På GP debatt – Västlänkens kringkostnader skenar – 185 miljarder saknas

Trafikverkets chockerande prislapp på närmare 190 miljarder kronor visar att det planerade järnvägssystemet kring Västlänken är ett luftslott utan verklighetsförankring. Dessa oseriösa planer hindrar andra trafikåtgärder som är helt avgörande för Göteborgs fortsatta utveckling och välstånd. Misskötseln av trafikplaneringen är stötande och de ansvariga som skadar vår stad måste nu ställas till svars, skriver Henrik Munck (D) och Peter Danielsson (D).

Henrik Munck och Peter Danielsson skriver en helsida på GP debatt om skenande kringkostnader för Västlänken, 29 maj 2019.

“Skapar plats för fler tåg”. Så beskrivs korta fakta om Västlänken på Trafikverkets hemsida. Längre ner på sidan finns mer utförlig text med de avgörande orden ”… järnvägssystemet i regionen har nått gränsen och kan inte hantera mer tågtrafik idag.” I klartext betyder det att utan omfattande investeringar i järnvägsbanorna in mot Göteborg så faller det uttalade syftet med Västlänken.

Debatten om det blir fler tåg med Västlänken eller inte har pågått under lång tid. Förespråkarna har hänvisat till strategidokumentet Målbild Tåg 2035 som beskriver en utbyggnad till två- eller fyrspår i järnvägsstråken in mot Göteborg. Denna plan togs fram av den ansvariga myndigheten för kollektivtrafik, Västra Götalandsregionen, tillsammans med Trafikverket. Vid fastställandet av planen år 2013 uppskattades investeringskostnaderna till cirka 45 miljarder kronor.

Sanslös siffra
Uppdaterade investeringskostnader presenterades i förra veckan för regionens ledande politiker, och nu pekar kalkylen på upp till 190 miljarder kronor. En alldeles sanslös siffra, inte minst med tanke på att den nationella infrastrukturbudgeten bara innehåller sammanlagt cirka fem miljarder kronor för de utpekade projekten från i dag och ända fram till år 2029. Om denna investeringstakt fortsätter så kommer Målbild 2035 för järnvägsutbyggnaden att vara genomförd om ytterligare 370 år, det vill säga omkring år 2 400.

De ledande politikernas reaktion på den
nya informationen var ”nu gäller det att
vi håller ihop”

De ledande politikernas reaktion på den nya informationen var ”nu gäller det att vi håller ihop”. Men nu uppstår omfattande konsekvenser som någon måste ta ansvar för.

Klimatpåverkan från Västlänken blir katastrofalt negativ då byggets stora utsläpp inte kommer att kunna räknas hem av fler tåg i framtiden.

När järnvägsutbyggnaden till Borås skjuts in i framtiden så behövs i stället utökad busstrafik. Men bussarna får inte plats på Korsvägen som nu ska byggas om för 860 miljoner kronor. Västtrafik planerar därför nu för att regionbussarna från Landvetter/Borås ska tas bort från Korsvägen och i stället stanna vid Lisebergsstationen/E6.

Resenärer flyttas till Lisebergsstationen
Den spruckna visionen kring Västlänken gör att många resenärer flyttas från Korsvägen ut till Lisebergsstationen i stället. Detta är absurt då ”att utveckla Korsvägen som en knutpunkt” också är ett av huvudargumenten för Västlänken. Västlänken kommer alltså ge resenärer från Kungsbacka längre restider, och resenärer från Landvetter/Borås får sämre bytesmöjligheter under överskådlig framtid.

Att nyheten om de 190 miljarderna släpps
alldeles efter att rättsprocesserna kring
Västlänken är avslutade är
anmärkningsvärt. För utan den utlovade
utbyggnaden för ökad tågtrafik skulle
Västlänken aldrig fått tillstånd
att byggas.

Visionen om fler tåg genom Västlänken är alltså en illusion, och den oseriösa planeringen har skapat ett djupt sår i Göteborg. Vi har sett flera ansvariga politiker komma och gå, och nya partier har skapats.

Att nyheten om de 190 miljarderna släpps alldeles efter att rättsprocesserna kring Västlänken är avslutade är anmärkningsvärt. För utan den utlovade utbyggnaden för ökad tågtrafik skulle Västlänken aldrig fått tillstånd att byggas.

Att släppa informationen, som givetvis funnits länge, först nu är också ett hån mot den stora majoritet av göteborgare som är emot projektet.

