Förorter och Integration

Under 1960- och 1970-talen byggdes Göteborg på ett sådant sätt att staden drabbades av en stark utflyttning till sina kranskommuner, och hamnade i en ond cirkel av segregation. En hel serie av problem följde sedan på den utvecklingen. Dessa problems kärna finns i en ständig utflyttning av den del av befolkningen som får arbete, vilket efterhand lett till både en minskad sysselsättningsgrad och en dålig inkomstutveckling. I och med det har också den sociala strukturen försvagats. Trots att det i minst fyra decennier varit uppenbart vilka stadsdelar som drabbats av den här utvecklingen har inga effektiva åtgärder gjorts politiskt för att bryta den. Det som erbjudits har varit serier av centralstyrda projekt och punktinsatser som inte fått några mätbara effekter att tala om.

Alltför många av de positiva krafter som börjat växa i de så kallade ”miljonprogramsstadsdelarna” har därför inte kunnat utvecklas som de borde. När det vanliga samhället inte klarat av att skapa attraktiva alternativ har i stället de utsatta stadsdelarna fastnat i en negativ utveckling. En aspekt är också att befolkningens sammansättning i dessa stadsdelar blivit alltmer avvikande från andra delar av Göteborg. Inkomstsegregationen har följts av en omfattande etnisk segregation. Vi ser utanförskap, parallella samhällen och språkliga enklaver. Brottslighet har också ofta blivit en del av den kulturen. Det har gått så långt att grundlagarna i vissa fall har svårt att göra sig gällande i delar av staden. Otryggheten har växt tillsammans med detta. Det är naturligtvis en utveckling som är oacceptabel för alla.

Demokraterna står för ett tydligt alternativ till den här utvecklingen. För att göra det krävs en kraftfull kombination av åtgärder. Hörnstenar i vårt program är en nolltolerans mot brott. Ett sunt samhälle bygger också på varje medborgares skyldighet att bidra till samhället efter förmåga. Alla former av socialt understöd ska därför vara knutna till motprestation. Det finns ett flertal modeller för hur motprestationer kan se ut och hur sysselsättningsgraden kan höjas. Samtliga dessa modeller behöver snabbt utvärderas och användas i Göteborg.

Alla former av stöd till verksamheter ska också fördelas från objektiva och mätbara grunder, där alla åtgärder som leder till integration och sekularisering ska premieras. I förskola och skola ska all pedagogisk personal i förskola och skola fullt ut behärska det svenska språket. En utbildning av god kvalitet har också en socialt utjämnande effekt.

Att enklare kunna omvandla hyresrätter till bostadsrätter i förorterna är en absolut prioriterad åtgärd. Idag flyttar de familjer som stabiliserats ekonomiskt därifrån och segregeringen ökar än mer, samtidigt som Göteborg fastnar i beroende av statliga utjämningsbidrag.