GP Debatt – Med två lärare i varje klass skulle skolan bli mycket tryggare

Demokraterna är eniga med er i föräldraföreningen om att vi måste investera i barn och unga för att skapa ett bättre och tryggare Göteborg. Det gemensamma för många som hamnar i kriminalitet och missbruk är ett skolmisslyckande. Staden saknar inte pengar, utan det handlar om prioriteringar. Tyvärr har de rödgröna nedprioriterat skolan, skriver Jessica Blixt (D).

Ni ställde frågan: Vad ska ditt parti göra för att skolorna ska kunna följa skollagen och ge rätt stöd, hur många fler lärare och stödpersoner kommer ni se till att kunna anställa och hur ska ditt parti lösa säkerheten i skolan under 2024?

Svar från oss: Göteborg styrs av S, V och MP med stöd av C. Det är utifrån deras budget som prioriteringarna görs. Demokraterna lade ett yrkande i kommunstyrelsen den 31/1–24 om att justera den rödgröna budgeten. Vi föreslog att man skulle stoppa nedskärningarna i skolan genom en utökad utdelning på 250 miljoner kronor från Göteborgs Stadshus AB. Tyvärr avslog den rödgröna majoriteten förslaget.

Ni frågade: Vad ska ni göra för att stoppa drogerna på högstadierna? Hur ska ni motverka att barn sugs upp av kriminella gäng? Vad ska ni göra för att alla barn ska vara trygga i skolan?

Alla elevers behov

Demokraterna vill öka lärartätheten och införa ett tvålärarsystem med början på skolor som har stora utmaningar. Två lärare på lektionerna skapar trygghet, studiero, höjer kvaliteten på undervisningen och ger lärarna bättre förutsättningar att möta alla elevers behov.

Vi vill också via socialförvaltningarna inrätta sociala team som arbetar på skolorna. Teamen ska stötta genom att öka elevnärvaron, främja tryggheten och stärka samarbetet mellan skola, vårdnadshavare, socialtjänst och polis. Satsningarna gör att elever som riskerar att hamna snett fångas upp och får hjälp. Även elevhälsan ska få förutsättningar att arbeta förebyggande och säkerställa elevers rätt till särskilt stöd.

Ni frågade: Vilken plan har ni för att motverka att kriminella gäng blir större och starkare på stora högstadieskolor?

Utöver insatserna som beskrivs ovan är stora skolor inget självändamål för Demokraterna. Vi var som ensamt parti emot förslaget om att alla skolor ska ha 600 till 1000 elever.

Vid lärares frånvaro bibehålls kontinuitet och dyra vikariekostnader kan undvikas

Ni frågade: Hur har ni tänkt behålla lärare och skapa en rimlig arbetsmiljö för lärare?

Med tvålärarsystem och sociala team slipper lärare att ensamma hantera konfliktsituationer vilket främjar en attraktiv arbetsplats. Vid lärares frånvaro bibehålls kontinuitet och dyra vikariekostnader kan undvikas.

Ledarskapet i klassrummet är avgörande för att skapa trygghet och studiero. Vi vill erbjuda lärare fortbildning i ledarskap och införa lärarcoacher som stöttar lärarna. Dokumentationskrav och kringsysslor behöver minska till förmån för elevernas lärande.

För Demokraterna är det självklart att prioritera resurser till skolan så att alla elever får förutsättningar att lyckas. Det är dock värt att påpeka att det inte enbart räcker att tillföra resurser, utan politiken har även ett stort ansvar för att säkerställa att resurserna används på rätt sätt.

Jessica Blixt (D), ledamot i grundskolenämnden och kommunfullmäktige

 

GP debatt – Jonas Attenius hemlighetsmakeri skadar Göteborg

Thomas Hedberg, Karin Lindberg och Martin Wannholt i Demokraterna skriver i GP om kommunala AB Framtidens affärer med Karlastaden.

Thomas Hedberg, Karin Lindberg och Martin Wannholt i Demokraterna skriver i GP om kommunala AB Framtidens affärer med Karlastaden.

Under det senaste rödgröna styret blev tystnadskultur och Muteborg synonymt med Göteborg genom ständiga oegentligheter och tveksamma affärer. I ljuset av detta ser vi med oro på att Attenius hållit allmännyttans omfattande affär i Karlastaden hemlig för kommunledningen, skriver Martin Wannholt, Karin Lindberg och Thomas Hedberg från Demokraterna.