Västlänken omöjlig att genomföra
Nu vet vi att den samlade planen kring Västlänken är omöjlig att genomföra. Därför behövs ett totalt omtag för kollektivtrafikplaneringen i Göteborgsregionen. Planerna måste anpassas till rimliga kostnadsnivåer med exempelvis mer av kostnadseffektiva satsningar på längre tåg och förbättringar av existerande banor, och mindre av helt nya (och dyra) järnvägsstråk.

För kollektivtrafiken inom Göteborg bär politiker och ledande tjänstemän ansvar för haveriet med fyrdubblad kostnad för linbanan. Detta projekt måste stoppas och ersättas med satsningar på buss-, båt- och spårvägstrafiken. Haveriet med linbanan innebar tre förlorade år för vettig kollektivtrafikplanering inom Göteborg. Haveriet med Västlänken och det tillhörande tågsystemet har inneburit mer än tio förlorade år för vår regions utveckling, jämfört med om man hade valt en realistisk väg från början.

Skäl att bli riktigt orolig
Oavsett om man är miljövän, näringslivsvän eller bara vän av en väl fungerande stad så kan man nu bli riktigt orolig. Orolig för Göteborgs fortsatta utveckling och välstånd. Demografin gör att ”färre behöver försörja fler” och välfärden står inför stora utmaningar. Varje skattekrona måste vägas mot olika behov och nyttor.

Misskötseln av infrastrukturplaneringen
måste därför nu betraktas som
samhällsfarlig.

Misskötseln av infrastrukturplaneringen måste därför nu betraktas som samhällsfarlig. Våra gemensamma tillgångar och möjligheter för framtiden spelas bort av en mindre grupp av ledande politiker och höga tjänstemän. Denna styrande grupp av makthavare accepterar vare sig kritik eller tankar om alternativa lösningar.

Debatten om det misslyckade projektet Västlänken kan därmed summeras med att det saknas 185 miljarder kronor och nu måste de ansvariga ställas till svars. De måste ställas till svars för att de har satt demokratin ur spel med falska skönmålningar.

För linbanehaveriet tar kommunen nu in extern hjälp för att reda ut hur planeringen kunde gå så fel. En liknande krismedvetenhet och extern hjälp behövs för att reda ut den havererade järnvägsplaneringen. Det vore ett första steg i ansvarstagande från Trafikverket och övriga parter som bär stort ansvar.

Henrik Munck (D)
kommunalråd, ledamot i trafiknämnden, Göteborg

Peter Danielsson (D)
ledamot i miljö- och klimatnämnden, Göteborg

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Göteborgs arbete mot antisemitism behöver breddas

Det är av största vikt att arbeta mot den ökande antisemitismen i Göteborg, men då är nya miljoner till Toleransprojektet, som når väldigt få och kostar mycket per deltagande elev, inte rätt insats. Fler elever måste kunna nås, framförallt de som har antisemitiska åsikter, skriver Jessica Blixt (D) och Sofie Löwenmark (D).

Jessica Blixt och Sofie Löwenmark skriver på GP debatt 25 maj 2019

Antisemitismen ökar i Europa såväl som i Sverige. Från Malmö har det länge larmats om hur ökad antisemitism gör tillvaron allt svårare för stadens judiska befolkning. Det är en lika oroande som oacceptabel utveckling.

I Göteborg attackerades synagogan då flaskor med brinnande bensin kastades mot synagogan i december 2017. Samtidigt som de flammande flaskorna kastades av en grupp maskerade män, pågick en ungdomsfest i det intilliggande församlingshuset. Ungdomarna tvingades gömma sig i församlingens säkerhetsrum. Tack och lov kom ingen människa till fysisk skada, och synagogan som uppfördes 1855 klarade sig utan större skador. Men brandattacken kom givetvis att starkt påverka församlingen och tillvaron för den judiska befolkningen i Göteborg.

Göteborgs stad införde år 2015 Toleransprojektet på tre skolor i Torslanda för att motverka antisemitism. Projektet bygger på en modell som har sitt ursprung i mordet på 14-årige John Hron som mördades av fyra nynazistiska ungdomar i Kungälv år 1995. Toleransprojektet löper under ett läsår och avslutas med en studieresa för de deltagande eleverna till Förintelsens platser.

Sex miljoner till Toleransprojektet
I nästa vecka ska kommunstyrelsen fatta beslut om finansiering av åtgärdsprogram mot antisemitism,  för 2019 handlar det om sex miljoner kronor som är bundna till Toleransprojektet.

Toleransprojektet har säkerligen många bra inslag och delar, men vi i Demokraterna menar att projektet endast når ut till några få och inte till alla målgrupper. Då eleverna själva ansöker om deltagande tenderar detta att främst locka till sig studiemotiverade elever som inte när antisemitiska åsikter.

