Individ- och Familjeomsorg
Jämlikhet över staden
Oavsett var man bor i Göteborg ska man ha samma förutsättningar utifrån samma riktlinjer. Efter omorganisationen från 10 stadsdelsförvaltningar till 4 socialförvaltningar har man fördelat speciella stadsövergripande ansvarsområden under en av dessa förvaltningar. Arbete pågår kontinuerligt för att erbjuda jämlikhet över staden.
Tillgänglighet
När man som medborgare behöver hjälp och stöd och vill ansöka om det kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig.
- Inför medborgarkontor på utvalda platser. Här ska man få hjälp med olika typer av ansökningar samt att komma i kontakt med olika myndigheter m.m.
Hemlöshet
Bostad först är en internationellt beprövad och kostnadseffektiv modell mot hemlöshet. Tanken med Bostad först, är att istället för en kostsam institutionsplacering – erbjuda en egen bostad samt stöd och hjälpinsatser som är individuellt anpassade efter den enskildes behov. Målet är att klienten ska kunna bo kvar i sin lägenhet och nå en grundläggande trygghet. Forskning har visat att 80–86% av personer som erbjudits Bostad först som alternativ inte bara mår bättre utan också har kvar sitt lägenhetsboende i över tre års tid.
- Vi vill att Bostad först, tillämpas i större utsträckning än idag.
Från försörjningsstöd till sysselsättning
Demokraternas Göteborg bygger på att alla bidrar till samhället efter förmåga. Att ha ett arbete eller en meningsfull sysselsättning är lika viktigt som att ha ett eget boende. Försörjningsstöd ska finnas om och när det behövs. Resurser ska sättas in för att hitta vägar ut ur ett bidragsberoende som i sin förlängning endast leder till segregation, brist på självkänsla och social exkludering. I en jämförelse med övriga länder i Europa är Sverige inget föregångsland när det gäller att finna individuellt anpassade arbets- och sysselsättningsalternativ för personer som har hamnat i utanförskap och försörjningsstöd. Språksvårigheter i svenska utgör ett stort hinder för att komma ut på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att ställa krav på uppnådda resultat i kurser på SFI (svenska för invandrare) vid behov av försörjningsstöd.
En flexibel och individuellt anpassad metod, Individual Placement Support (IPS) tillämpas i England med stor framgång. Den innebär att samhällets myndigheter med ansvar för försörjning och sysselsättning (socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa) samverkar och individuellt utformar insatser efter den enskilde personens förutsättningar. I Sverige, och inte minst i Göteborg, har man sedan ett antal år tillbaka arbetat efter denna metod, men då avgränsat inom funktionshinderområdet. Precis som i övriga länder som tillämpat modellen har man kunnat se häpnadsväckande goda resultat. Personer som aldrig har haft en sysselsättning kan nu efter egen förmåga utföra menings- och betydelsefulla arbetsinsatser även om det kanske inte alla gånger handlar om 40-timmars veckoarbete.
- För att få fler människor sysselsatta ska modellen IPS ska utökas och tillämpas med krav på relevant uppföljning, för de som uppbär försörjningsstöd och som står utanför arbetsmarknaden.
- För fortsatt försörjningsstöd i oförändrad omfattning ska vi ska ställa hårdare krav på uppnådda resultat efter kurser i SFI (svenska för invandrare)
Trygghetsskapande insatser i skolan
Det är nödvändigt att öka insatserna från socialtjänsten i ett förebyggande arbete redan i förskolan och Demokraterna har lagt ett budgetförslag om att satsa 1 miljard kr på ett stort trygghetspaket med bland annat tidiga sociala förebyggande insatser i skolan för att förhindra rekrytering in i gängkriminalitet och missbruk.
Skolan är ofta första kontakten när en elev har problem. Lärartid läggs på att följa upp frånvaro, lösa konflikter, hantera hot och hedersförtryck, ringa föräldrar, ha möte med elev och föräldrar, följa upp och kontakta socialtjänsten. Särskilt i utsatta områden är det många skolor som idag hanterar problem som har sitt ursprung i sociala utmaningar och kriminalitet.
- Socialnämnderna ska i samverkan med Förskolenämnden införa en utbildning för vårdnadshavare med syftet att stärka dem i deras föräldraroll, ge dem kunskap om deras rättigheter och skyldigheter samt att de ska bli mindre beroende av omgivningens påtryckningar och åsikter. Utbildningen ska innefatta värdegrundsfrågor såsom demokrati, jämställdhet och tolerans, samt förtydliga förskolans och skolans uppdrag och vårdnadshavares ansvar.
- Demokraterna vill via socialförvaltningen inrätta ett kraftfullt stöd som rektorer vid skolor med särskilda utmaningar kan använda. Stödfunktionen ska arbeta förebyggande med trygghet och studiero, ge elev- och föräldrastöd, ta ansvar för processen när problem ska redas ut och verka stöttande för elever, lärare och rektorer vid incidenter och i individärenden gällande både nyrekrytering till gängkriminalitet, våld i nära relationer och hedersförtryck. Stödet ska bestå av socialpedagoger, socionomer och annan utbildad personal som organiseras i arbetslag som är tillräckligt stora för att inte bli underkritiska.
