På GP debatt – Alarmerande att bara ett fall av nio med bortförda barn polisanmäldes
Under det senaste året har minst nio barn från Göteborg förts utomlands av hedersrelaterade anledningar. Redovisningen om hur många barn som försvunnit från Göteborg har initierats av Demokraterna och påvisar nu ett haveri som bekräftar våra farhågor, skriver bland andra Jessica Blixt, Demokraterna.
Jessica Blixt, Ulf Boström och Martin Wannholt skriver om barn som förs utomlands av hedersrelaterade anledningar.
Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtyck redovisade i oktober att antalet barn som förts utomlands ökat dramatiskt i år. Under perioden juni till september har antalet barn som förts utomlands mer än fördubblats från föregående år. Statistiken bygger på samtal som inkommit till deras orostelefon och kan inte ses som en fullständig statistik för landet. Kompetensteamet har uppmanat kommuner att ta fram och redovisa antalet försvunna barn, vilket Göteborg nu gör på initiativ av Demokraterna.
Måste agera
En ny lagstiftning om utreseförbud, i syfte att skydda barn från könsstympning eller barnäktenskap, gäller från den 1 juni i år. Socialtjänsten kan ansöka om utreseförbud för dem man anser är i riskzonen att föras ut ur landet. Nationella kompetensteamet har, trots lagstiftningen, registrerat att 41 barn från Sverige förts utomlands mellan juni och september i år. Det är alarmerande, särskilt med tanke på pandemins resebegränsningar. Detta visar att kommuner och berörda myndigheter måste agera vid minsta misstanke om att ett barn riskerar att bortföras.
Från Göteborg har minst nio barn försvunnit. Det finns anledning att skriva minst, då redovisningen inte bygger på en djupare utredning, utan är en sammanställning av svaren från en ”enklare enkät” som skickats ut till socialtjänsten.
Polisen behöver få kännedom om ett bortfört barn för att kunna inleda en förundersökning och hjälpa barnet
Sammanställningen visar att det rör sig om fem flickor och fyra pojkar. I tre fall finns uppgifter om att syftet var ”uppfostring”, vilket oftast berör pojkar. För de övriga barnen saknas uppgifter om anledning till bortförandet. Av de nio barnen har fyra återkommit till Sverige, varav ett barn med hjälp av myndigheter. Pojkar tillåts i regel att återvända efter en tids ”uppfostring”, medan flickor som ofta gifts bort har minimala möjligheter att återvända hem utan hjälp.
Det är alarmerande att det i redovisningen framgår att endast ett av nio bortförda barn har polisanmälts. Polisen behöver få kännedom om ett bortfört barn för att kunna inleda en förundersökning och hjälpa barnet. Det innebär också att den eller de som fört bort barnet inte kan lagföras för eventuellt brott, vilket även minskar möjligheten till att skydda syskon.
Att inte ens ett konstaterat försvunnet barn polisanmäls visar hur extremt utsatta barn och unga som lever i en hederskontext är. Att orsaken till försvinnandet uppges vara okänt i sex av nio fall, är sannolikt en följd av bristande utredning, dokumentation och avsaknad av polisanmälan.
Det kan tyvärr återigen konstateras att det finns stora brister i arbetet med att skydda hedersutsatta i Göteborg. Att barn förs utomlands är illa nog. Att avstå från att ge polisen möjlighet att utreda varför barnet är försvunnet och se över alla tänkbara kanaler för att hjälpa det hem är oförsvarbart. Barn och unga måste garanteras säkerhet och trygghet.
Jessica Blixt (D), kommunalråd
Ulf Boström (D), ledamot kommunfullmäktige
Martin Wannholt, (D) partiledare och kommunalråd