och Jessica Blixt som lovar att Demokraterna i Göteborg kommer att lägga fram skarpa förslag för att motverka hedersproblematik i alla dess former.

Replik. Sara Johnsdotter professor i medicinsk antropologi vid Malmö Universitet, skriver i Dagens Samhälle under rubriken: ”64 påtvingade gynundersökningar – inga åtal”.

I artikeln problematiserar hon kring hur ett antal flickor under årens lopp har undersökts i utredningar gällande misstänkta könsstympningar. Tyvärr ägnas inte en enda mening i texten åt flickor som faktiskt har utsatts för könsstympning och de livslånga konsekvenser detta innebär både fysiskt och psykiskt.

Problemet är att könsstympning förekommer, inte att det utreds för mycket kring misstänkta brott mot barn.

Anmälda misstankar om att barn har utsatts för brott måste alltid utredas. Misstänks kroppsskada, som könsstympning, behöver flickan undersökas som en del av utredningen. Här är lagstiftningen mycket tydlig och det finns inget utrymme för personligt tyckande.

Lagen är också tydlig om att vård- och skolpersonal är skyldiga att orosanmäla, vid misstanke om att ett barn far illa. Vårdnadshavarens medgivande för utredning är sekundär när just vårdnadshavaren är misstänkta för att ha vållat sina barn skada. Med barns rättigheter i centrum borde ingen motsätta sig den ordningen.

Lagen som förbjuder könsstympning är således stark och innefattar såväl flickor som förts utomlands för ingrepp, försök, förberedelse och stämpling samt underlåtelse att rapportera kännedom om könsstympning. Det är därför inte lagstiftningen som brister, utan arbetet för att motverka sedvänjan.

Att det endast finns två fällande domar om utförd könsstympning sedan 1982, vilka i bägge fall rör flickor från Göteborg, säger heller ingenting om hur utbredd problematiken är. Att flickor som könsstympats inte kan, vill eller vågar berätta om övergreppen är inte svårt att förstå. Menar textförfattaren att så få fällande domar, är skäl för att inte alls utreda misstänkta könsstympningar?

Vi vet inte hur många flickor som har utsatts eller hur många som lever i riskzonen för att utsättas, men varje enskilt fall är en utsatt flicka för mycket.

Vi demokrater i Göteborg föreslår därför en kraftig förstärkning av arbetet mot könsstympning så vi verkligen sammanställer och följer upp samtliga barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen. Hit hör även denna svårupptäckta grupp, där könsstympningarna kan utföras under besök i hemländerna.

I Göteborg drivs numera ”Vulvamottagningen” på Angereds närsjukhus, där drabbade flickor och kvinnor erbjuds såväl medicinsk som psykologisk vård och stöd. Mottagningen utgör ett avgörande stöd för de flickor och kvinnor som redan drabbats. Från att mottagningen öppnades under april 2018 till årsskiftet 2019, sökte drygt 80 kvinnor vård på mottagningen. Vårdbehovet för målgruppen får därför anses vara stort och det är av största vikt att specialistvård för utsatta finns att erbjuda.

I det förebyggande arbetet är föreningar som ”Hela blomman” i Angered centrala för att motverka könsstympning. Föreningen med både tjejer och killar – främst med somaliskt ursprung – arbetar för att utbilda, förebygga och förändra kulturella attityder. I det attitydförändrande arbetet är civilsamhället en mycket viktig kraft. Ett arbete som vi i Demokraterna självklart stödjer.

Reella insatser mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket har länge lyst med sin frånvaro i Göteborg såväl som i övriga Sverige. Demokraterna kommer framöver att lägga skarpa förslag för att motverka hedersproblematik i alla dess former. Gällande könsstympning har det inte varit överdrivna insatser som varit problemet, utan frånvaro av konkreta åtgärder. Målet är att inte en enda flicka ska könsstympas. Vi kan aldrig nöja oss med mindre.

Jessica Blixt
kommunalråd Göteborg (D)

Sofie Löwenmark
politiskt sakkunning (D)

Länk till artikeln i Dagens Samhälle >>