Det så centrala för antisemitismen är just
hur den gror inom flera grupperingar och
tankegodset måste således bemötas på
bred front.

Toleransprojektet är vidare mycket kostsamt. För dagens satsning på 1,5 miljoner deltar 20 till 25 elever per läsår i projektet. Vidare tycks Toleransprojektet främst fokusera på den antisemitism som uppvisas från högerextremt håll. Den högerextrema antisemitismen är naturligtvis av största vikt att täcka upp, men samma sak gäller också antisemitismen som kommer från andra håll. Det så centrala för antisemitismen är just hur den gror inom flera grupperingar och tankegodset måste således bemötas på bred front.

Når endast 100 elever
Den nu föreslagna satsningen på sex miljoner skulle innebära att drygt 100 elever från utvalda skolor skulle få delta i projektet under ett läsår. Med tanke på att Göteborg har drygt 57 000 grundskoleelever är det utfallet alldeles för snävt.

Demokraterna ser hur den ökade antisemitismen kräver nya och betydligt bredare satsningar. Inte minst i former som konkret också når ut till elever som inte självmant kan antas söka sig till arbete mot antisemitism. Hur satsningar når ut bredast borde grundskolenämnden ges möjlighet att se över.

Har rätt att känna sig trygga
Att Göteborgs judiska invånare inte kan känna trygghet i att öppet bära judiska attribut såsom kippa och Davidsstjärnan är lika oacceptabelt som ovärdigt. Likaså är det orimligt att judiska församlingen i Göteborg själva ska behöva stå för hutlösa summor i säkerhetskostnader.

Den första synagogan i Göteborg byggdes under slutet av 1700-talet. Ett öppet judiskt liv måste alltid få vara en självklar del av Göteborg och det är upp till oss alla att säkerställa att det möjliggörs.

Jessica Blixt (D)
kommunalråd Demokraterna

Sofie Löwenmark (D)
politisk sekreterare Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Göteborg gör självmål för elitidrotten

Mats Grauers har bra förslag på hur Göteborg kan värna elitidrotten. Haveriet med handbollshall för RIK är bara ett i raden av kommunens självmål som drabbar idrotten, skriver Demokraterna.

Niclas Winterquist och Henrik Munck skriver på GP debatt 10 maj 2019

En elitidrottspolicy för Göteborg och en utsedd elitidrottsansvarig person inom kommunen är några av de bra förslag som läggs fram av Mats Grauers, ordförande i Frölunda Hockey Club.

Idrottens betydelse kan knappast överskattas. Breddidrotten för hälsa, utmaning och glädje. Elitidrotten som förebild och en viktig del av Göteborgs identitet. Evenemang som Gothia Cup och Partille Cup visar att Göteborg kan vara en riktig idrottsstad.

Samordning inte kommunens bästa gren
Men som Grauers skriver så saknas samordning inom kommunens organisation vilket drabbar idrotten liksom många andra viktiga frågor. Kommunen är organiserad i 30 olika nämnder och ännu fler bolag. Det finns goda krafter och goda ambitioner men kommunen är som ett idrottslag som saknar ledare. Kommunens resurser är inte samspelta och då blir resultatet därefter.

Att man misslyckas med att ersätta
Lisebergshallen i tid är oacceptabelt.
Pengar saknas uppenbarligen inte.

Den bristfälliga planeringen för Västlänken finns det mycket att säga om. Att man misslyckas med att ersätta Lisebergshallen i tid är oacceptabelt. Pengar saknas uppenbarligen inte när kommunen kan lägga 600 miljoner kronor på Västlänkens markytor i Haga. Dessa pengar hade i stället kunnat göra stor nytta för idrotten.

Fler hallar för breddidrott
Det behövs fler hallar för breddidrotten och staden måste få till en bra helhetslösning för elitidrottens arenor. En väl fungerade breddidrott behöver också ha rimliga villkor för föreningsbidrag och stöd till utbildning av ledare med mera.

Det är bra att idrottens företrädare lägger fram skarpa förslag till förbättring. Förhoppningsvis ställer sig flera partier bakom Grauers förslag så att vi kan förbättra både elitidrottens och breddidrottens förutsättningar i kommunen.

Guld och positiv utveckling kommer inte av sig självt. Vi politiker måste tillsammans kliva ner från läktaren och börja agera. För idrotten i Göteborg.

Niclas Winterquist (D)
ledamot, Idrott- och föreningsnämnden

Henrik Munck (D)
kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>