På GP debatt – Stadsutvecklingen vid Station Haga är kostsamma illusioner

Kommunfullmäktige skall i dag fatta beslut om ett ”stadsutvecklingsprojekt” där medborgarnas skattemedel skall försnillas på Västlänkens Station Haga. Projektet kostar 660 miljoner kronor men få tågresenärer kommer att resa med kollektivtrafik eller med cykel till eller från Station Haga, skriver Demokraterna.

Demokraterna på GP debatt 31 januari 2019

Demokraterna på GP debatt 31 januari 2019

De föreslagna investeringarna omfattar följande åtgärder:

* Underjordiskt cykelgarage för cirka 550 cyklar.

Förlängning av spårvagnshållplats för två spårvagnslängder och ny busshållplats.

* Cykelbana i Kungsparken, Sprängkullsgatan och Haga Kyrkogata.

* Ny gångbro över kanalen.

Parkering på Hvitfeldtsplatsen och Rosenlundsplatsen görs om till torgyta.

120 parkeringsplatser försvinner.

Av handlingarna framgår inte att Station Haga är en i sammanhanget obetydlig station. Det finns ingen nyare resvaneundersökning eller simulering genomförd som indikerar hur många resenärer som Station Haga kommer att få. Antalet resenärer bygger på en politiskt beslutad målbild, det vill säga en önskan om hur många som skall resa till denna station. Målbilden anger 20 000 på/avstigande per dygn år 2035. Tyvärr är en målbild ingen spegling av verkligheten.

Påstående utan stöd
Västtrafiks vice vd talar i en GP-artikel om 50 000 resor vid Station Haga år 2035. Det finns inget stöd för detta påstående. Enligt den simulering som Trafikverket gjort år 2016 för en ny järnväg till Borås via Landvetter kommer endast drygt tre procent (1 250 påstigande/dygn) från denna linje att använda Station Haga. Man kan på goda grunder anta att detta förhållande även gäller för övriga linjer som trafikerar Station Haga. Detta medför att om målbilden på 130 000 resor till/från Göteborg år 2035 skulle realiseras kommer endast 4 300 påstigande att använda sig av Station Haga.

Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på
det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser

För att detta skall kunna ske måste närmare 100 miljarder kronor investeras i järnvägsutbyggnader runt Göteborg. Detta kommer givetvis inte att inträffa till år 2035. För att Haga skall bli en viktig bytespunkt måste många resa till och från med tåg, ett förhållande som uppenbarligen inte kommer att inträffa.

Västlänkens omväg via Haga medför förlängda restider för merparten av tågresenärerna och orsakar stora samhällsekonomiska förluster. Även betydande miljöproblem under byggfasen beror på omvägen via Haga med omfattande utsläpp av klimatpåverkande koldioxid som följd. Dessa utsläpp kan inte kompenseras genom ökade resenärsmängder då dessa inte är av den omfattning som skulle behövas för denna kompensation, vilket framgår av Trafikverkets simuleringar. Anser man att klimatfrågan är viktig är Västlänken en kontraproduktiv investering.

Värnar inte om göteborgarnas hälsa
Haga har Sveriges sämsta luftkvalitet vad gäller höga halter av kväveoxider med omfattande överskridanden av miljökvalitetsnormen. Baserat på gjorda simuleringar kommer den att fortsätta att överskridas under hela byggtiden på åtta år genom de tillkommande utsläppen från bygget av Station Haga. En stad som ökar utsläppen där man redan har Sveriges sämsta luftkvalitet värnar inte om medborgarnas hälsa.

Cykelgaraget till en beräknad kostnad av cirka 150 miljoner kronor är en grav felsatsning när man betänker att andelen cykelresor i Göteborg endast utgör sex procent av det totala resandet. Om andelen bytesresenärer anses vara så hög att man måste anlägga en större spårvagnshållplats undrar man vilka som skall använda dessa cyklar? Ekvationen går helt enkelt inte ihop – att få har Haga som målpunkt, att många skall byta till spårvagn och buss och att många skall cykla.

Kloka investeringar ger effekt
Göteborg behöver göra kloka investeringar i kollektivtrafiken som ger effekt på resandet, dels för att behålla dagens resenärer och dels för att vinna nya. Att lägga 660 miljoner kronor på något som ger försumbar effekt på det kollektiva resandet är att slösa bort samhällets resurser. Även när det gäller investeringar i cykelåtgärder skall dessa göras med effektivitet som ledord och inte baseras på målbildernas illusioner.

Av ovanstående skäl röstar Demokraterna avslag på detalj- och stadsutvecklingsplanen för Haga i kommunfullmäktige.

Martin Wannholt (D)
kommunalråd Demokraterna

Peter Danielsson (D)
ledamot i kommunfullmäktige Demokraterna

Henrik Munck (D)
kommunalråd Demokraterna

Länk till artikeln i GP >>

På GP debatt – Lär av misstagen och ta nya tag för att bygga Göteborg

Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet är alla exempel på misslyckanden inom Göteborgs stadsutveckling. Nu måste vi lära av misstagen och ta delvis obekväma och svåra beslut. Då kan vi få stadens utveckling på rätt kurs, skriver Demokraterna.

Demokraternas artikel i GP 5 januari 2019

Demokraternas artikel i GP 5 januari 2019

Politiker av alla färger säger i sina nyårslöften att ”nu ska vi bygga i rekordfart”. Det man talar mindre om är att det saknas en sammanhållen plan för hur staden ska byggas ut och hur våra gemensamma resurser ska användas. Resultatet av den fragmenterade planeringen har blivit mängder av förseningar, krockar mellan olika infrastrukturprojekt, samtidigt som behovet av fler förskolor glömts bort.

