Utbildning

Målet med Demokraternas skolpolitik är att Göteborgs förskolor och skolor ska bli de bästa i landet. En välfungerande förskola och skola är avgörande för att Göteborg ska utvecklas i rätt riktning och för att ge barn och unga goda förutsättningar i livet. För att lyckas med detta måste vi tilldela tillräckliga resurser. Demokraterna är det parti som omfördelar mest skattemedel till förskola och skola av alla partier i Göteborg. Vi vill satsa på att höja utbildningskvalitén i hela utbildningskedjan – från förskolan till vuxenutbildning. Vår viktigaste uppgift är att se till att barnens och elevernas bästa är i fokus och säkerställa att alla får rätt förutsättningar att lyckas i skolan. Därför satsar vi bland annat på mindre barngrupper, fler förskollärare, högre lärartäthet, införandet av ett tvålärarsystem, utökad elevhälsa, säkerställa elevers rätt till tidiga insatser och särskilt stöd, insatser via socialförvaltningarna i form av sociala förskole- och skolteam, god tillgång till adekvata läromedel och att stärka lärares och rektorers ledarskap.

Göteborgs Stad måste arbeta aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Goda arbetsförutsättningar, utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö är nödvändiga för att locka och behålla kompetent personal.

Skolan ska förbereda elever så att de kan förstå, försvara och utveckla vår demokrati, bli konstruktiva medborgare och bidra till samhällets utveckling. För att lyckas måste fokus ligga på både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget under hela utbildningskedjan.

En välfungerande, likvärdig skola är avgörande för Göteborgs utveckling. Vårt mål är att öka elevernas kunskapsutveckling, skapa trygghet och studiero och arbeta för en ökad kvalitet i undervisningen. Alla elever ska ges möjlighet att lyckas och bli bemötta utifrån sina individuella förutsättningar och behov, oavsett om det rör särskilt stöd eller extra utmaning. För att nå dit vill vi bland annat införa tvålärarsystem och satsa på en utökad elevhälsa med förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

Många elever når inte kunskapskraven i skolan. Där tvålärarsystemet prövats har elevernas måluppfyllelse och betyg höjts och lärarnas förutsättningar har förbättrats. Två lärare på lektionerna skapar trygghet, arbetsro, höjer kvaliteten på undervisningen och ger bättre förutsättningar att möta elevers behov av stöd och stimulans. Lärare slipper även att ensamma hantera konfliktsituationer. Vid lärares frånvaro bibehålls kontinuiteten och dyra vikariekostnader kan undvikas. Tvålärarskap gagnar självklart också det kollegiala lärandet och främjar en attraktiv arbetsplats som lockar och behåller kompetenta lärare.

För att lyckas med kunskapsuppdraget behöver trygghet och studiero genomsyra undervisningen och då är ett fungerande ledarskap i klassrummet avgörande. Alla lärare ska därför erbjudas fortbildning i ledarskap och ett centralt team med lärarcoacher som stöttar lärare på skolorna ska inrättas. Lärarna måste få fokusera på undervisningen och avlastas dokumentation och kringsysslor. Rektorer behöver rätt förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet. Att förbättra arbetsvillkor, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga löner är nödvändigt för att locka fler lärare och rektorer till våra skolor och få dem att stanna kvar.

Hälsa och lärande går hand i hand. Elevhälsoarbetet är viktigt och avgörande för elevernas välmående och kunskapsresultat. Därför vill vi satsa på en utökad elevhälsa som har rätt förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Antalet skolsköterskor, kuratorer, psykologer, specialpedagoger och speciallärare behöver öka i förhållande till antalet elever. Elever med svårigheter i skolan får allt större problem ju äldre de blir om inte rätt insatser sätts in i tid och följs upp. Forskning visar att elever som går ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet har större risk att hamna i utanförskap och kriminalitet. Därför måste det satsas resurser på tillräckliga insatser redan i de tidiga skolåren. Alla elever ska bli bemötta utifrån sina förutsättningar och behov. Likaväl som elever i behov av särskilt stöd behöver extra stöttning och anpassning, behöver elever med särskild begåvning mötas och utmanas redan i de lägre åldrarna och inom alla skolämnen.