Affären i Karlastaden är på över en miljard kronor och består av att Göteborgs allmännytta både köper bolag med byggrätter och köper in sig som delägare i bolag med byggrätter. Riskerna är omfattande när huvuddelen av affären handlar om ett påhittigt upplägg där allmännyttan i praktiken lånar ut hyresgästernas pengar till privata bolag i kris. Allmännyttan köper byggrätter av de privata aktörerna, vilka har möjlighet att köpa tillbaka dem med en mycket låg uppräkning. Uppräkningen täcker varken inflationen eller allmännyttans räntekostnader för affären.

Om marknaden utvecklas positivt kan de privata aktörerna köpa tillbaka billigt och få en stor vinst. Om marknaden fortsätter att utvecklas negativt kommer säljarna inte köpa tillbaka och Göteborgs stad blir då kvar med byggrätter som har ett lägre värde än vad de köptes för. Vinstmöjligheten finns hos de privata aktörerna och förlustrisken finns hos Göteborgs stad. Det är ett obegripligt upplägg.

Märkliga affärer
Det rödgröna målet om att allmännyttan ska bygga 2300 bostäder per år leder här till märkliga affärer och prioriteringar. I stället för att åtgärda allmännyttans omfattande underhållsskuld, vilket hade varit till nytta för både hyresgäster och ekonomin, lånar nu allmännyttan för att privata aktörer ska kunna få vinst utan risk.

Det talas om hyresrätter som motivering till affären, men byggrätterna är köpta för ett så högt byggrättspris att det måste byggas bostadsrätter om affären ska ha någon möjlighet att kunna gå ihop.

Styrelseledamöterna i allmännyttan har satts under hård sekretess. De har därför försökt få förankringen till kommunledningen genom att be allmännyttans vd Terje Johansson att informera Eva Hessman, stadsdirektör och VD i koncernmodern Stadshus AB. Stadsdirektören avböjde obegripligt nog att ta del av informationen om affären. Kommunledningen fick därmed ingen information för att kunna avstyra affären.

Attenius har inte använt någon av dessa möjligheter till förankring

I efterhand har det dock visat sig att Stadshus AB:s ordförande, tillika kommunstyrelsens ordförande, Jonas Attenius (S) varit informerad om affären sedan augusti 2023. Detta innan ens allmännyttans presidium och styrelse informerades.

Den praxis vi haft på senare tid är att vid viktiga affärer och etableringar informeras kommunalråden och oppositionen i Stadshus AB:s presidium, kommunstyrelsens presidium eller kommunstyrelsens arbetsutskott. Attenius har inte använt någon av dessa möjligheter till förankring. På en direkt fråga i Stadshus AB:s styrelse efter att affären offentliggjorts svarade Attenius med överdriven emfas att han inte kände till något om affären. Någon ytterligare dag senare kom ett erkännande om att han känt till affären men han hävdade trots detta att ”jag ljög inte”.

Brott mot aktiebolagslagen
Jonas Attenius är inte bara gruppledare för Socialdemokraterna, utan även kommunstyrelsens ordförande. I den rollen har han ett ansvar att hålla ihop och förankra viktiga frågor i kommunen. I kommunfullmäktige motiverade Attenius varför han inte förankrat affären med att ”jag hade inga åsikter om det [beslutet om affären]” – som om att det bara handlar om vad Attenius själv tycker. Inte heller inser Attenius att han i rollen som ordförande för både den kommunala bolagskoncernen och kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt när han försvarar sig med att ”Det är inte jag som fattar beslutet.” Att avsiktligt avstå från att informera Stadshus AB:s styrelse kan till och med vara ett brott mot aktiebolagslagen.

Omständigheterna kring affären är onekligen speciella och saknar stöd i ägardirektiv och bolagsordning. Vi har begärt in ledningen för allmännyttan till Stadshus AB så att kommunledningen får möjlighet att granska affären. Vi vill också veta vad som nu kan göras för att skydda stadens allmännytta och förhindra att hyresgästerna drabbas av ytterligare hyreshöjningar på grund av en dålig affär.

Jonas Attenius och Socialdemokraternas hemlighetsmakeri riskerar att skada förtroendet för Göteborg.

Martin Wannholt, kommunalråd Demokraterna

Karin Lindberg, ordförande Demokraterna

Thomas Hedberg, vice ordförande Demokraterna


Länk till artikeln i GP >>