Nolltolerans mot hot, våld, otillbörlig påverkan och tystnadskultur
I flera verksamhetsområden i stadens förvaltningar förekommer dagligen otillbörlig påverkan i form av trakasserier och hot. De kriminella nätverken påverkar främst socialtjänsten, skolan och bostadsbolagen och hoten riktas mot såväl medarbetare i den direkta yrkesutövningen som chefer. Staden har också anställda som har infiltrerat verksamheter och utövar intern påverkan. Det finns en rädsla för att berätta om och anmäla hot och våld då det brister i förtroendet för rättsprocess, påföljder och skydd. Vidare förekommer det att chefer inte tar medarbetarnas anmälningar på allvar utan vill tysta ned förekomsten av hedersfrågor och otillbörlig påverkan, och från kriminella. En helt oacceptabel normalisering har skett så att medarbetare väljer att inte anmäla och vittna. Arbetet mot otillbörlig påverkan, hot och våld behöver intensifieras på samtliga nivåer i staden.
Personalbemanning och löner
Behovet av personal inom socialtjänsten ökar konstant eftersom alltmer tid läggs på administration och byråkrati. Uppföljning av arbetsprocesser mäts i hög utsträckning medan man ofta saknar utvärdering av utfall och resultat av utförda insatser. Direkt klientarbete har de senaste decennierna minskat från ca 70 % till idag 18 % av den totalt nedlagda tiden.
De senaste sju åren har antalet handläggare mer än dubblerats trots att antalet direkta klientärenden har minskat. Detta har medfört att personalomsättningen har ökat inom hela individ- och familjeomsorgen. Det gör inte bara att vi tappar värdefull kompetens, utan det är också mycket kostsamt.
- Socialtjänsten i Göteborg ska ges möjlighet att lägga rätt resurser på rätt saker, så att det går att säkerställa att de utförda insatserna håller en hög kvalitet.
- Vi behöver se över det administrativa arbete som görs idag, och varför det görs.
- Vi behöver säkerställa en god arbetsmiljö så att vi inte tappar kompetens. Ett steg är att inrätta en adekvat lönetrappa för de som stannar på sin arbetsplats en viss tid, till exempel två, tre eller fem år.
Köpt vård – vård i egen regi samt uppföljning ur ett individperspektiv
Göteborg har flest upphandlade boenden i privat regi, i hela landet. Uppföljning och kvalitetssäkring har inte fungerat på stadens HVB-hem, vare sig på boenden i privat eller egen regi, något som IVO vid upprepade tillfällen har påtalat. Inspektioner från IVO visar bland annat på brister hos ledningen på HVB-hemmen. Det förekommer droger, personal utan utbildning och unga som kränks av personal så att det utgör ett hot mot de ungas psykiska hälsa. Dessa anmärkningar är allvarliga och barns och ungdomars rättigheter och välmående måste säkerställas. Institutionsvården har svårt att specificera vad som utgör bra kvalitet. Avsaknaden av en gemensam och professionell definition av begreppet bidrar till att uppföljningen och kvalitetssäkringen inte har fungerat och att det finns få eller inga mätbara effekter och resultat. Det är angeläget att utveckla bättre uppföljningsmetoder då mätningen av kvalitet är en central förutsättning för att HVB-vården ska vara lämplig för utkontraktering till privata aktörer.
Därutöver finns det en kontraktsproblematik gällande, att de vårdande institutionerna vet mer än socialtjänsten om barns vårdbehov. HVB-vården blir därför en så kallad trovärdighetsvara, där köparen (kommunen) måste lita till säljarens expertis. De privata aktörernas har därför genom sitt informationsövertag ett utrymme för att över- eller underdriva barnens/ungdomarnas behov av fortsatt vård. Eftersom HVB får betalt per vårddygn har framför allt privata huvudmän incitament att överdriva vårdbehovet, i syfte att förlänga vårdtiderna och den ekonomiska vinningen.
Trots att det inte finns något som tyder på skillnad i kvalitet mellan egen och privat regi måste kommunen ta hänsyn till de potentiella riskerna och lämpligheten med att ha ett bristfälligt uppföljningsverktyg. Då det är kommunen som bekostar platserna på de privata HVB-hemmen finns det en risk i för att skattebetalarnas pengar går till privata aktörers vinster istället för till vårduppdraget. Det är viktigt att säkerställa att så stor del som möjligt av medlen används för att ge barn och unga vård och förutsättningar för en positiv utveckling. Det är också viktigt att ställa hårdare krav på mätbara resultat och utfall ur ett individperspektiv, för att på så sätt säkerställa kvaliteten i verksamheterna.
Det har nyligen beslutats att Göteborgs Stad ska ta fram en plan för hur kommunen på kort och lång sikt kan bedriva fler hem för vård och boende i egen regi. Genom den får vi en bättre kontroll på och mätbara resultat beträffande kvaliteten, och uppföljning av huruvida de som erhåller vården får den hjälp och det stöd som de behöver.
Staden måste byta fokus från nuvarande ensidig uppföljning av kostnader, volymer och verksamheternas processer, till uppföljning av resultat ur ett brukarperspektiv. Utan resultatuppföljning är det inte möjligt att utveckla verksamheten kvalitetsmässigt. Mot bakgrund av uppnådda resultat kan verksamheterna ställa om och bli bättre på att matcha insatser med behov. Utan systematisk resultatuppföljning saknas förutsättningarna för att uppnå målet om en kunskapsbaserad socialtjänst.
- Genom att minska antalet upphandlade aktörer för köpt vård, kan vi lättare ställa höga kvalitetskrav och få mätbara resultat ur ett individperspektiv.
- På Demokraternas initiativ börjar man nu (höst 2022) med uppföljning ur ett individperspektiv på samtliga HVB-hem i Göteborg oavsett regiform.
Ansvarig för kunskapsgruppen: Mariette Höij