Vi vill inrätta ett kraftfullt stöd via socialförvaltningarna i form av sociala skolteam bestående av socionomer, socialpedagoger och annan utbildad personal för att arbeta på skolor med särskilda utmaningar. Teamen ska stötta upp kring eleverna med att öka elevnärvaron, främja tryggheten på skolorna, motverka psykisk ohälsa och stärka samarbetet mellan skola, vårdnadshavare, socialtjänst, polis och andra instanser. Denna satsning gör att barn och ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap, missbruk och kriminalitet tidigt kan fångas upp och att elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck eller på annat sätt är utsatta uppmärksammas och får hjälp.

Barns bästa måste vara i fokus både inför skolstart och vid stadieövergångar. Vi vill därför inrätta skolspår så att eleverna vet vilka skolor de ska gå på under hela grundskolan. Detta förutsätter att kommunens skolor rustas upp och att nya byggs i snabb takt.

Fritidshemmets uppdrag är stort och betydelsefullt. Där får eleverna använda och utveckla förmågor på annat sätt än i skolan. Fritidshemmets förutsättningar, kvalitet och likvärdighet behöver säkerställas.

Skolmåltiderna är viktiga och behöver prioriteras för att eleverna ska må bra, utvecklas och orka koncentrera sig. Maten i skolan måste planeras utifrån vad eleverna föredrar och som ger dem näring och energi för hela skoldagen.

I skolans uppdrag ingår att förmedla och förankra de demokratiska värdena som samhället vilar på. Det handlar om alla elevers lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, att motverka rasistiska, extremistiska och odemokratiska värderingar och att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. Skolornas arbete med demokratiuppdraget måste intensifieras i en tid då demokratin ifrågasätts.

Göteborg ska vara en ledande utbildningsstad som erbjuder gymnasieutbildning av hög kvalité där alla elever, oavsett skolform, möts av positiva förväntningar. Skolorna ska vara inriktade på att öka alla elevers måluppfyllelse, garantera rättvis bedömning och betygssättning, skapa trygghet och studiero samt arbeta för en ökad närvaro i klassrummet.

Vi vill göra det möjligt att anställa heltidsmentorer. Då kan lärare fokusera på undervisning och kunskapsuppdraget.

Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen. Alla lärare ska därför erbjudas fortbildning och coaching i ledarskap.

Rektorer ska ha en rimlig arbetsbörda och ha tid att ge det stöd som lärarna behöver. Antalet medarbetare per rektor måste minska till cirka 25.

Elevhälsan behöver kunna arbeta mer förebyggande och främjande för att bidra till en bättre hälsa hos eleverna. Elevhälsans resurser måste öka på skolor med störst behov och samarbetet mellan skola, socialtjänst och områdespolis stärkas. Elever med skolsvårigheter ska garanteras det stöd som krävs för att lyckas med sin skolgång. Gymnasierna behöver resurser och verktyg för att utmana och stimulera elever med särskild begåvning.

Vi måste satsa på utbildning i kombination med arbetsmarknadsåtgärder för att skapa bra förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Samarbetet med näringslivet behöver förbättras i syfte att stärka de praktiska programmen inom vuxenutbildningen och skapa företagsförlagda branschutbildningar som leder till anställningsbarhet. För individer som står långt ifrån arbetsmarknaden behövs det ofta en komplettering av sin grundläggande utbildning och ibland förbättrade språkkunskaper. För att få försörjningsstöd ska studier vara en motprestation.

Aktiva arbetsmarknadsåtgärder skapas genom täta kontakter med arbetssökande. Detta kan genomföras genom samverkan mellan kommunen och arbetsmarknadens aktörer, till exempel genom yrkesverksam praktik.

En annan viktig del är vidareutbildning i svenska språket för vård- och omsorgspersonal. Kommunen har ett särskilt ansvar för att erbjuda personer med funktionsvariation det stöd de behöver för att ges möjlighet till den vanliga arbetsmarknaden. Dagens arbetsliv innebär större krav på anpassning under hela arbetslivet. NAV ska aktivt bevaka den tekniska utvecklingen på arbetsmarknaden och tillhandahålla utbildningar som utvecklar kompetensen hos etablerad arbetskraft.

Det övergripande målet är att fler individer ska kunna gå från bidrag till ett riktigt arbete.