Först av allt behöver vi se hur helheten faktiskt ser ut i dag och analysera vilka projekt som fungerat respektive vilka som orsakat hopplösa förseningar. Och dess stora slöseri av resurser såväl i pengar som mänsklig energi och förhoppning.

Redan för två mandatperioder sedan var vi några som lyfte fram att vi måste planera och bygga för hela staden, för att kunna komma upp i rimliga nivåer för nyproduktion. Men få ville lyssna. I stället fick vi en politisk fixering vid de centrala områdena som Frihamnen, Skeppsbron och Ringön. Allt skulle dessutom bli fint, fullt av skyskrapor och dessutom väldigt politiskt korrekt. Men otaliga visions- och arkitekttävlingar och oräkneliga tjänstemannatimmar senare står vi fortfarande lika tomhänta. För verkligheten har en obarmhärtig förmåga att alltid göra halt inför usla planer, vare sig de blivit uppskjutna, avbrutna eller antagna:

Skeppsbron står fortfarande lika obebyggd invid ett gammalt oljekraftverk, med ett kinesiskt kråkslott som lutar ut i älven och med en betongklump som markerar början på stadens dyraste P-platser. Angränsande och nyss antagna planen för Masthuggskajen har tyvärr redan drabbats av fördyringar som ingen vill kännas vid.

Frihamnen som förärats internationella workshops och vackra förväntningar, har i verkligheten förvandlats till en tillfällig park med plåtskyltar som berättar om stadens alla visioner. Dessa framdrömda rester från olika planer ska nu snart kompletteras med tillfälliga modulbostäder. Kvadratmeterpriset blir sannolikt högst i staden.

Evenemangsområdet, som skulle kunna bli en riktig motor för stadsutveckling med 5 000 nya bostäder och som kan finansiera behovet av nya arenor, har kidnappats i en lång och dyr utredning som inte leder till en genomförbar lösning.

Däremot, i de delar av staden där Göteborgs näringsliv och enskilda aktörer i samverkan fått vara med och driva på, växer nu en ny stad fram. Vi kan se den här utvecklingen i utkanten av stadsrummet och i dag behöver vi fler nya Lundby, Angered, Hovås, Amhult, Frölunda, Södra Änggården och ännu mer av den dynamik som pågår i Gårda-Krokslätt-Mölndal. Göteborg har många exempel på efterfrågad stadsexpansion som fungerar.

Ingen plan för hur Göteborg ska hänga ihop
Det som däremot inte finns är en sammanhållen plan för hur detta nya Göteborg ska hänga ihop och växa vidare. En översiktlig utbyggnadsstrategi måste redan från början ta hänsyn till de nya satsningar på trafik, förskolor, skolor och annan samhällsservice samt grönområden som behövs för att staden verkligen ska kunna fungera. I en utbyggnad av den här typen kan marknaden och politiken tillsammans ta fram de flerfamiljshus och småhus som behövs för att möta inte minst barnfamiljers behov och önskemål för att stoppa utflyttningen av Göteborgs skattekraft. Allt detta är möjligt om vi nu äntligen börjat göra upp med politiskt påhittade ideologier som att ”bygga inifrån och ut” och ett ”nytt Halmstad i centrala Göteborg”.

Självklart måste vi också stoppa Västlänkens omväg via Haga. Ett levande och växande centrum kräver framkomlighet och tillgänglighet. Den uppenbart bristfälliga planeringen inför Västlänksbygget riskerar förstöra Göteborgs utveckling under lång tid. Trafik- och byggkaos tillsammans med minskad kapacitet i kollektivtrafiken ökar skadliga miljöutsläpp. Begränsade bygg- och planeringsresurser binds upp på en omväg via Haga, i stället för att användas till det som Göteborg behöver.

Det är dags att göra upp med misslyckanden, prioritera om och bejaka göteborgarnas kunskap och vårt starka näringsliv. Senast under årets första kvartal behöver tre strategiska beslut fattas:

1. Beslut om att ta fram en konkret utbyggnadsplan för Göteborg som hanterar allt från hur stadens struktur kopplas samman till en plan för följdinvesteringar som förskolor och följdkostnader som underhåll för parkmark. Det arbete som gjorts i Stockholmsregionen kan få stå förebild och bli en viktig del i omarbetningen av översiktsplanen.

2. Beslut om omtag för Skeppsbroplanen. Där alternativ för P-hus i berget utreds, rivning av icke räddnings- eller bevarande- värda byggnader prövas och där oljekraftverket avvecklas trots motståndsrörelsen inne på energibolaget.

3. Beslut om att pausa Frihamnenprojektet förutom stråket mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen. Älvstrandsbolagets avveckling tidigareläggs och arbetet med Frihamnen återupptas när en genomarbetad utbyggnadsstrategi för hela Göteborg är utstakad. Samma helhetssyn menar vi också är nödvändig inför evenemangsområdets fortsatta utveckling.

Demokraterna kommer nu agera i alla berörda nämnder och bolagsstyrelser. Skeppsbron, Frihamnen och Evenemangsområdet behöver nya beslut. Samordning och helhetsplanering måste fungera för att Göteborg ska kunna utvecklas riktigt bra.

Jan Jörnmark (D)
ledamot byggnadsnämnden

Veronica Öjeskär (D)
ersättare byggnadsnämnden

Patrik Höstmad (D)
ledamot fastighetsnämnden

Bengt-Åke Harrysson (D)
ledamot fastighetsnämnden

Jessica Blixt (D)
kommunalråd

Martin Wannholt (D)
kommunalråd

Länk till artikeln i GP >>